Etikett: knyppling

Sockerudd med spindel

Jag hade turen som hade en slöjdlärare på högstadiet som fångade upp mitt stora textilintresse och jag fick testa ”alla” tekniker som jag ville. En var knyppling. Min högstadieskola hade en klassuppsättning av knyppeldynor, behöver jag säga att knyppling inte längre fanns med i läroplanen när jag gick högstadiet på 1990-talet. Men eftersom jag hade en lärare som kunde knyppla och det fanns material och dynor så fick jag lära mig att knyppla.

Min lilla underbara knyppeldyna med ”Sockerudd med spindel”.

Och jag gillar att knyppla, men jag har inte så stor användning av spetsar så därför blir det inte så mycket knypplade. Men ibland så behövs det spetsar.

Just nu håller jag på brodera ett stycke till Myssjö dräkten i Jämtland. Stycket består av broderad tyll och kantad med spetsen ”Sockerudd med spindel”.

Vadstenaknyppling

”Sockerudd med spindel” är knypplad med vadstensknyppling. Det innebär att man har ett mönster i papp som är uppstucket där man ska sätta nålarna. Olika bottnar har olika tecken som är ritade på pappen.

I vadstensknyppling gör man slagen med fyra pinnar (1, 2, 3 och 4). Man har korsningar, det är när man byter plats på de två mittersta pinnarna, genom att lyfta pinne 3 över pinne 2. Sen är det också vridningar, det är när man byter plats på de yttre paren, genom att lyfta pinne 1 över pinne 2 och pinne 3 över pinne 4.

När man då knypplar vadstenaknyppling gör man helslag (korsning, vridning, korsning, vridning) och halvslag (korsning, vridning). Sen finns det andra slag som används som i vävbotten, nätbotten, mandlar… Ja det finns ganska många olika varianter. Min slöjdlärare inpräntade i mig att en nål aldrig ska lämnas ”naken” och trådarna ska lämna slaget med en vridning, det finns undantag som till exempel vävbotten.

Jag vet inte om ”Sockerudd med spindel” är en spets om är vanlig på äldre stycken eller om den blev populär med 30-tals dräkterna. ”Sockerudd med spindel” är en av spetsarna som ingår i den läroplan som Svenska spetsar tagit fram, det innebär att många har knypplat den och den är på inget sätt särskilt avancerad. I alla fall efter att man har knypplat ett gäng spindlar och fått in i vilken ordning man ska göra slagen.

Hur knypplar man ”Sockerudd med spindel”?

”Sockerudd med spindel” är logisk att knyppla, man måste knyppla den i viss ordning och det är ett flow i knypplingen. Spetsen består av två former, det är en spindel och sockerudden. Sen har den några helslag som utgör kanten och för sammanfoga spindeln med sockerudden. Sockerudden knypplas med vävslag förutom det yttersta slaget, och det är för att få en luftigare kant. Spindeln knypplas också med vävslag, men i en annan ordning för att spindeln ska få en elliptisk form.

Jag gillar verkligen att knyppla spindlarna, sockerudden är också kul men det är spindlarna som är roligast.

Om du vill knyppla ”Sockerudd med spindel” så kan jag rekommendera boken ”Knyppling” av Sally Johanson. Hon visar i boken hur man knypplar spetsarna som ingår i Svenska spetsars kursplan, det finns mycket kunskap i den boken.

Länkar:

Månadens samling – Blått

Blått är flott, och det är lite blå känslor nu så här på slutet av semestern. Men det är framförallt Novas favoritfärg just nu. Så därför har jag plockat fram en samling med blått.

  1. Min knyppeldyna, den fick jag köpa av min högstadieskola när jag fastnade för knyppling i sjunde klass. Och den är helt underbar, den är liten och nätt. Den går att sätta fast den på pakethållaren, det vet jag av erfarenhet.
  2. Kan man ha får många ritblock? Jag tro inte det. Jag gillar verkligen Canson, de har många olika sorters block, inte minst i kraftpapper. Detta blocket är för mixed media (blötta tekniker) och helt utan gräng.
  3. Denna saxen har jag plockat från min mamma, det är jag ganska säker på och den härstammar nog från 1980-talet. Den börjar bli ganska oskarp så den är i slutet av sitt klippande liv, men den kommer att få hänga med ett bra tag till.
  4. Detta är en nysthållare och snodden kan du ha runt handleden och så är det inga problem att gå med sin stickning eller virkning. Den kommer från min mormor och jag tror att det är från 1950- eller 1960-talen.
  5. Superfloss, ett måste i stickpåsen när jag stickar med pärlor. Superfloss gör det så lätt att få på pärlorna på maskan.
  6. Blått = Indigo, det är så härligt att det har kommit flera böcker om växtfärgning/naturligfärgning dom senaste åren. HÄR hittar du recensionen jag har skrivit om boken ”En handbok om indigo; Färgning & Projekt”.
  7. Det finns så många färger av blått och det är tur att det finns sytråd i massa olika nyanser av blått också.
  8. Ullgarn från det norska spinneriet Hillesvåg. Detta är deras tunna kamgarn Alv14/2 i färgen 8095, lys bondeblå.
  9. Många av de bevarade Jämtländska brudkuddarna är broderade på blå vadmal. Det finns en teori att det beror på att man hade tillgång till begagnade militärrockar som var blå under den perioden då de flesta kuddarna broderades, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal. Kudden som jag broderar heter ”Grandrottningen” och det är ett kit som Hemslöjdskonsulenterna i Jämtland och Härjedalen har tagit fram efter gamla bevarade kuddar.
Jag knypplar ”Sockerudd med spindel” i knyppellin 90/2. Mönstret är från Vadstensspetsar.

Dags att återta vävstolen

2 år har jag varit bort nu, inte riktigt men nästan, nu är läget ett annat. Sen 1 augusti är inte Nova allvarligt sjukt, varken i vår, sjukvårdens eller försäkringskassans ögon. Det innebär att jag har börjat ta ut föräldradagar, men inte alla dagar i veckan, Mattias är också föräldraledig. Det innebär att jag har börjat väva igen!

Mitt vävrum har under året fungerat som gästrum, men mest som förråd. Nu är det uppstädat, och en blomma har fått tagit plats i en bokhylla. Det är en blomma som jag har fått av min svärmor som stickling, och den har ”exploderat” under sommaren, underbart.

Det jag jobbar med just nu är montering av ett bårtäcke, komplettering av ett annat bårtäcke och målardukar. Låter inte det spännande?! Jag började med en ullväv för att få in känslan i händerna igen innan det är dags för linne. För det sitter i händerna, bara känslan när händerna tar i slagbommen eller vikten av skytteln i handen. 

Nova ”hjälper” mig att knyppla ”Sockerudd med spindel”.

Nova har blivit så stor att hon gärna vill hjälpa till. Gärna att packa upp påsar och lådor med garn. Korsspolar är väldigt roliga. Hoppas att jag kan föra över min glädje för skapande till henne, sen om hon väljer att väva, svarva, smida eller något helt annat det är helt upp till henne.