Kategori: Stickning

Välja färger – Westknit MKAL 2020

Dags igen för Westknits mysteriestickning. Jag har varit med en tidigare och tyckte det var kul, men inte var jag klar med min sjal när mysteriestickningen var klar. Och det ska jag i ärlighetens namn säga att det är inte mitt mål i år heller.

Jag har börjat med att välja färger, det är jättesvårt, särskilt när man inte vet hur slutresultatet kommer se ut. När jag köpte mönstret fick jag en introduktions .pdf där stod följande:

This year’s shawl features two skeins of a main

color (MC) and three contrast colors (CC). The

main color will frame the contrast colors so it’s

important that the main color contrasts nicely

with all three contrast colors.

Slipstravaganza, Intro

Så det har varit min utgångspunkt när jag har letat och testat garn. Jag valde tidigt att använda ett garn från DROPS som heter Flora. Det är ett härligt garn i en ull/alpacka blandning.

Först tänkte jag att det skulle vara häftigt med en annan basfärg än svart så jag tänkte att jag testar gult. Till kontrastfärger valde jag två nyanser av turkos och en ljusblå. När jag hade stickat provet med gulbotten kände jag ”att det här blir inte som jag hade tänkt det”, så då stickar jag ett med svart botten.

Sen började jag fundera på andra färgkombinationer, jag hade rosa garn hemma så nu vet jag inte längre vilken färgkombination jag vill ha. Eller jag vet att jag vill ha svart botten. Och när jag skriver det här så är jag mest sugen på den längst till vänster med den mörkturkosa, tillsammans med rosa och gult. Stephen har på Instagram sagt att den andra kontrastfärgen är den som kommer att synas mest, så frågan är om det blir gul eller rosa.

Det känns som jag kommer vänta med det slutliga beslutet tills jag har sett första ledtråden.

Men jag vet att jag har en bra stickfasthet, garnet finns, stickor finns och dom 54 stickmarkörerna har jag också. Så jag är redo för 9:e oktober!

Vanten Lägdan

Vid ett av mina besök på Yarns & Barns fick ett kit till ”Vanten Lägdan” följa med hem i färgen Granit. Det är en riktigt bra vante som funkar super nu i höst. En riktigt bra grej är att det inte är en höger eller vänster vante, härligt stressiga mornar när man ska skynda till förskola och jobb.

Detaljer:

  • Garn: UllRika 2-tr, Granit, (100 gram = 350 meter)
  • Garnåtgång: 50 gram
  • Stickor: strumpstickor, 2,5 mm
  • Storlek: S, förlängd

Började sticka 11 augusti – färdig 29 augusti

Jag stickade storlek S, men jag stickade längre än det stod i mönstret. Mudden stickade jag efter mönster, men jag stickade 5 varv efter mudden innan jag började med ökningen för tumkilen. Handen stickade jag också längre än det stod i mönstret 9,5 cm, blev det innan jag började avmaskningen.

Trots det, så gick det bara åt 5o gram garn, och eftersom garnet var uppdelat på två härvor behövde jag bara nysta en härva och har en härva kvar till något annat projekt.

Det var en riktigt rolig stickning. Samtidigt som jag stickade på dessa vantar stickade jag på en stickning som är krävande, det var skönt att ha en annan stickning som det bara var att sticka, utan att behöva tänka så mycket.

Jag har redan börjat använt dom och det är med största säkerhet dom jag kommer att använda hela hösten ända tills det är dags för vinterhandskarna.

Kronärtskockemössan

Av någon anledning så har jag inte stickat många mössor, men så insåg jag att jag äger ungefär 2 yllemössor och 2 bomullsmössor, var av en är från en tidigare arbetsgivare. Det tänker jag ändra på, med start nu…

Jag bestämde mig för att sticka en ”Artichoke Hat”, designad av Matilda Kruse som driver butiken ”Organic Knitters”.

Detaljer:

  • Garn: Indiecita, 712 (Vinrött), (50gram =~166 meter)
  • Garnåtgång: 41 gram
  • Stickor: Rundsticka 40 cm, 3 mm och 3,5 mm

Började sticka 22 juli – färdig 31 juli (förutom att fästa ändar som tog en vecka till.)

Stickning pågår, anteckningar i min bujo för att hålla ordning på vilket varv jag var på.

Vad tyckte jag då?

Garnet

Det är första gången jag stickar med Indiecita, det är något jag velat länge så det var kul att äntligen blev så. Jag upplevde det som en enkelt garn att sticka med. Det är ett mjukt garn, ska kanske säga att jag väldigt sällan tycker att ett garn är stickigt så kanske inte den bästa bedömaren.

Kanske inte det garn jag väljer nästa gång jag ska sticka spets då jag tycker att mönstret inte kommer fram lika bra som jag förväntat mig.

En färdig mössa som ligger dubbelvikt på mitt knä för att få till rätt form.

Mönstret

Det var inga problem att följa mönstret. Den rekommenderade uppläggningen är “Tubular cast-on”. Jag har gjort den uppläggningen en gång ,och det som var bra med det var att när jag sökte efter “Tubular cast-on” så fick jag upp fler beskrivningar av ett sätt där man skulle använda virknål och en bit skräpgarn. Tack vare min begränsade kunskap så kände jag att det fanns ett annat sätt, och då hittade jag att ”Organic Knitters” lagt ut en film på YouTube med en beskrivning, så en lite sak jag kan sakna är en lite hänvisning till den filmen i mönstret.

Mössan består av en mönsterrapport, på längden. Det jag tror många uppskattar är att det finns både ett diagram och skrivet mönster varv för varv. Det var bara för mig att sticka varv efter varv i diagrammet, hoptagningen finns också med så när diagrammet var stickat var det klart.

Passform

Jag tycker att mössan sitter riktigt bra, jag har ett huvudomfång av 56 cm. När det kommer till mössor vill jag att dom ska sitta riktigt bra, dom får inte glida upp så man måste dra ner dom hela tiden.

När jag såg bilderna på mönstret störde jag mig lite på ihoptagningen, jag har följt mönster men jag upplever inte att min mössa har ”flärpar” som jag tycker den på mönster har.

Nu är jag redo för höstrusket, jag hoppas det kommer sent i år, tidigast oktober.

Yarns and Barns – Ås

Yarns and Barns är ett minispinneri som drivs av en ekonomiskförening och ligger i Ås, Tängvägen 33, cirka en mil väster om Östersund.

Dom har öppet i spinneributiken sista lördagen kl 10-16 varje månad, och ibland lite oftare, bästa sättet att veta är att gilla dom på Facebook då information om öppettider kommer där.

Massa underbart garn!

Det som är ”häftigt” är att garnet man säljer är spunnet på plats i Ås och ullen är från lokala får. Dom har tre olika ullsorter som man spinner av det är jämtlandsull som är en korsning mellan merinofår och sveafår, ullen är supermjuk. Den andra är sveaull som något glansigare och krusig, den sista är gotlandsull som används för slitsyrkan i ett garn tillsammans med sveaull (Swen).

Yarns and Barns har flera olika garner, det är UllRika som är spunnet av Jämtlandsull och det finns från 1-trådigt till 3-trådigt. Eftersom Jämtlandsfåret finns både svarta och vita så finns det förutom vit och natursvart också två grå nyanser silver och granit.

Materialförpackningar till Vanten Lägdan och Mössan Rimfrost

Jag kunde inte låta bli att köpa med mig två materialförpackningar, jag är ett stort fan av materialförpackningar, jag kan köpa riktigt fina bara för att titta på. (Jag tittar nu på en materialförpackning med ”Knit like a Latvian” vantar som troligtvis aldrig kommer att stickas, men den är så fin).

Två härvor 1-trådig UllRika fick också följa med hem, jag planerar att sticka en sjal i vinter. Det var alldeles för längesen jag stickade en spetssjal.

Olata sockar

Det här är tävlingsockor, runda fyra i Sockmadness. Som synes blev jag inte klar innan rundan eller för den delen tävlingen var över.

Äntligen färdiga sockar!

Mönstret heter ”lacy not lazy socks” och är gjort av imawale imawale. Jag döpte mina till ”Olata sockar”, det var väl vitsigt! (Särskilt som det har tagit mig så lång tid att sticka dom).

Jag har stickat sockgarn, en tråd vit och den andra är självrandande, med långa partier av varje färg. Dom färdiga sockarna matchar nästa färgmässigt men inte helt.

Det är ett roligt mönster. Mönstret är en kombination av lyfta maskor, spetsstickning och flätstickning. Man stickar vartannat varv i en ljus färg och så i en mörk färg. Kanske att det var lite för lite kontrast mellan mina garner för sulans mönster inte blev så tydligt som jag kunde ha önskat.

När det självrandande garnet blev ljusare syntes mönstret inte lika bra längre.

Eftersom jag har stickat på dom under så lång tid så här jag stickat både här och där. Som i en biltvätt, det enda som ställde till problem var att jag var tvungen att köra fram bilen för polering och torkning.

Jag har också stickat på bussen, på lunchen. Och på bästa stället, ute i solen, helt underbart.

Ena hälen stickade jag färdigt i en biltvätt.

Sockmadness SM14

Jag har varit med ett antal gånger nu i tävlingen Sockmadness som hålls på Ravelry. I år var inget undantag.

Tävlingen går ut på att sticka sockar på tid. Och är upplagd i omgångar där det blir färre och färre kvar för varje omgång. I sista omgången är det bara en per låg kvar som tävlar om första platsen.

Tävlingen drog igång i mars med ett par kvalificerade sockar, alla som kan sticka ett par sockar efter kvalificeringsmönstret går vidare och bli placerade i ett lag. År var vi 25 lag, med omkring 40 deltagare i varje lag.

Mitt lag heter ”Raspberry Lemonade” och alla lagen är döpta efter mönster av Adrienne Fong, en tidigare administratör av gruppen som gick bort i september 2019.

Första paret i är var ”Wohin?” av Caoua Coffee. Jag stickade mina i ett spräckligt garn från Adlibris och mörkblått Fabel. Jag kallade mina sockar ”Hålkrus”, för jag tyckte dom ser ut som vävbindningen hålkrus. Det var nära att jag föll på mållinjen men med 7 timmar tillgodo fick jag iväg mejlet.

Nästa par var ”Diamond Duality” av Liz Harris. Jag stickade mitt par i ett egen färgat sockgarn och i svart fabel. Jag kallade mina sockar ”Diamanter kan brinna”.

Det var en riktig utmaning för mig att sticka dom, inte för att mönstret var svårt utan att jag inte litade på det jag egentligen vet. Och det är att jag stickar mönsterstickning lösare än slätstickning, alltså blev det mycket stickat. Skaftet stickade jag tre gånger och jag måste sticka om en socka en gång till. Den socka som blev bra och som passar min fot stickade jag dem enfägade partierna med stickor 2,5 mm och dom mönstrade med 2 mm.

I tredje rundan var det dags för ”Braidalot” av Dots Dabbles. Jag stickade mina i ett garn från Adlibris och rester av Fabel. Jag kallade mina sockar ”Rosa flätor”. Det som är lite kul med dom är att flera har sagt att dom är så fina, det känns kul att höra.

I runda fyra var det dags för ”Lacy not Lazy Madness Socks” av imawale imawale. Igen stickade jag mina i ett garn från Adlibris och ett vit sockgarn jag hade hemma. Jag kallade mina sockar ”Olata sockar”. Och det är här min tävling tar slut, sticktiden räcker inte till. Jag prioriterade att vara ute med Nova när jag är ledig och var schemalag 7 – 17 på jobbet så orken på kvällarna finns inte där. Men så var det, nästa år så kanske jag kommer förbi runda 4, det skulle vara skoj.

Jag har också två par till som inte är avslutade, det är vår lag socka ”Raspberry Lemonade” av Adrienne Fong. Och en av uppvärmingssockarna Liesl av Sharon Gerstman. Jag kommer att återkomma till dom i framtiden.

Laura Genser

Jag har stickat färdigt en tröja, den första sen jag var tonåring! Alltså den första jag stickar klart jag har påbörjat många. Tröjan jag har stickat är en Laura Genser från Hillesvåg ullvarefabrikk.

Jag köpte ett garnpaket med mönster och garn. Det stickas i ett tjockt ullgarn, Blåne, och stickas med stickor 6 mm. I paketet var det 800 gram, min tröja vägde strax under 700 gram.

Tröjan stickas nästan uteslutande på rundsticka nedifrån och upp. Det är ett väldigt enkelt mönster både att sticka efter och att göra ändringar. Jag gjorde några ändringar. Jag tog bort att rullkanter och stickade resår istället, jag gjorde också ett halvvarv några centimeter före halsresåren på bakstycket för att höja nacken.

Jag är sugen att sticka en till i en annan färg och kanske längre, så det blir mer som en tunika.

Sockmadness 13

Då var det dags igen, årets stora strumpstickningsmaraton eller tävling. Det är mitt tredje år och jag har ingen chans att vinna men det är trevligt och jag får några nya par sockar. Tävlingen sker på Ravelry i en grupp som heter ”Sockmadness forever”, sista dagen att anmäla sig är den 28 februari, som om du är sugen finns det än lite tid att anmäla sig.

Ifjol köpte jag garn efter det årets materiallista, garn till ungefär 13 par, 8 tävlingspar och så en bunt uppvärmings- och bonuspar. Sen stickade jag två par så jag har massa garn kvar och det är det jag tänker använda i år, det är alltså inte tillåtet att köpa mera garn! Du får självklart köpa hur mycket garn du vill, men jag får det inte! Nu har jag skrivit det några gånger så jag borde komma ihåg det.

Årets uppvärmingssockar är ”13 Memories” ett par i ”spets”, man innan jag får börja med bestämde jag mig för att sticka färdigt ett påbörjat par från ifjol. Förra året gick det superbra tills Nova kom igång med krypandet, då kröp hon helt sonika fram till mig och drog ut en sticka, och där slutade mitt ”sockmadness”. I år får vi se hur det går, det får jag återkomma med. Men förhoppningsvis går det bra.

Rödvita vantar

Dessa vantar la jag upp i samband med att jag recenserade Ann-Mari Nilssons bok ”Sticka mönster” hösten 2017. Den första vanten blev klar ganska snart men den andra har varit en surdeg som varit liggande. Det som motiverade mig att sticka färdigt dom var avsaknaden av andra vantar, jag har en förmåga att tappa en vante, jag hoppas jag får behålla det här paret.

Jag har stickat i Kampes 2-trådiga i blekt och rött, stickor 3. Jag har stickat i ett av mönstren med lyfta maskor, något jag inte stickat förut och blev väldigt sugen på att testa. Vantarna väger 71 gram totalt, det har gått åt betydligt mer av det röda än det vita.

Stickning av tummarna med dom 10 cm långa stickorna

Det har varit kräftgång i stickandet. Och nu på slutet har dom legat utan tummar. I ett garnbyte fick jag strumpstickor som är 10 cm långa, praktiskt tänkte jag, dessa tummar är det fösta jag stickar med dom, och troligtvis dom sista. Varför? Det visade sig när jag började sticka att stickorna är precis så långa att ändspetsarna sticker in i min handflata nedanför lillfingret, och det var ganska plågsamt. 15 centimeter långa stickor hade varit en bättre längd för mig.

”Den Runda filten” på G

Vi har rätt ofta hos mina föräldrar och jag gillar tanken på att ha en handarbetsprojekt liggandes där, redo. I somras började jag sticka på Tant Koftas #denrundafilten. Tanken var först att det skulle bli en filt till barnvagnen, men nu leker jag med tanken på att sticka en stor filt istället.

Jag har börjat med min rosaröda provfärgningar.

Filten stickas runt runt och man stickar en slätstickadbotten och så stickar man varv med prickar. Det här är ett tager vad man haver projekt. På vinden hittade jag ett kilo 3-trådigt ullgarn, som jag tror var köpt till en tröja en gång i tiden. Till prickarna, som jag vill ha färg på, så använder jag resterna från mina provfärgningar som jag har knutit ihop. Hur det blir med alla knutarna får vi se, men jag tro det blir super.

Först gjorde jag prickraderna med jämna mellanrum men nu har jag ändrat lite.

Det där med storleken är svårt, jag har till och med glömt hur många härvor jag har använt. Den stora frågan just nu är, ”ska jag sticka upp hela kilot” eller inte. Och jag har inget svar än, en anledning till att sticka upp hela kilot är att då slipper jag har några få härvor liggande som jag inte vet vad jag ska göra med.

När jag har stickat klart så tänker jag tvätta filten för att filta den också, och frågan är hur mycket den kommer att krympa. Den praktiska skulle kanske säga att jag skulle sticka ett prov och provtvätta men jag är lite ”wild and crazy” så jag kommer att köra på.

Det är kul att sticka #denrundafilten, den är perfekt när man har en 1,5 åring hemma för det är inga problem att bara släppa och fortsätta sticka senare. Att man sedan bidrar till Plan Internationals arbete för flickors rättigheter är härligt! För varje filt man stickar ska man skänka minst 50 kronor.  Just nu är insamlingen på över 135’000 kronor. Här kommer du till insamlingen.