Kategori: Sömnad

Boktips: Förklädesboken: Gamla och nya förkläden att sy själv av Kerstin Lokrantz

Den här boken har jag många minnen av från min barndom. Jag var mycket historieintresserad och gillade att sy, den här boken innehåller både historik och sömnad! En perfekt kombination.

”Förklädesboken: Gamla och ny Förkläden att sy själv” av Kerstin Lokrantz, Gidlunds, 1981, ISBN: 91-7021-3496

Historia och sömnad

Första kapitlet är ”Lite förklädeshistoria”. Kerstin tar avstamp i de första fynden eller som hon skriver

”Det finns tecken som tyder på att förkläden användes av de nordiska kvinnorna under vikingatiden…”

Förklädesboken: Gamla och ny Förkläden att sy själv, sidan 5

Därefter går hon igenom hur förklädet har använts genom historien från dess. Det är störst fokus på 1800-talet och sekelskiftet 1900. Kerstin tar också upp hur det har sett ut i Norge och Danmark, samt i olika bygder i Sverige. En del handlar också om ”männens praktiska förskinn”. Kapitlet och boken för den delen är fylld av bilder och målningar som illustrerar hur förkläden har sett ut och används under historien.

Förklädes historia avslutas med att konstatera att de användes av skolflickor ända fram till 30-talet. Men att de i de flesta yrkeskårer försvann på 60-talet. Men att de har fortsatt att används inom till exempel restaurangbranschen och i hemmen.

Innan delen med sömnadsmönster och beskrivningar är det ett uppslag med ”bruksanvisning”. Här beskriver Kerstin hur hon har tänkt med sömnaden och att hon inte har velat ändra så mycket på hur de ska sys. Hon beskriver bland annat hur man syr fällsöm som är en vanlig söm i förklädena, särskilt innan zig-zag uppfanns och blev allmän i hushållens symaskiner.

Hon beskriver också hur man ska tänka med diagrammen och hur man förstorar dessa så man kan sy förklädena.

19 Förkläden

Totalt är det mönster till 19 förkläden i boken. Det är tre stycken för barn och fem stycken beskrivs som ”Lättsytt förkläde”. De övriga 11 stycken börjar med en historisk bild som visar vad förklädet är inspirerat av och hur det burits.

Det första förklädet är inspirerat av det som Alice i underlandet bar. Sedan fortsätter det med både klassiska förklädes så som Carl Larsson förkläde och förkläden som man idag bara ser på museum.

Alla förkläden har mönstren uppritade på rutnät där varje ruta motsvarar 5 cm, men alla mått är också utskrivna. Det finns ingen tygåtgång angiven, däremot övriga tillbehör man kan behöva och hur mycket snedslå som behövs. Det finns också tydliga sömnads instruktioner till varje förkläde.

De fem förkläden som beskrivs som lättsydda är sydda av raka bitar och här får man också en instruktion på hur bitarna ska klippas ur tyget. Sömnadsbeskrivningen illustreras med teckningar som visar exakt hur man ska sy.

Är det här en bok för din bokhylla?

Jag gillar den här boken och jag har tidigare sytt flera förkläden ut den. Bland annat mitt pepparkaksförkläde som jag sydde i ett brunt tyg med orangea snedslå som en vink åt 1970-talet. Det är en bra blandning på förklädena, det är förkläden som man utan problem skulle sy för att använda hemma vid matlagning och kanske trädgårdsarbete. Jag skulle vilja ha ett trädgårdsförkläde, det insåg jag nu när jag bläddrar i boken.

Seden finns det också förkläden som mer hör hemma på museum. Jag som hela mitt liv har bott nära och även jobbat på Jamtli Historieland där man klär ut sig till olika historiska figurer kan se en användning för dem där.

Att boken gavs ut 1981 märks för det finns några skillnader från böcker som ges ut idag med mönster. Till exempel är alla mönster skrivning till en högst oklar storlek medium, utan några instruktionen för hur man ändrar på storleken. Det är också olika viktigt med storleken, vissa förkläden knyter man i ryggen men andra knäpps med knappar, och då blir det viktigare med storleken. Idag hade man nog också förväntat sig någon form av tygåtgångsuträkning. Inget av det här förvånar mig för det är ofta så i äldre böcker.

Jag tycker att det är en intressant bok som jag tycker är inspirerande. Och kanske ska jag ta och sy mig ett trädgårdsförkläde som jag ha när jag sköter min lilla men naggande goda trädgård.

Sockerudd med spindel

Jag hade turen som hade en slöjdlärare på högstadiet som fångade upp mitt stora textilintresse och jag fick testa ”alla” tekniker som jag ville. En var knyppling. Min högstadieskola hade en klassuppsättning av knyppeldynor, behöver jag säga att knyppling inte längre fanns med i läroplanen när jag gick högstadiet på 1990-talet. Men eftersom jag hade en lärare som kunde knyppla och det fanns material och dynor så fick jag lära mig att knyppla.

Min lilla underbara knyppeldyna med ”Sockerudd med spindel”.

Och jag gillar att knyppla, men jag har inte så stor användning av spetsar så därför blir det inte så mycket knypplade. Men ibland så behövs det spetsar.

Just nu håller jag på brodera ett stycke till Myssjö dräkten i Jämtland. Stycket består av broderad tyll och kantad med spetsen ”Sockerudd med spindel”.

Vadstenaknyppling

”Sockerudd med spindel” är knypplad med vadstensknyppling. Det innebär att man har ett mönster i papp som är uppstucket där man ska sätta nålarna. Olika bottnar har olika tecken som är ritade på pappen.

I vadstensknyppling gör man slagen med fyra pinnar (1, 2, 3 och 4). Man har korsningar, det är när man byter plats på de två mittersta pinnarna, genom att lyfta pinne 3 över pinne 2. Sen är det också vridningar, det är när man byter plats på de yttre paren, genom att lyfta pinne 1 över pinne 2 och pinne 3 över pinne 4.

När man då knypplar vadstenaknyppling gör man helslag (korsning, vridning, korsning, vridning) och halvslag (korsning, vridning). Sen finns det andra slag som används som i vävbotten, nätbotten, mandlar… Ja det finns ganska många olika varianter. Min slöjdlärare inpräntade i mig att en nål aldrig ska lämnas ”naken” och trådarna ska lämna slaget med en vridning, det finns undantag som till exempel vävbotten.

Jag vet inte om ”Sockerudd med spindel” är en spets om är vanlig på äldre stycken eller om den blev populär med 30-tals dräkterna. ”Sockerudd med spindel” är en av spetsarna som ingår i den läroplan som Svenska spetsar tagit fram, det innebär att många har knypplat den och den är på inget sätt särskilt avancerad. I alla fall efter att man har knypplat ett gäng spindlar och fått in i vilken ordning man ska göra slagen.

Hur knypplar man ”Sockerudd med spindel”?

”Sockerudd med spindel” är logisk att knyppla, man måste knyppla den i viss ordning och det är ett flow i knypplingen. Spetsen består av två former, det är en spindel och sockerudden. Sen har den några helslag som utgör kanten och för sammanfoga spindeln med sockerudden. Sockerudden knypplas med vävslag förutom det yttersta slaget, och det är för att få en luftigare kant. Spindeln knypplas också med vävslag, men i en annan ordning för att spindeln ska få en elliptisk form.

Jag gillar verkligen att knyppla spindlarna, sockerudden är också kul men det är spindlarna som är roligast.

Om du vill knyppla ”Sockerudd med spindel” så kan jag rekommendera boken ”Knyppling” av Sally Johanson. Hon visar i boken hur man knypplar spetsarna som ingår i Svenska spetsars kursplan, det finns mycket kunskap i den boken.

Länkar:

Månadens inspiration – augusti

Det är fyra saker som särskilt inspirerar mig under augusti. Det är fyra helt olika saker, det är en stor del av mig som vill hålla kvar sommaren och en annan som ser fram emot hösten och klara krispiga höstdagar.

Symönster på nätet

Jag älskar att jag kan köpa symönster direkt på nätet och skriva ut på min skrivare. Ingen väntetid. Ok, det betyder också att jag måste tejpa ihop 30 – 40 A4 sidor. Men fördelen är att man slipper det sladdriga mönstret i silkespapper och det är i stabilt 80 grams papper istället, mycket enklare att hantera.

Och det finns så många fina mönster att välja på. Mönstret på bilden är till en ”Puff Shirt” från The Assembly Line. (HÄR hittar du deras hemsida)

Min Agnes kofta i sin korg.

Sticknings MKAL

Efter sommarens MKAL är jag sugen på en ny. Eller jag vet vilken MKAL som jag längtar efter och det är Stephen Wests MKAL som han brukar ha i oktober – november. Stephen har sagt i sociala media att det ska bli en i år också, mer information kommer i september. Det ska bli spännande att se vilken information som kommer då, hur många färger ska det vara och hur ska man tänka med färgvalet. Jag har stickat i lite olika garner och i år funderar jag på att sticka i Finull från Rauma.

Ifjol hete sjalen ”Slipstravaganza” och jag sticka den i svart och starka färger. (HÄR hittar du inläggen jag skrivit om ”Slipstravaganza”)

Garner som jag växtfärgade för några år sedan

Växtfärgning

Jag kommer knappt ihåg när jag växtfärgade senast, kanske 10 år sedan. Men nu är jag så sugen igen. Jag har börjat med att plocka fram alla böcker jag har och jag har också köpt på mig några nya.

Det jag vill testa är nya tekniker, nya betningar, nya sätt att färga på. För att kunna testa så mycket som möjligt har jag börjat göra små fem grams härvor. Men jag har inte börjat färga än men färgningens säsongen är inte över än, är det någonsin det?

Det är helt underbart och jag kan skörda varje dag.

Skörda det jag har sått

Just nu skördar jag varje dag och det är helt underbart. Jag har sallat så det räcker och blir över. Jag har skördat den första kålrabbin och nästa är redo för skörd. Jag väntar på att morötterna och majrovorna ska bli klara. Persiljan är skördad en omgång och infrusen i små paket av sommar, och i vinter kan jag plocka fram dom och strö över soppor och grytor, helt underbart.

Jag har också planer för odlingssommaren 2022, några saker jag vill ändra på. Några grönsaker som jag vill testa och andra som jag inte kommer att odla nästa sommar.

Odlingssäsongen 2021 är inte över än, jag sådde rädisa så sen som förra veckan. Och innan frosten är här så ska vitlöken ner i marken.

Syplan för hösten 2021

Jag har under många år haft som plan att sy en garderob till mig själv som ska funka som en kapselgarderob. Men sen har det inte hänt mycket. Förra våren gick det så långt att jag gjorde en plan och köpte tyg och sen inget mera. Men nu ska jag försöka igen.

Plan för höst 2021

Jag har gjort en enkel plan efter den plan som finns i facebookgruppen ”Sy en garderob med en plan” som jag är med i. Det jag bestämde mig för att svart är min basfärg, och som accent är en liten dovare gul, typ senapsgul.

Min tanke är att försöka använda tygerna jag köpte förra våren, men jag vet att jag kommer behöva komplettera för att få till hela min plan. Några av tygerna är väldigt somriga och jag har inga svarta tyger.

En övergripande plan

En övergripande plan är det jag känner att jag saknar, och det är där som jag lägger energin just nu. Att försöka hitta en stil som jag gillar och som jag känner är hållbar. För att få hjälp på vägen har jag köpt en bok som heter ”Dressed” där man genom att göra ett antar uppgifter tillslut har en övergripande plan. Det är i alla fall tanken.

Jag jobbar just nu med en ”moodboard” men jag har svårt att hitta bilder, kanske för att jag inte riktigt vet vad jag letar efter utan hoppas på att jag vet det när jag hittar det.

Brukar ni också göra saker svårare än de behöver vara, det gör jag hela tiden och det känns som jag gör det nu. Jag tror att jag ska ta en kapaskiva och bara sätta upp allt med nålar så kan jag ändra, ta bort och lägga till som jag känner för det.

Fortsättning följer…

Vira från My maker box

Jag har skrivit tidigare att jag verkligen gillar materialförpackningar, allt man behöver för ett projekt samlat i en behändig liten låda eller påse. I det här fallet en låda.

Innehållet i min första ”My maker box”

Vad är My maker box?

För mig dök det upp som reklam på Instagram, jag klickade vidare och så var två materialsatser på väg till mig, den andra kommer jag skriva om senare, jag lovar.

Det jag har läst mig till på My maker boxs hemsidan är det mor och son som driver det. Allt material är restprodukter från textilindustrin som dom har runt knuten i Boråstrakten, eller återbruk. Dom samarbetar med formgivare och ett mindre snickeri.

Varför valde jag då att lägga mina surt förvärvade pengar på detta? Därför jag tyckte om det, jag gillar idén på återbruk och inte minst designen. Det finns ett antal olika kit att välja på och jag valde dom två som lockade mig mest.

Jag började med den som kändes enklast, eller rättare sagt den som inte kräver att jag städar mitt arbetsbord för att kunna ställa upp symaskinen. Vira, en liten väska som man rullar ihop i skinn.

Då var det bara att börja då!

Trevligt att sitta i soffan och sy.

Det mesta man behöver finns i lådan, men några saker behövde jag leta fram och det var en linjal, sax och syl.

Jag började med att klippa ut bitarna, den stora biten, dom som fickorna skulle sys fast på behövde jag inte klippa den var i rätt storlek. Det jag behövde klippa var den biten som skulle bli ficka och den som skulle hålla fast karbinhaken.

Insidan med den stora fickan och dem två mindre som är i ett stycke.

Jag ske erkänna att jag började med att göra lite fel, jag använde sylen att dra streck med på mocka sidan, och glömde att spegelvända mönstret på fickan. Jag tänkte att jag bara skulle kunna vända på den och jag testade det genom att lägga dit fickan och rulla ihop väska och öppna den. Det jag kom fram till var att om jag vänder på fickan så kommer jag 9 gånger av 10 att öppna den upp och ner. Därför fick det bli som det blev. Men jag tror att om man är vänsterhänt kan det vara bra att vända fickan och spegelvända hela väskan.

Hela väskan skulle sys med skomakarsöm, det är första gången jag testar det så det var riktigt kul. För att göra det hela lättare skulle man limma fast delarna innan man sydde, och det gjorde det.

Det tog inte många timmar att sy och det var så kul när den var klar, nu ska jag bara bestämma vad jag ska använda den till. Just nu lutar det åt en ”utökad” plånbok så det blir lättare att hitta viktiga grejer i handväskan eller ryggsäcken.

Plan för min sommargarderob

I flera år har jag tänkt att sy till mig själv, jag har köpt mönster, inte så mycket tyg, men det har aldrig blivit något sytt. Det finns fler anledningar till det, men nu tänker jag strunta i alla undanflykter och bara köra!

Så nu har jag planerat för några plagg som jag hoppas jag kommer att trivas i under sommaren. Plaggen jag tänker sy är från boken ”Lotta Jansdotter Everyday Style” av Lotta Jansdotter. Det som är lite ”speciellt” är hur tygåtgången är skriven, den är först och främst baserad på en tygbredd på 110 cm och sen är det bara ett längd mått angivet så svårt att veta om det är största storleken eller mellan storleken som gäller.

Dom två saker gör att det är lite svårt att veta exakt hur mycket tyg som går åt med mina tyger som har en tygbredd på 150 cm. Så jag hoppas kunna få ut några extra plagg på dom tyger jag har köpt, vi får se när jag har börjat lagt ut mönster och klippt ut.

Tygerna har jag köpt på ”Stoff & stil” för det var så enkelt att sitta hemma och klicka hem tygerna så här i Coronatider. Annars gillar jag att handla i fysisk butik så jag kan känna på tygerna innan, och kanske till och med lägga ut mönstret för att se exakt hur mycket jag behöver. Och det är väldigt mycket lättare att välja tråd, knappar, dragkedja…