Etikett: vantar

Stickmönster – Höstglöd tumvante

11 januari, 2022
by Hanna
Leave a comment

Detta mönster påbörjade jag under perioden då jag och min syster färgade och sålde garner. Vilket vi gjorde senast 2015, så det är några år sedan. vantarna har sen blivit liggande men nu har jag stickat färdigt dem och skrivit mönstret så det är bara att ladda ner och börja sticka.

Detta är ett grundmönster för ett par tunna tumvantar. Tumkilen är så att det inte är en höger eller vänster vante, vilket jag tycker är super smidigt.

Jag har stickat i ett två trådigt ullgarn med en sträckning av 300 meter på 100 gram. Jag har stickat på 2,5 mm för att få en bra masktäthet. Den ligger på 28 maskor och 42 varv på 10 cm. Garnåtgången är inte så stor ungefär 50 gram. (Så om en vante försvinner så har jag garn så jag kan sticka en ny.)

Sticka dem enfärgade. Sticka dem randiga. Brodera på dem, det är bara fantasin som sätter gränser.

Storlek

Dam medium, 9 cm breda x 24 cm långa

Material

Garn: 2-tr ullgarn (100g = 300meter)

Garnåtgång: cirka 50 gram

Masktäthet: 28 m x 42 v på 10 cm

Stickor: 2,5 mm, eller den storlek du behöver för att få rätt masktäthet.

Annat smått och gott: Något att sätt tummaskorna på t ex säkerhetsnålar eller en bit garn i avvikande färg. Ullnål för att fästa garnändar.

Förkortningar

m: maska

rm: rätmaska

am: avigmaska

Minskningar är gjorda med genom att sticka två maskor tillsammans på samma sätt som du skulle sticka en rätmaska.

Ökningar görs genom att plocka upp en ny maska mellan två eller på annat sätt som du tycker är bra.

Båda vantarna stickas likadana.

Gör så här

Lägg upp 56 maskor på strumpstickor och sticka runt.

Sticka resår, 2 rm, 2 am… i 6,5 cm.

Resten av vanten stickas i slätstickning.

Sticka tills vanten mäter 8 cm från uppläggningen.

Dags att sticka tumkilen.

Sticka 1 maska på sticka 1, öka 1 m , sticka 1 m, öka 1 m. Öka vartannat varv 7 gånger.

Sticka tills vanten mäter 13 cm från uppläggningen.

Sätt tummens 15 maskor på säkerhetsnålar eller en tråd.

Lägg upp en maska i tumvecket.

Sticka tills vanten täcker lillfingret, cirka 21 cm.

Ihoptagning vantens topp

Sticka ihop de två sista maskorna på varje sticka.

Minska vartannat varv.

När du har 8 maskor kvar totalt, ta av garnet och dra det igenom de resterande maskor.

Tumme

Plocka upp de 15 maskorna från tråden på två stickor. Plocka upp 7 maskor i tumvecket.

Sticka maskorna på sticka 1 och 2, de 15 maskorna från tråden. Minska nu på sticka 3 sticka ihop de 2 första och den 2 sista maskorna.

Sticka ett varv utan minskning och så ett varv med minskningar.

Du ska nu ha 18 maskor kvar fördela dessa så du har 6 maskor på varje sticka.

Sticka runt tills tummen täcker halva nageln, cirka 4 cm.

Ihoptagning tummens topp

Sticka ihop de två sista maskorna på varje sticka tills du har 6 maskor kvar totalt. Ta av garnet och dra det igenom de resterande maskor.

Länkar:

  • HÄR kan du ladda ner mönstret som .pdf.
  • Vill du ha mönstret i ditt bibliotek på Ravelry hittar du det HÄR.

Årskrönika 2021

1 januari, 2022
by Hanna
Leave a comment

2021 har varit ett riktigt tungt år. Pappas vård gick över till palliativ vård redan 2020 under 2021 försämrades han sakta men säkert och den 12 september somnade han in. Det har färgat mitt år, men jag det har också hänt positiva saker, och jag har planer för 2022. Men först en tillbaka blick på 2021.

Januari – Februari – Mars

Året började med en kall månad som jag stickade mig igenom, om jag inte jobbade. Det enda projekt som jag avslutade var sjalen Slipstravaganza. Inte blev det varmare för att det blev februari. Februari och mars var tunga månader för mig och det var skönt att kunna tänka på att våren närmade sig.

April – Maj – Juni

April var verkligen april, en vecka med över 10 plusgrader varje dag och helt underbart. Den snöade och det blev nästan snökaos med alla som bytt till sommardäck, som tur var hade vi inte hunnit göra det än.

Maj och Juni drog odlingarna ute igång med full fart. Vissa frön drog jag upp redan i april men det mesta förodlades i maj eller sattes på friland i Juni. Och tänk hur juni startade med sommarvärme på en gång, två veckor med helt fantastiskt väder hade vi.

Den 2 juni fyllde jag 39 år och insåg att nu är det bara ett år kvar till 40! Vad ska vi hitta på för något roligt då? Min semester startade vid midsommar och jag kunde se fram emot ett långt och förhoppningsvis härligt sommarlov.

Juli – Augusti – September

Dessa tre månaderna hade jag antingen semester, hade närståendepenning eller var sjukskriven. Juli började som en sommarmånad ska, riktig sommarvärme med många bad i Storsjön. När det var dags för vår enda semestertur för sommaren upp till Umeå och svärföräldrarna då försvann det vackra väder efter bara två dagar. Som tur var hann vi med ett utomhusbad men det blev inte havspremiär för Nova.

Jag började jobba i slutet av augusti och hann jobba i nästan två veckor innan jag fick beskedet att pappa blivit mycket sämre i sin cancer. Jag var med honom och övriga familjen de sista 10 dagarna innan han somnade in 12 september. Efter det känns det som att september gick i en dimma.

Oktober – November – December

8 oktober begravdes min älskade pappa och världen blir aldrig sig lik igen. Vi började hitta tillbaka till en vardag. Jag försökte hitta tillbaka till träningen igen och särskilt till yogan. VAB hösten fortsatte och det har känts som att jag har vabbat eller varit sjuk hela tiden, jag och Mattias delar på vabben men det har ändå blivit mycket.

Årets tre sista månader har varit tunga och det har känts som jag har varit trött hela tiden. Året avslutades med att hela familjen samlades för jul på vår släktgård och sen firade vi nyår hemma.

Här hittar du mina månads sammanfattningar:

Januari, Februari & Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November och December.

Avslutade projekt

Stickning

Jag har stickat mycket detta år, det är det hantverket som jag har ägnat mest tid åt. Och det blev ett gäng som faktiskt blev klara också.

En hel del annat har jag också gjort

Jag har gjort något mera än att stickat och jag har påbörjade några projekt.

Sammanfattningsvis

2021 blev ett år på många sätt tungt år där jag har varit tvungen att jobba med mig själv. Jag hade många planer för året för saker jag ville göra. Bland annat hade jag stora planera att växtfärga under sommaren, men av det blev det inget.

Jag stickade en massa under 2021, jag har också broderat en del, men jag har inte avslutat något broderiprojekt. Planer har jag för 2022 och jag kommer att skriva ett inlägg om det, och om min nya hantverks-bujo som jag kommer att föra under 2022 och framåt.

Julvanten 2021 – Järbo

28 december, 2021
by Hanna
Leave a comment

Järbo har en julvante i år igen. Maja Karlsson har designat en julvante även i år. Den släpps som en mysteriestickning i tre delar, mudd, hand och tumme. Om du vill veta hur det gick för mitt par från ifjol kan du läsa om det i inlägget ”Repa upp UFOn”. Men detta året har jag stickat ett helt par.

Detaljer:

  • Mönster: Julvanten 2021 av Maja Karlsson, Järbo garn
  • Garn: 
    • Svensk ull, Järbo garn (100 gram = 180 meter)
    • Färger:
      • Fg 1: 59021 – Wasa Crisp
      • Fg 2: 59018 – Lingonberry Jam
      • Fg 3: 59019 – Bauer Forest
  • Garnåtgång: fg 1: ~60 gram, fg 2: ~10 gram, fr 3: ~10 gram (totalvikt: 75 gram)
  • Stickor: Strumpstickor, 4 mm

Färgval

I det första blogginlägget för Julvanten 2021 var ett informationsinlägg och i det delade man med sig av flera olika förslag på färgkombinationer, man hade också garnkit man kunde köpa. Redan där och då berättade man att det fanns begränsat med garn i vissa färger. Jag valde ett av garnförslagen som hete Julsaga och har en ”Varm, beige bottenfärg med djuprött och krispigt grönt mönster. Klassiska färger, med en twist.” Jag var snabb som attan för att få de färger jag ville ha.

Före blockning

Stickning

Jag ändrade hur jag stickade från hur jag gjorde förra året. Den största skillnaden att jag bestämde mig för att sticka en vante i taget. Detta för att undvika det som hände förra året då jag inte slutförde mina vantar och det blev övermäktigt att repa upp båda två.

Mina vantar ifjol blev för små jag gick därför upp i storlek på stickorna och stickade med stickor 4 mm.

Det gick lite segt att sticka första vanten, den andra vanten stickade jag på två dagar. Anledningen till att den första vanten tog så lång tid var nog mycket för att jag inte blev helt nöjd med den, och det var först när jag blev klar med den och jag bestämde mig för att paret skulle bli klart.

Vad tycker jag då om julvanten 2021?

Det är en vante som är för de som är nya stickare. Julvanten 2021 skulle vara perfekt för den vill testa att sticka mönsterstickning men inte vill börja med ett stort projekt då är ett par vantar perfekta att börja med. Modellen är enkel med ”instickad” tumme, det betyder att man inte stickar tumkil. Och det är också där som mitt stora problem med denna vanten, för att få en bra passform på en vante som behövs det tumkil, det beror på hur den mänskliga handen är konstruerad.

Jag föredrar en vante som är stickade på tunnare stickor, min åsikt är att en tunnare och smidigare vante är skönare att använda. Om det är riktigt kallt ute använde jag hellre handskar.

Efter blockning, det är ett rävspår till vänster.

Länkar:

Repa upp UFOn #1

7 december, 2021
by Hanna
Leave a comment

UFO = Unfinished objekt. Ibland blir det inte som jag har tänkt mig, eller så inser jag att jag inte kommer att gör klart ett projekt, då är det bäst att repa upp. Så nu har jag repat upp tre projekt av två olika anledningar. Förhoppningsvis så hoppas jag att jag har lärt mig något också, men jag tror att jag kommer att repa upp flera projekt i framtiden. (Jag lämnade i alla fall två sockar så ska få ett år på sig att få en kompis, annars blir de också upprepade.)

Julvanten 2020

Julvanten 2020 från Järbo garn

Järbo har haft en mysteriestickning i december, en julvante, jag tror det är femte året i år. Men detta är vanten från ifjol. Mönster släpps i delar först mudden. Så jag stickade två muddar. Sen var det dag för mönsterstickning.

Jag brukar sticka mönsterstickning lösare än enfärgat så jag tänkte att det jag borde kunna sticka på den rekommenderade sticknumret. Jag hade fel, så fel! På bredden funkade det men längden. När det enligt mönstret var dags för avmaskning var jag inte i närheten av toppen av mitt lillfinger.

Det kan vara så att min inspiration försvann då. Men jag har tänkt hela året att jag ska repa upp och sedan sticka om för vantarna är jättefina. Nu är upprepningen klar så nu kan jag börja om med stickningen, men först är det dags för detta årets julvante som startar 6 december.

Florence Nightingale vantar

Dessa vantar skulle min mamma ha fått i julklapp förra året. Anledningen att hon inte fick det var av samma anledning som julvanten. Men här tog jag i när jag valde grovlek på stickorna, jag gick upp från mönstret från 2 mm till 2,5 mm. När jag stickade mudden så allt jättebra men så när jag stickat ett tag på vanten insåg jag att det blir inte bra. Jag stickade i alla fall fram till toppen och det var det bara att se sanningen i vitögat, vanten blir för liten.

Vi får se om inspirationen kommer åter och om mamma vill ha ett par vantar med Florence Nightingale då kanske jag stickar ett par, i en bra storlek. Fina är de hur som helst.

Stickad klänning till Nova

Har du också startat projekt där du efter ett tag känner, ”vad är det för projekt jag har startat?”. Så var det med denna stickade klänning, det är ett mönster från Sandnes och stickas i Lanett. Den stickas i patentstickning, jag ändrade så jag stickade den i briochestickning, det är lite enklare och resultatet ser likadant ut.

Men till ”vad är det för projekt jag har startat?”. Först och främst, en klänning? Nova hade vid två års ålder nästan aldrig klänning, det är i ärlighetens namn samma idag. Så varför lägga en massa tid och jobb på en klänning som ändå ”aldrig” kommer att användas. Och en grå? Nova hade oftast vid två år ålder kläder i klara starka färger. Och kanske det viktigaste, om jag inte bara stickade på denna klänningen så skulle jag aldrig hinna klart den så att Nova i alla fall skulle kunna hinna använda den ett antal gånger innan den skulle vara för liten.

I ärlighetens namn så funderade jag en stund på om jag kunde sticka den till en tröja istället. Men nej, ett projekt jag inte rört på två år kommer inte att bli avslutat. Jag lägger energin på hönsestrikk koftan som jag stickar till Nova istället. Den kommer att bli använd när den är klar.

Härvor på tork.

Repa upp, repa upp…

Det är en speciell känsla att repa upp något på 10 minuter som har tagit åtskilliga timmar att sticka. Jag repar upp och gör härvor. Sedan blöter jag härvorna och hänger dem på tork. Jag anser inte att man behöver tynga dem eller göra annat än att dra ut dem och låta dem hänga och torka.

Så här blir tråden när man stickar flerfärgstickning, det ser lite kul ut när man repar upp.

Det som slår mig när jag repar upp dessa stickning och ”räddar” garnet är att det är inte så många tekniker som tillåter det. Det är som den reflektion Celia Dackenberg gör om Penelope, maka till Odysseus. När Odysseus är ute i den Trojanska krigen så säger hon till sina firare att hon inte skulle gifta om sig förrän hon vävt färdigt en svepning. Så hon väver på dagarna och repar upp på nätterna. Den reflektion som Celia gör är att om Penelope hade stickat istället så hade hon kunnat sova på nätterna. För så är det, att repa upp stickat går i ett nafs, att repa upp vävning det tar tid, nästan lika lång tid som det tog att väva det.

Länkar:

  • Julvanten 2020 – design av Maja Karlsson (Järbos hemsidan)
  • Vanten Florence Nightingale – design Lotta Lundin, knittinglotta (mönstret finns på Ravelry.)
  • Sandnes – mönstret till klänningen August hittar du i mönsterkatalog 2003
  • Celia Dackenberg – hittar du på Instagram, hennes böcker finns hos de flesta större bokhandlare.

November 2021

30 november, 2021
by Hanna
Leave a comment

Hur har november varit? Det känns som jag hela november har längtat efter december. Om inte annat för att slippa ha konversationer som denna, ”-När ska vi öppna adventskalendern? -Om xx antal dagar. -Om tre minuter? -Nej, den 1 december. -Varför!?”.

Det har varit ”vantväder” hela månaden.

Vardag

Jag började november med att vara sjukskriven och vabba, och jag avslutar månaden med en förkylning som har satt sig i min hals. Alla som känner mig vet att prata är en favorit sysselsättning, jag har det också som jobb, att därför hålla tyst det är en utmaning.

Men när vi inte har varit sjuka så har det varit vardag som det ska vara med jobb och förskola. Det har varit en utmaning att veta hur man ska klä på sig, på morgonen snöar det och på eftermiddagen regnar det.

Jag har fortsatt med den resa som jag påbörjat till att må bättre, det är en berg och dalbana och november har det varit mer dalar än berg.

Shawlgraphy, årets mysteristickning på westknit.

Hantverk

Jag bara måste börja med lite skryt. Att jag har redigerat alla bilder till mina oavslutade December Daily album, jag har så nöjd med det. Nu ska bilderna in i albumen med bara att bilderna är klara det är det stora arbetet med det hela.

Jag har också stickat färdigt min ”Shawlgraphy” Westknit KAL sjal. Jag har ännu inte använt den, och det av den enkla anledningen att jag har ungefär 100 trådar att klippa av. De är fästa de ska bara klippas, så det är bara lathet.

Annars har jag varit lite ambivalent, jag hoppar mellan olika påbörjade projekt ut allt efter mitt humör. Det är mest två projekt som jag har stickat på, en mönstrad kofta ”Agnes” och en spetssjal ”Aeolian”.

På jobbet är jag nästan klar med min tredje ”skypesjal”, och jag har beslutsångest om vilket sjal jag ska sticka härnäst. Jag har funderat på om jag ska stickat något annat än en sjal, men det känns som ett bra plagg, det spelar ingen roll hur lång tid det tar innan det är klart. Denna tredje sjalen har jag stickat på sedan mars/april.

Mitt andra pepparkakshus, första gången jag ”limmar” med smält socker.

Vanten Lägdan

2 september, 2020
by Hanna

Vid ett av mina besök på Yarns & Barns fick ett kit till ”Vanten Lägdan” följa med hem i färgen Granit. Det är en riktigt bra vante som funkar super nu i höst. En riktigt bra grej är att det inte är en höger eller vänster vante, härligt stressiga mornar när man ska skynda till förskola och jobb.

Detaljer:

  • Garn: UllRika 2-tr, Granit, (100 gram = 350 meter)
  • Garnåtgång: 50 gram
  • Stickor: strumpstickor, 2,5 mm
  • Storlek: S, förlängd

Började sticka 11 augusti – färdig 29 augusti

Jag stickade storlek S, men jag stickade längre än det stod i mönstret. Mudden stickade jag efter mönster, men jag stickade 5 varv efter mudden innan jag började med ökningen för tumkilen. Handen stickade jag också längre än det stod i mönstret 9,5 cm, blev det innan jag började avmaskningen.

Trots det, så gick det bara åt 5o gram garn, och eftersom garnet var uppdelat på två härvor behövde jag bara nysta en härva och har en härva kvar till något annat projekt.

Det var en riktigt rolig stickning. Samtidigt som jag stickade på dessa vantar stickade jag på en stickning som är krävande, det var skönt att ha en annan stickning som det bara var att sticka, utan att behöva tänka så mycket.

Jag har redan börjat använt dom och det är med största säkerhet dom jag kommer att använda hela hösten ända tills det är dags för vinterhandskarna.

Rödvita vantar

19 februari, 2019
by Hanna
comments 2

Dessa vantar la jag upp i samband med att jag recenserade Ann-Mari Nilssons bok ”Sticka mönster” hösten 2017. Den första vanten blev klar ganska snart men den andra har varit en surdeg som varit liggande. Det som motiverade mig att sticka färdigt dom var avsaknaden av andra vantar, jag har en förmåga att tappa en vante, jag hoppas jag får behålla det här paret.

Jag har stickat i Kampes 2-trådiga i blekt och rött, stickor 3. Jag har stickat i ett av mönstren med lyfta maskor, något jag inte stickat förut och blev väldigt sugen på att testa. Vantarna väger 71 gram totalt, det har gått åt betydligt mer av det röda än det vita.

Stickning av tummarna med dom 10 cm långa stickorna

Det har varit kräftgång i stickandet. Och nu på slutet har dom legat utan tummar. I ett garnbyte fick jag strumpstickor som är 10 cm långa, praktiskt tänkte jag, dessa tummar är det fösta jag stickar med dom, och troligtvis dom sista. Varför? Det visade sig när jag började sticka att stickorna är precis så långa att ändspetsarna sticker in i min handflata nedanför lillfingret, och det var ganska plågsamt. 15 centimeter långa stickor hade varit en bättre längd för mig.

Recension: Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

23 september, 2017
by Hanna
Leave a comment

För några veckor sedan fick jag frågan om jag ville skriva om Hemslöjdens nya bok ”Sticka mönster” av Ann-Mari Nilsson och det var jag snabb att tacka ja till. Det är den fjärde boken som Hemslöjdens förlag ger ut av Ann-Mari Nilsson, den tredje med stickning som tema, den fjärde är en vävbok.

”Sticka mönster” skiljer sig från Ann-Maris tidigare böcker, här är fokus att få läsaren att skapa själv. Det gör hon genom ett antal mönster i tre olika tekniker: lyfta maskor, ytmönster och klassisk mönsterstickning. Dom som har hennes böcker sedan tidigare kommer att upptäcka att vissa mönster dyker upp igen i denna boken, till exempel mönstret ”skog”. I ”Sticka mönster” får dock ”skog” visa sig som kofta, vantar och mössa. Efter mönstren är det ett antal grundmönster på mössa, vantar, väst, pullover och kofta.

Så vad tycker jag då? Det är en väldigt fin bok med många uppstickade modeller att bli inspirerad av. Om det var något jag tyckte saknades så var det att det inte fanns så många storlekar på grundmönstren, på vantar och mössa bara ”kvinna”, det hade inte skadat med ”herr” och ”barn” också. Och varför valde man att sticka upp ytmönstren i mörkblått?

Men bästa sättet att verkligen känna efter vad man tycker om en hantverksbok är att göra något ur den så jag har börjat sticka ett par vantar. Jag valde att sticka efter ett mönster med lyfta maskor. Jag började med att läsa igenom första kapitlet där Ann-Mari går igenom hur man ska tänka, t ex. om maskorna man ska lägga upp inte går jämnt upp men mönstret. Själv valde jag den enkla vägen och valde ett mönster som gick jämnt upp med antal maskor man skulle lägga upp till vanten. När jag först såg mönstret tänkte jag att jag kommer aldrig lära mig det utantill men det gick fort och lätt när jag hade kommit igång. Det är verkligen roligt att sticka mönster med lyfta maskor. Ann-Maris tips när man stickar mönster med lyfta maskor är att sticka löst, vilket jag inte är så bra på så jag gick upp en storlek på stickorna istället och det blev bra.

Det här är en bok som jag kommer att sträcka mig efter flera gånger. Jag kommer att använda mönsterdelen som ett mönsterbibliotek och använda på andra plagg och det verkar vara tanken med hela boken. Troligtvis kommer jag inte att använda grundmönstren för plagg. Anledningarna till det är flera, jag gillar att ha tumkil på vantar (tycker dom sitter bättre då), ingen av koftorna är i en modell som passar min kroppsform och jag använder inte väst eller pullover. Mössan däremot kommer jag att sticka en som matchar vantarna.

Bokus, Adlibris