Den här boken har jag många minnen av från min barndom. Jag var mycket historieintresserad och gillade att sy, den här boken innehåller både historik och sömnad! En perfekt kombination.
”Förklädesboken: Gamla och ny Förkläden att sy själv” av Kerstin Lokrantz, Gidlunds, 1981, ISBN: 91-7021-3496
Historia och sömnad
Första kapitlet är ”Lite förklädeshistoria”. Kerstin tar avstamp i de första fynden eller som hon skriver
”Det finns tecken som tyder på att förkläden användes av de nordiska kvinnorna under vikingatiden…”
Förklädesboken: Gamla och ny Förkläden att sy själv, sidan 5
Därefter går hon igenom hur förklädet har använts genom historien från dess. Det är störst fokus på 1800-talet och sekelskiftet 1900. Kerstin tar också upp hur det har sett ut i Norge och Danmark, samt i olika bygder i Sverige. En del handlar också om ”männens praktiska förskinn”. Kapitlet och boken för den delen är fylld av bilder och målningar som illustrerar hur förkläden har sett ut och används under historien.
Förklädes historia avslutas med att konstatera att de användes av skolflickor ända fram till 30-talet. Men att de i de flesta yrkeskårer försvann på 60-talet. Men att de har fortsatt att används inom till exempel restaurangbranschen och i hemmen.
Innan delen med sömnadsmönster och beskrivningar är det ett uppslag med ”bruksanvisning”. Här beskriver Kerstin hur hon har tänkt med sömnaden och att hon inte har velat ändra så mycket på hur de ska sys. Hon beskriver bland annat hur man syr fällsöm som är en vanlig söm i förklädena, särskilt innan zig-zag uppfanns och blev allmän i hushållens symaskiner.
Hon beskriver också hur man ska tänka med diagrammen och hur man förstorar dessa så man kan sy förklädena.
19 Förkläden
Totalt är det mönster till 19 förkläden i boken. Det är tre stycken för barn och fem stycken beskrivs som ”Lättsytt förkläde”. De övriga 11 stycken börjar med en historisk bild som visar vad förklädet är inspirerat av och hur det burits.
Det första förklädet är inspirerat av det som Alice i underlandet bar. Sedan fortsätter det med både klassiska förklädes så som Carl Larsson förkläde och förkläden som man idag bara ser på museum.
Alla förkläden har mönstren uppritade på rutnät där varje ruta motsvarar 5 cm, men alla mått är också utskrivna. Det finns ingen tygåtgång angiven, däremot övriga tillbehör man kan behöva och hur mycket snedslå som behövs. Det finns också tydliga sömnads instruktioner till varje förkläde.
De fem förkläden som beskrivs som lättsydda är sydda av raka bitar och här får man också en instruktion på hur bitarna ska klippas ur tyget. Sömnadsbeskrivningen illustreras med teckningar som visar exakt hur man ska sy.
Är det här en bok för din bokhylla?
Jag gillar den här boken och jag har tidigare sytt flera förkläden ut den. Bland annat mitt pepparkaksförkläde som jag sydde i ett brunt tyg med orangea snedslå som en vink åt 1970-talet. Det är en bra blandning på förklädena, det är förkläden som man utan problem skulle sy för att använda hemma vid matlagning och kanske trädgårdsarbete. Jag skulle vilja ha ett trädgårdsförkläde, det insåg jag nu när jag bläddrar i boken.
Seden finns det också förkläden som mer hör hemma på museum. Jag som hela mitt liv har bott nära och även jobbat på Jamtli Historieland där man klär ut sig till olika historiska figurer kan se en användning för dem där.
Att boken gavs ut 1981 märks för det finns några skillnader från böcker som ges ut idag med mönster. Till exempel är alla mönster skrivning till en högst oklar storlek medium, utan några instruktionen för hur man ändrar på storleken. Det är också olika viktigt med storleken, vissa förkläden knyter man i ryggen men andra knäpps med knappar, och då blir det viktigare med storleken. Idag hade man nog också förväntat sig någon form av tygåtgångsuträkning. Inget av det här förvånar mig för det är ofta så i äldre böcker.
Jag tycker att det är en intressant bok som jag tycker är inspirerande. Och kanske ska jag ta och sy mig ett trädgårdsförkläde som jag ha när jag sköter min lilla men naggande goda trädgård.
