Kategori: Stickning

CocoKnits – Tillbehör till stickning

Jag har hittat ett tillbehörsmärke som jag älskar. Ja, det måste man nog göra för att inte få hicka när man trycker på köpa knappen med tanke på priset. Men det är det helt klart värt det. Jag har börjat få ihop en ganska stor samling av tillbehör.

Cocoknit är grundat av Julie Weisenberger och är en ganska litet företag som har sitt kontor i Kalifornien, USA. Julie startade sin stickkarriär på 1980-talet och blev senare stickdesigner för flera företag. 2007 grundade hon Cocoknits som säljer mönster och sticktillbehör.

”Cocoknits’ mission is to design beautiful, functional, tools and patterns for makers all over the world, so they may delight in the making. We believe every part of the creative process should be an enjoyable experience.”

Ur Cocoknits ”company statement” (2021-01-13)
Insidan av projektmappen

Projektmapp

Det första jag köpte var projektmappen. Jag ville ha något att samla mönstren jag jobbar med för tillfället. Jag har kompletterar den med ett skrivhäfte i A4 storlek från Rhodia som jag använder när jag stickar för att göra anteckningar eller för att hålla ordning varv. Efter skrivhäftet sitter mönstren.

Tillbehörsrullen utrullad

Tillbehörsrulle

Tillbehörsrullen köpte jag efter att ha sett en video från Cocoknits. Jag har haft en nu i ett år men jag ska vara ärlig att jag inte riktigt har blivit vän med den än. Jag har grejer i den men jag glömmer bort att använda den. Jag tror att jag ska göra som Cocoknits tipsar om i videon och det är att sätta små lappar på de fyra facken så det är tydligt vad det är i alla. Som det är nu måste jag kolla igenom alla.

Mönsterhållare

Detta är mitt senaste köp och det är också en nyhet från Cocoknits. Jag har titta på mönsterhållare men inte köpt någon, det finns många fina. När Cocoknits kom med en så köpte jag den. Jag vill inte ge fel bild för allt på bilden följer inte med när man köper hållaren. Det som följer med är det som ligger på mönsterhållaren på första bilden, plus en lite rund magnet till. Det som ligger runt omkring är sånt jag har köpt till som linjalerna och det färgade magneterna. På andra bilden är det linjalerna, varvräknaren och stickmarkörerna som är extra.

Jag har inte testat den i skarpläge ännu, jag sparar den till Sockmadness som drar igång i mars.

Hela min lilla samling

Småtillbehör

Det finns självklart en massa små gulliga saker också som måttband, varvräknare, stickmarkörer, magnetiskt armband, det är dem jag har, det finns många fler. Min favorit är det magnetiska armbandet, det är så smidigt när man jobbar med stickmarkörer, dem sitter där tills man behöver dem. Varvräknaren har en metallbaksida så den kan man sätta på armbandet också om man vill, eller en flätsticka eller annat som man vill ha nära till hands.

Måttbandet känns så lyxigt, själva måttbandet är i metall. Jag valde ett gult för det kändes som en glad färg. Det gula ska vara gjort av ett växt baserat material, det är väldigt behagligt att hålla i. Det är fjädrat men det låses inte som många måttband gör, det är inte som stör mig i nio fall av tio, och i det tionde fallet tar jag ett annat måttband.

Är detta färgglatt? Enligt Cocoknits är det det.

Länkar:

  • Cocoknits har en hemsida där man kan se alla tillbehör och mönster, man kan självklart köpa därifrån också.
  • Jag har köpt mina tillbehör från Garnr.
  • Visa saker kan man köpa i Hobbiis poängshop.

Stickmönster – Höstglöd tumvante

Detta mönster påbörjade jag under perioden då jag och min syster färgade och sålde garner. Vilket vi gjorde senast 2015, så det är några år sedan. vantarna har sen blivit liggande men nu har jag stickat färdigt dem och skrivit mönstret så det är bara att ladda ner och börja sticka.

Detta är ett grundmönster för ett par tunna tumvantar. Tumkilen är så att det inte är en höger eller vänster vante, vilket jag tycker är super smidigt.

Jag har stickat i ett två trådigt ullgarn med en sträckning av 300 meter på 100 gram. Jag har stickat på 2,5 mm för att få en bra masktäthet. Den ligger på 28 maskor och 42 varv på 10 cm. Garnåtgången är inte så stor ungefär 50 gram. (Så om en vante försvinner så har jag garn så jag kan sticka en ny.)

Sticka dem enfärgade. Sticka dem randiga. Brodera på dem, det är bara fantasin som sätter gränser.

Storlek

Dam medium, 9 cm breda x 24 cm långa

Material

Garn: 2-tr ullgarn (100g = 300meter)

Garnåtgång: cirka 50 gram

Masktäthet: 28 m x 42 v på 10 cm

Stickor: 2,5 mm, eller den storlek du behöver för att få rätt masktäthet.

Annat smått och gott: Något att sätt tummaskorna på t ex säkerhetsnålar eller en bit garn i avvikande färg. Ullnål för att fästa garnändar.

Förkortningar

m: maska

rm: rätmaska

am: avigmaska

Minskningar är gjorda med genom att sticka två maskor tillsammans på samma sätt som du skulle sticka en rätmaska.

Ökningar görs genom att plocka upp en ny maska mellan två eller på annat sätt som du tycker är bra.

Båda vantarna stickas likadana.

Gör så här

Lägg upp 56 maskor på strumpstickor och sticka runt.

Sticka resår, 2 rm, 2 am… i 6,5 cm.

Resten av vanten stickas i slätstickning.

Sticka tills vanten mäter 8 cm från uppläggningen.

Dags att sticka tumkilen.

Sticka 1 maska på sticka 1, öka 1 m , sticka 1 m, öka 1 m. Öka vartannat varv 7 gånger.

Sticka tills vanten mäter 13 cm från uppläggningen.

Sätt tummens 15 maskor på säkerhetsnålar eller en tråd.

Lägg upp en maska i tumvecket.

Sticka tills vanten täcker lillfingret, cirka 21 cm.

Ihoptagning vantens topp

Sticka ihop de två sista maskorna på varje sticka.

Minska vartannat varv.

När du har 8 maskor kvar totalt, ta av garnet och dra det igenom de resterande maskor.

Tumme

Plocka upp de 15 maskorna från tråden på två stickor. Plocka upp 7 maskor i tumvecket.

Sticka maskorna på sticka 1 och 2, de 15 maskorna från tråden. Minska nu på sticka 3 sticka ihop de 2 första och den 2 sista maskorna.

Sticka ett varv utan minskning och så ett varv med minskningar.

Du ska nu ha 18 maskor kvar fördela dessa så du har 6 maskor på varje sticka.

Sticka runt tills tummen täcker halva nageln, cirka 4 cm.

Ihoptagning tummens topp

Sticka ihop de två sista maskorna på varje sticka tills du har 6 maskor kvar totalt. Ta av garnet och dra det igenom de resterande maskor.

Länkar:

  • HÄR kan du ladda ner mönstret som .pdf.
  • Vill du ha mönstret i ditt bibliotek på Ravelry hittar du det HÄR.

Julvanten 2021 – Järbo

Järbo har en julvante i år igen. Maja Karlsson har designat en julvante även i år. Den släpps som en mysteriestickning i tre delar, mudd, hand och tumme. Om du vill veta hur det gick för mitt par från ifjol kan du läsa om det i inlägget ”Repa upp UFOn”. Men detta året har jag stickat ett helt par.

Detaljer:

  • Mönster: Julvanten 2021 av Maja Karlsson, Järbo garn
  • Garn: 
    • Svensk ull, Järbo garn (100 gram = 180 meter)
    • Färger:
      • Fg 1: 59021 – Wasa Crisp
      • Fg 2: 59018 – Lingonberry Jam
      • Fg 3: 59019 – Bauer Forest
  • Garnåtgång: fg 1: ~60 gram, fg 2: ~10 gram, fr 3: ~10 gram (totalvikt: 75 gram)
  • Stickor: Strumpstickor, 4 mm

Färgval

I det första blogginlägget för Julvanten 2021 var ett informationsinlägg och i det delade man med sig av flera olika förslag på färgkombinationer, man hade också garnkit man kunde köpa. Redan där och då berättade man att det fanns begränsat med garn i vissa färger. Jag valde ett av garnförslagen som hete Julsaga och har en ”Varm, beige bottenfärg med djuprött och krispigt grönt mönster. Klassiska färger, med en twist.” Jag var snabb som attan för att få de färger jag ville ha.

Före blockning

Stickning

Jag ändrade hur jag stickade från hur jag gjorde förra året. Den största skillnaden att jag bestämde mig för att sticka en vante i taget. Detta för att undvika det som hände förra året då jag inte slutförde mina vantar och det blev övermäktigt att repa upp båda två.

Mina vantar ifjol blev för små jag gick därför upp i storlek på stickorna och stickade med stickor 4 mm.

Det gick lite segt att sticka första vanten, den andra vanten stickade jag på två dagar. Anledningen till att den första vanten tog så lång tid var nog mycket för att jag inte blev helt nöjd med den, och det var först när jag blev klar med den och jag bestämde mig för att paret skulle bli klart.

Vad tycker jag då om julvanten 2021?

Det är en vante som är för de som är nya stickare. Julvanten 2021 skulle vara perfekt för den vill testa att sticka mönsterstickning men inte vill börja med ett stort projekt då är ett par vantar perfekta att börja med. Modellen är enkel med ”instickad” tumme, det betyder att man inte stickar tumkil. Och det är också där som mitt stora problem med denna vanten, för att få en bra passform på en vante som behövs det tumkil, det beror på hur den mänskliga handen är konstruerad.

Jag föredrar en vante som är stickade på tunnare stickor, min åsikt är att en tunnare och smidigare vante är skönare att använda. Om det är riktigt kallt ute använde jag hellre handskar.

Efter blockning, det är ett rävspår till vänster.

Länkar:

Den turkosa skypesjalen

Lagom till jul blev jag klar med min tredje ”skypesjal”. När jag väljer vilka mönster jag ska sticka tänker ”jag kommer jag kunna sticka denna sjalen utan att behöva titta allt för ofta stickningen och behöver jag räkna?”. Det är för att en skypestickning inte får ta fokus från mötet så jag ska kunna titta på det bildspel som presenteras och det är inte en chans att jag kan räkna maskor.

Detaljer:

  • Mönster: Herbivore av Stephen West
  • Garn: 
    • Järbo 2-tr ull (100 gram = 300 meter)
    • Färg: 74140 Evening Turquoise
    • En snutt av ett restgarn för en del av avmaskningen.
  • Garnåtgång: 3 härvor = 3 hekto.
  • Stickor: Rundsticka 125 cm, 4 mm

Stickningen

Jag valde att sticka i ett garn från Järbo 2-tr ull, det är ett ganska rivigt garn, det har blivit lite mjukare efter blockningen. Att ett garn är rivigt är inget som stör mig och inte heller denna gången. Men det är bra att ha i åtanke om du fördrar att sticka med mjuka garner så är detta troligtvis inte ett garn för dig.

Jag har stickat nästan enligt mönstret, det som jag ändrat var att jag gjorde avmaskningen från avigsidan, så kanten blev ett varv kortare. Anledningen var att garnet tog slut och jag orkade helt enkelt inte ta upp varvet, jag tyckte inte heller att det spelade någon roll.

I de mönstrade partierna stickar man med vridna maskor varannan maska, både från rät och avigsidan. Det är det som inte gjorde denna sjalen till den ultimata ”skype”sjalen, det är helt enkelt svårt att sticka vridna maskor utan att titta.

Sjalen i hela sin härlighet.

Passform

Passform är kanske fel ord när det kommer till en sjal. Men denna sjalen ligger riktigt bra runt nacke och axlar. Den är helt klart åt det långsmala hållet och det är både för och nackdelar med det. Det gör det lättare att få fast ändarna, men det kräver också att man måste lindar den runt sig, i alla fall om man är som jag som blir galen av långa hängande ändarna.

Om jag skulle ha gjort om något så är det att jag skulle ha stickat i-cord runt om, något som Stephen använder i sina senare stickmönster, Herbivore är ett av Stephens tidiga mönster.

Bra passform, och visst har vi en fin gran?!

Länkar:

  • Mönstret Herbivore hittar du bland annat på Ravelry.
  • Jag har köpt mitt garn från Garnr.

Repa upp UFOn #1

UFO = Unfinished objekt. Ibland blir det inte som jag har tänkt mig, eller så inser jag att jag inte kommer att gör klart ett projekt, då är det bäst att repa upp. Så nu har jag repat upp tre projekt av två olika anledningar. Förhoppningsvis så hoppas jag att jag har lärt mig något också, men jag tror att jag kommer att repa upp flera projekt i framtiden. (Jag lämnade i alla fall två sockar så ska få ett år på sig att få en kompis, annars blir de också upprepade.)

Julvanten 2020

Julvanten 2020 från Järbo garn

Järbo har haft en mysteriestickning i december, en julvante, jag tror det är femte året i år. Men detta är vanten från ifjol. Mönster släpps i delar först mudden. Så jag stickade två muddar. Sen var det dag för mönsterstickning.

Jag brukar sticka mönsterstickning lösare än enfärgat så jag tänkte att det jag borde kunna sticka på den rekommenderade sticknumret. Jag hade fel, så fel! På bredden funkade det men längden. När det enligt mönstret var dags för avmaskning var jag inte i närheten av toppen av mitt lillfinger.

Det kan vara så att min inspiration försvann då. Men jag har tänkt hela året att jag ska repa upp och sedan sticka om för vantarna är jättefina. Nu är upprepningen klar så nu kan jag börja om med stickningen, men först är det dags för detta årets julvante som startar 6 december.

Florence Nightingale vantar

Dessa vantar skulle min mamma ha fått i julklapp förra året. Anledningen att hon inte fick det var av samma anledning som julvanten. Men här tog jag i när jag valde grovlek på stickorna, jag gick upp från mönstret från 2 mm till 2,5 mm. När jag stickade mudden så allt jättebra men så när jag stickat ett tag på vanten insåg jag att det blir inte bra. Jag stickade i alla fall fram till toppen och det var det bara att se sanningen i vitögat, vanten blir för liten.

Vi får se om inspirationen kommer åter och om mamma vill ha ett par vantar med Florence Nightingale då kanske jag stickar ett par, i en bra storlek. Fina är de hur som helst.

Stickad klänning till Nova

Har du också startat projekt där du efter ett tag känner, ”vad är det för projekt jag har startat?”. Så var det med denna stickade klänning, det är ett mönster från Sandnes och stickas i Lanett. Den stickas i patentstickning, jag ändrade så jag stickade den i briochestickning, det är lite enklare och resultatet ser likadant ut.

Men till ”vad är det för projekt jag har startat?”. Först och främst, en klänning? Nova hade vid två års ålder nästan aldrig klänning, det är i ärlighetens namn samma idag. Så varför lägga en massa tid och jobb på en klänning som ändå ”aldrig” kommer att användas. Och en grå? Nova hade oftast vid två år ålder kläder i klara starka färger. Och kanske det viktigaste, om jag inte bara stickade på denna klänningen så skulle jag aldrig hinna klart den så att Nova i alla fall skulle kunna hinna använda den ett antal gånger innan den skulle vara för liten.

I ärlighetens namn så funderade jag en stund på om jag kunde sticka den till en tröja istället. Men nej, ett projekt jag inte rört på två år kommer inte att bli avslutat. Jag lägger energin på hönsestrikk koftan som jag stickar till Nova istället. Den kommer att bli använd när den är klar.

Härvor på tork.

Repa upp, repa upp…

Det är en speciell känsla att repa upp något på 10 minuter som har tagit åtskilliga timmar att sticka. Jag repar upp och gör härvor. Sedan blöter jag härvorna och hänger dem på tork. Jag anser inte att man behöver tynga dem eller göra annat än att dra ut dem och låta dem hänga och torka.

Så här blir tråden när man stickar flerfärgstickning, det ser lite kul ut när man repar upp.

Det som slår mig när jag repar upp dessa stickning och ”räddar” garnet är att det är inte så många tekniker som tillåter det. Det är som den reflektion Celia Dackenberg gör om Penelope, maka till Odysseus. När Odysseus är ute i den Trojanska krigen så säger hon till sina firare att hon inte skulle gifta om sig förrän hon vävt färdigt en svepning. Så hon väver på dagarna och repar upp på nätterna. Den reflektion som Celia gör är att om Penelope hade stickat istället så hade hon kunnat sova på nätterna. För så är det, att repa upp stickat går i ett nafs, att repa upp vävning det tar tid, nästan lika lång tid som det tog att väva det.

Länkar:

  • Julvanten 2020 – design av Maja Karlsson (Järbos hemsidan)
  • Vanten Florence Nightingale – design Lotta Lundin, knittinglotta (mönstret finns på Ravelry.)
  • Sandnes – mönstret till klänningen August hittar du i mönsterkatalog 2003
  • Celia Dackenberg – hittar du på Instagram, hennes böcker finns hos de flesta större bokhandlare.

Shawlography : Westknit MKAL 2021

Den är klar och det samma år som jag påbörjade den, det känns helt underbart. Så nu kan jag lägga ytterligare en sjal till min samling, och det i färger som jag har i min garderob och använder varje dag. Det är som vanligt spännande att sticka en mysteriesjal från Stephen, man kan aldrig räkna ut vad som kommer härnäst.

Detaljer:

  • Mönster: Shawlograohy av Stephen West
  • Garn: 
    • Yaku 4/16 (100 gram = 400 meter)
    • Färger: Chokladebrun 1857, Mörk sennep 1980, Grön med gult 1844, Braendtkarry 1989 och Natur 1003
  • Garnåtgång: 1 nystan + 1 påbörjat nystan av varje färg.
  • Stickor: Rundsticka 125 cm, 3,75 mm
Del ett och start av del två.

Del ett – som en solfjäder

Den första delen kom åttonde oktober, och jag började glad i hågen. Det var verkligen en kul del att sticka, med alla färgerna och kortvarven. När jag stickade tyckte jag att färgerna inte kom fram så bra då de rätstickade ränderna i bottenfärgen täckte mönsterfärgerna. Men min förhoppning var att det skulle ”ordna” sig efter blockning. Del ett kändes som att den var väldigt liten, det var samma sak med förra årets mysteriestickning. Psykologiskt är det bra, till skillnad från ”Speckel and Pop”, mysteriesjalen från 2018??? Då första delen var jättestor och jag tidigt insåg att jag skulle aldrig hinna klart innan del två kom. Det känns alltid bra när man känner sig på bana i alla fall från början.

Del 2 – Nu blir det riktigt roligt

Del två, några riktigt roliga bårder

Här blir det riktigt fantasifullt, eller var säger du om bården med de långa looparna av i-cords. De var ganska enkla att göra men tidskrävande då man skulle sticka ungefär hundra korta i-cords. Ok, det var inte hundra det var typ 45 stycken men det kändes som hundra stycken.

Den avslutande bården på del två var valkar och det är ett gäng med varv i slätstickning och så ett varv där man faktiskt gör valkarna, och det är det roliga att se hur valkarna blir till.

Del Tre – två stora trianglar

Del tre bestod av en bård i brioche, det är en variant av patentstickning som Stephen West gärna har med i sina mönster. Hon hade ett alternativ om man inte ville sticka brioche, men det ville jag.

Den stora stickningen var två stora trianglar, en på varje sida. Trianglarna stickades med kortvarv i två färger.

Stickar på del fyra.

Del fyra – den avslutande bården

Fjärde och sista delen, och dags för den avslutande bården och avmaskning. Hela sjalen avslutades med en bred randig bård i rätstickning med en i-cord som avslutning. Bården stickades med kortvarv, så det var många varv innan den var klar.

Jag ändrade på färgordningen från mönstret. I mönstret står det att man ska varva färgerna A,B,C,D,E,A,B,C,D,E… Jag stickade istället A,B,C,D,E,D,C,B…

Den färga sjalen som blockas

Mina tankar om Shawlography

Jag har blandade känslor inför Shawlography. Jag är nöjd med mitt färgval och garnet är helt underbart. Men formen, jag har inte fått till någon fason på hur jag ska bära den. Den vill helst ligga över ryggen så att ändarna går ner fram på varsin sida. Jag tänker att jag kommer få prova mig fram, ska ha den på jobbet och se om jag kan hitta ett bra sätt. Till saken är att jag brukar vilja linda in mig i en sjal, ungefär som en kåldolme. Jag återkommer med bilder, och kanske en film på Instagram.

Jag har förstått på sociala media att många har åsikter om den sista avslutande bården, att den skiljer sig för mycket från resten av sjalen. Vissa har också ändrat på den sista bården och bytt ut den mot något annat. Jag kan också tycka att den känns ”tung” men den stör mig inte så mycket att jag kände att jag behövde byta ut den mot en annan bård.

Nu är det bara två saker kvar att göra, klippa alla trådar och sy fast det lilla tygmärket som följde med garnkitet.

Länkar:

Shawlography – Westknits mkal 2021 – Förberedelser

Då var det snart dags igen för Westknits mkal. Jag har tidigare stickat två stycken, Slipstravaganza och Speckle & pop. Två år har jag också köpt mönstret men sen inte stickat sjalarna. Den jag stickade ifjol Slipstravaganza tycker jag väldigt mycket om men färgerna jag valde gör att jag inte använder den så ofta. Jag har därför tänkt annorlunda detta året.

Vad är en mkal?

MKAL står för ”Mystery Knit ALong”, på svenska kallas det oftast för mysteriestickning. Vad det innebär i praktiken är att man får mönstret är uppdelat i flera delar som man får utspritt över en viss tid. Mysteriet består i att man inte vet hur den slutgiltiga stickningen kommer att se ut.

Det man vet innan det drar igång är vilken typ av sak man ska sticka, vilket garn man behöver hur många färger, oftast får man tips om hur man ska välja. Behövs det något mera så får man också veta det. Oftast får man veta allt detta i god tid innan så man har möjlighet att ordna garn och annat som behövs.

Westknits mkal har alltid varit en sjal och det är det i år också. Mönstret och garnpaketen släpptes 1 september och mkalen startar åttonde oktober så gott om tid. Stephen West, som är designern bakom Westknits, har som vanligt varit generös när det kommit till videos om hur man kan tänka vid färgval och visat de garnpaket som han har satt ihop. Ska sägas att hans garnpaket sålde slut på bara några få timmar.

Mina färgval

Mitt garn som det såg ut i paketet när jag öppnade det.

I år har jag kostat på mig ett av Stephens ihopsatta paket. Japp, jag var ute och handlade en halvtimme efter släpet. Det gjorde också att jag kunde tänka utan för boxen när det komemr till färg. Jag fastnar oftast för svart och ett gäng färger. Och jag tycker de sjalarna blir så snygga men jag har fått inse att jag använder dem inte så mycket. Jag hade därför som intention att i år välja en färgskala som jag inte brukar välja. När jag gick igenom alla garnpaketen som fanns så fastnade jag för flera stycken men särskilt ett ”Yaku Brown”.

Garnet är ett i merino ull så det är supermjukt. Det heter Yaku 4/16 och kommer från ett danskt garnföretag som heter CaMaRose och färgerna som ingår i paketet är Chokladebrun 1857, Mörk sennep 1980, Grön med gult 1844, Braendtkarry 1989 och Natur 1003. Det är tillverkat och färgat i Peru. Jag har aldrig stickat med det tidigare så det ska bli spännande att få testa ett helt nytt garn.

I garnpaketet följde det också med lite ”roligheter”. Ett klistermärke, en tygtag som man kan sätta fast på sin färdigstickade sjal, tre stycken ”lazy swatches” och en projektväska, man kunde få en svart eller en alldeles ny färg, man fick inte välja, jag fick en rosa, jippih!

Roligheterna i mitt paket.

Det som imponerade mig var ”lazy swatch”, eller snarare materialet de är gjorda i. Jag tror dem är gjorda i väldigt stabil kartong, kanske med inblandning av trä. Eller om jag säger så här, du få linda hårt för att få dem att vika sig, så hårt att jag tror att garnet går av först.

Nu har jag samlat ihop det jag enligt mönstret kan behöva och är redo att starta den åttonde oktober.

Garnerna linda runt en lazy swatch.

Länkar:

  • Stephen & Penelope – Här köpte jag mitt garnpaket, de har också andra helt fantastiska garner.
  • Ravelry – Mönstret till Shwalography kan du köpa här
  • CaMaRose – Här hittar du CaMaRose alla återförsäljare, i Sverige och i utlandet.
  • Slipstravaganza – Min färdiga sjal från mkal 2020.

Månadens inspiration – augusti

Det är fyra saker som särskilt inspirerar mig under augusti. Det är fyra helt olika saker, det är en stor del av mig som vill hålla kvar sommaren och en annan som ser fram emot hösten och klara krispiga höstdagar.

Symönster på nätet

Jag älskar att jag kan köpa symönster direkt på nätet och skriva ut på min skrivare. Ingen väntetid. Ok, det betyder också att jag måste tejpa ihop 30 – 40 A4 sidor. Men fördelen är att man slipper det sladdriga mönstret i silkespapper och det är i stabilt 80 grams papper istället, mycket enklare att hantera.

Och det finns så många fina mönster att välja på. Mönstret på bilden är till en ”Puff Shirt” från The Assembly Line. (HÄR hittar du deras hemsida)

Min Agnes kofta i sin korg.

Sticknings MKAL

Efter sommarens MKAL är jag sugen på en ny. Eller jag vet vilken MKAL som jag längtar efter och det är Stephen Wests MKAL som han brukar ha i oktober – november. Stephen har sagt i sociala media att det ska bli en i år också, mer information kommer i september. Det ska bli spännande att se vilken information som kommer då, hur många färger ska det vara och hur ska man tänka med färgvalet. Jag har stickat i lite olika garner och i år funderar jag på att sticka i Finull från Rauma.

Ifjol hete sjalen ”Slipstravaganza” och jag sticka den i svart och starka färger. (HÄR hittar du inläggen jag skrivit om ”Slipstravaganza”)

Garner som jag växtfärgade för några år sedan

Växtfärgning

Jag kommer knappt ihåg när jag växtfärgade senast, kanske 10 år sedan. Men nu är jag så sugen igen. Jag har börjat med att plocka fram alla böcker jag har och jag har också köpt på mig några nya.

Det jag vill testa är nya tekniker, nya betningar, nya sätt att färga på. För att kunna testa så mycket som möjligt har jag börjat göra små fem grams härvor. Men jag har inte börjat färga än men färgningens säsongen är inte över än, är det någonsin det?

Det är helt underbart och jag kan skörda varje dag.

Skörda det jag har sått

Just nu skördar jag varje dag och det är helt underbart. Jag har sallat så det räcker och blir över. Jag har skördat den första kålrabbin och nästa är redo för skörd. Jag väntar på att morötterna och majrovorna ska bli klara. Persiljan är skördad en omgång och infrusen i små paket av sommar, och i vinter kan jag plocka fram dom och strö över soppor och grytor, helt underbart.

Jag har också planer för odlingssommaren 2022, några saker jag vill ändra på. Några grönsaker som jag vill testa och andra som jag inte kommer att odla nästa sommar.

Odlingssäsongen 2021 är inte över än, jag sådde rädisa så sen som förra veckan. Och innan frosten är här så ska vitlöken ner i marken.

Sommerstrikk MKAL 2021

Vad har jag gett mig in på?! Sticka en mönstrad kofta, det har jag aldrig gått i mål med tidigare. Jag har påbörjat flera stycken men jag har inte gjort klart någon.

Upplägget var så att man köpte mönstret på designerns Wiola Designs hemsida, wiola.no. Efter det fick man lite kort information och att man skulle ansöka om inträde i facebookgruppen ”Sommerstrikk”. Det var i facebookgruppen som allt hände. Det var där som mönstret lades ut och det var mycket prat och frågor.

Välja färger

Stickningen drog igång 15 juni och innan dess låg fokuset på att välja vilka färger man skulle sticka i. Det är alltid svårt att välja när man inte vet hur den slutliga koftan ser ut. Men Wiola gjorde det mycket enklare genom att ge fyra olika färgförslag. Förslagen var mestadels i Finullsgarn från Rauma men även andra garner, tyvärr fanns inte alla färger tillgängliga i Sverige så jag fick komponera ihop en egen färgkombination. Då Wiolas färgkombinationer hette Maj, Juni, Juli och Augusti, och min är en kombination mellan Juli och Augusti så kallar jag den för ”Tidigt i Augusti”.

Att Wiola berättade hur hon hade valt färgerna gjorde det också enklare. En bottenfärg, två ljus mönsterfärger, fyra mönsterfärger som går från ljust till mörkt och sista mönsterfärgen som är en ljusare nyans av bottenfärgen.

Dom färger som jag slutligen använde. Längst upp är bottenfärgen, och därefter mönsterfärger 1 – 7.

Stickningen påbörjas

Stickningen var uppdelad på 10 delar, det var ungefär 3 dagar mellan delarna. Oket var uppdelat på sex delar och de övriga 4 delarna var vänster ärm, höger ärm, bål och knappkanter.

Att sticka oket var riktigt roligt, varje del hade olika färger och olika mönster. Det var riktigt spännande att se vad som skulle stickas.

När oket var stickat så var det dags för ärmarna. Då fick jag ett riktigt bra tips som jag inte har tänkt på tidigare och det var att ha stickningen i en påse. Det är underlättade mycket att samla hela stickningen i så inte allt bara hängde och dinglade. Jag hålla tiden fram till andra ärmen därefter hann jag inte med, men jag hade inte heller trott att jag skulle hinna med. Nu stickar jag på bålen, det är långa varv så det tar tid. Den kommer att bli jättefin, och jag ser verkligen fram emot att få den klar så jag kan använda den.

Stickningen har fått följa med under hela sommaren i sin korg.

Nästa inlägg kommer när koftan är klar så får ni se ”Agnes” i all sin härlighet. (Wiola döpte om den från ”Sommerstrikk” till ”Agnes” i slutet av stickningen)

Juli 2021

Semestermånaden

Mycket uteliv under juli

Jag har varit ledig hela Juli och det har varit skönt. Det har varit fantastiskt väder nästa hela månaden. Det har varit skönt de dagarna som inte har varit under 20 grader.

Jag har varit hemma nästan hela månaden med min familj. Vi var en tur till Mattias föräldrar. Svärmor bor nära en sjö, och det var så härligt att bada i en sjö med sandstrand och sandbotten, det var första gången för Nova. Det har badats hemma också i Storsjön, inte lika varmt men så svalkande.

Att säga att allt är bra är att ljuga. Någon som står mig mycket nära är sjuk och det är jobbigt att hantera. Men det är inte min historia att berätta. Men jag kan säga att det är periodvis mycket kämpigt och har varit så sedan i vintras.

Hantverk

Jag har börjat sticka bålen på koftan ”Agnes”.

Jag har stickat och stickat på min kofta, jag är än inte klar men jag börjar se slutet. Eller mest skrämmande ”steekningen” jag har aldrig gjort det innan men någon gång ska vara första, men det ska säkert gå bra, hoppas jag.

Vävt har jag också gjort, ska bli så kul att visa det jag väver när det är överlämnat till kund.

Jag har också gjort en plan för kläder att sy i höst. Det första plagget har jag börjat med, men jag har lite tidsbrist just nu så det går inte fort.

Det var varmt och soligt, ibland lite för mycket för min smak.