Kategori: Vävning

Boktips: Welcome to Weaving; The modern guide av Lindsey Campbell

Jag följer ett antal vävare på Instagram, vävare från USA, Australien, Storbritannien… Det de har gemensamt är att det väver ofta stora vepor med massa strukturer och gärna ryaknutar. Jag har varit nyfiken på hur de väver och hur dem tänker i sin vävning. Därför köpte jag denna boken av Lindsey Campbell som driver företaget ”Hello Hydrangea” och som säljer vävar och har skrivit två böcker om vävning.

Welcome to Weaving; The modern guide av Lindsey Campbell, ISBN: 978-0-7643-5631-5, Schiffer Publishing, Ltd. (Boken är på engelska.)

Boken uppdelad i 7 kapitel eller sektioner som de kallas i boken. Lindsey börjar boken med att ge förslag på hur man kan använda boken och där förklarar hon också innehållet i kapitlen. Boken innehåller 15 olika projekt i olika svårighets grad.

Boken börjar som man kan förvänta sig med en genomgång av olika material och garn som man kan använda. Vilket garn är det bästa varpgarnet? Den typen av frågor svarar Lindsey på. Hon visar också hur man tillverkar en enkel vävram av en kilram. Hon berättar också att man kan köpa färdiga vävramar men jag håller med om att ett bra sätt att börja är att gör en vävram själv, eller leta en på loppis.

Den största delen av boken är att Lindsey visar olika sätt att väva mönster och olika strukturer. Fokus i boken är att väva vepor och det är många tekniker som är väldigt typiska för det. Förutom bastekniker som tuskaft som visar hon olika knutar, hur man väver bilder och olika sätta att väva in paljetter och pärlor. Hon visar också olika sätt att göra toffsar och andra utanpåliggande dekorationer som man kanske inte använder i annan vävning.

Av de 15 projekten som är i böckerna så är 7 stycken vepor, de övriga är de flesta andra inredningsdetaljer, men ett projekt är också ett halsband.

En bläddring i boken.

Är detta en bok för din bokhylla?

Detta är boken för dig som är sugen på att väva den typen av vepor som man ofta ser på sociala media. Utgångspunkten för boken är att du inte har vävt tidigare så alla kan ta upp denna boken och börja väva. Det betyder inte att det inte finns något att hämta för dig som har vävt tidigare, man kan använda den som uppslagsbok. Är du inte sugen på att väva vepor i denna stilen så är detta inte boken för dig, lägg dina pengar på en annan bok istälet.

För mig som är utbildad inom den skandinaviska traditionen kan vissa saker på riktigt störa mig mig i denna boken, egentligen inte bara i denna boken utan varje gång jag ser beskrivningen av hur man väver mönster. Och det är att man först väver mönstret och sedan fyller i runtom, det verkar som att ”gå över ån för vatten”. Men jag borde prova, man ska prova allt en gång (inom vävning i alla fall), och se hur det är att väva, det kanske blir den ”nya vävtekniken” jag ska testa för att få fylla i den rutan i slöjdbingot.

Länkar:

Boktips: Simple weave av Kerstin Neumüller

Av namnet att döma kan man tro att detta är en bok på engelska, men det är missvisande den är på svenska. Kerstin har tidigare gett ut två böcker, denna är dock den första om vävning. Det har kommit härligt många böcker om vävning senaste åren. Denna tar dock ett nytt grepp då det är som underrubriken säger ”Väv utan vävstol”.

”Simple weave; Väv utan vävstol” av Kerstin Neumüller, Natur & Kultur, 2021, ISBN: 978-91-27-17482-5. Simple weave ingår i en serie som heter Hantverka som ”passar dig som är nyfiken på hantverk”. Just nu består serien av tre titlar, jag hoppas Natur & Kultur kommer att utöka serien.

Boken är pedagogiskt upplagd i tre delar och i sin tur är indelade i olika kapitel. Svårhetsgraden ökar också ju längre man kommer i boken.

Del 1: Teknik

Första delen svarar på frågor som ”Vad är väv?” och en ordlista. Sen kommer ett kapitel om att välja garn. Där ger Kerstin som jag tror många behöver höra:

…lägg inte tid på att göra ett projekt med ett projekt med ett material som inte känns helt rätt.

Kerstin Neumüller, Simple weave, sidan 14

Hon går i texten djupare in i hur hon tänker och spinner vidare med tips på att hitta färger och garner som man tycker om.

Delen innehåller också instruktioner för hur man varpar, inte bara på varpa, utan också med stolar och på bord.

Del 2: Väva

I denna delen visat Kerstin hur man väver med bandgrind, vävram och ryggbandsvävstol.

Den största delen av upptas vävning med bandgrind. Det första som gås igenom är hur man väver med en bandgrind, hur man trär den och tips och trix med vävning. Sedan får man på ett enkelt och tydligt beskrivit för sig hur man väver varpripsmönstrade band, fokus ligger på hur man gör olika mönster.

Sen kommer ett kapitel om balanserad väv, i det kapitel beskriver Kerstin också hur hon väver bredare och hur hon tänker vid val av varp och inslag. Här finns också två projekt, ett pennskrin och ansiktspads.

I det tredje kapitlet på vävning med bandgrind handlar om inslagsrips. Här börjar också Kerstin sin beskrivning av bildväv. Det fortsätter hon att utveckla i kapitlet om bildväv i vävram. I det kapitlet visar hon på olika sätt att mönstra en bildväv.

Sedan kommer ”Att väv på ryggbandsvävstol”. Det kapitlet innehåller information om hur man sätter upp i en varp i ryggbandsvävstol och sen hur man väver. Detta kapitel innehåller också flera olika projekt i olika kvalitéer.

Delen ”Väva” avslutas med efterbehandlingar, avslutningar och teknik och felsök.

Del 3: Redskap

Det här är den delen som skiljer denna boken från majoriteten av andra vävböcker. ”Gör dina egna väv-verktyg”, Kerstin visar och beskriver hur man tillverkar bandgrindar i både mjölkpaketspapp och i trä. Hon ger också beskrivningar på hur man tillverkar en enkel vävspännare, en vävram och inte minst en ryggbandsvävstol.

Är detta en vävbok för din bokhylla?

Jag gillar denna boken och ser framför mig att jag i sommar kommer att sitta ute och väva i en ryggbandsvävstol.

”Simple weave” är en bra starta-bok, den är ett lätt sätt att känna på vävning som hantverk. Att den också innehåller beskrivning för ryggbandsvävstol gör att man kan väva bredare vävar än band. Eftersom man gör vävstolen själv så kan man göra den så bred som man vill, tänk bara på att ju bredare desto fler trådar och desto längre mer jobb är det.

Något jag uppskattar är att det finns projekt i boken. Jag tycker alltid att det är svårt att komma på vad man ska göra med banden man väver. Projekten som finns med i boken tycker jag också är roliga och användbara.

Så för att svara på frågan, är detta en vävbok för din bokhylla? Är du nyfiken på vävning och vill starta på ett sätt som inte känns övermäktigt, detta är boken för dig. Det är också boken för dig som vill kunna ta med dig vävning när du reser eller varför inte bara ut på balkongen på sommaren.

Jag har i alla fall skrivit upp ”Väva i ryggbandsvävstol” i min slöjdplan för 2022. Kanske kommer det härliga bilder på mig när jag sitter i solen och väver, det är i alla fall målbilden.

Båtskyttlar

Som vävare har man oftast ett antal skyttlar, inte alla vävare men dom flesta har det. Jag har en hel hög med skyttlar och har testat ännu fler på utbildningar och kurser. Så vad tycker jag gör en bra skyttel och hur väljer jag vilken jag ska använda till vad.

Jag äger rätt många skyttlar av olika slag. Jag har ärvt, fått och köpt. Men för den skulle så betyder inte det att jag använder alla, nej jag har några favoriter och det är de som används hela tiden.

Några av mina favoritskyttlar:

Mattskyttlar

När jag ska väva med lite tjockare ullgarn så är detta skyttlarna jag sträcker mig efter. Jag har vävt så mycket med dessa, bårtäcken, möbeltyg och andra beställningar. Jag älskar att man kan göra stora spolar där det får plats mycket garn, när man har tjock garn så blir det inte så många meter på en ”vanlig” skyttel.

”Vanlig” skyttel

Jag kallar den för ”vanlig” för att det är denna som det finns mest varianter av, både äldre och nyare. Den är bra när man ska väva typ allt. Jag använder den när jag väver med lin och bomull, men också tunnare ullgarn.

Jag har denna i flera olika material, plast och trä, och olika träslag. Jag har flera handgjorda och en är så len som silke, helt underbar.

Dubbel skyttel

Det är inte en modell som jag använde jätte ofta men är bra att ha. När jag väver panama och vill att trådarna ska ligga parallellt då använder jag den.

Film på YouTube:

Jag har lagt upp en film jag spelat in på YouTube där jag pratar om skyttlar och försöker besvara frågan, vilka modeller det finns, när man använder dem och hur många behöver man?!

Boktips: Rosengång av Anna Östlund

”Rosengång ; Berättelser, Historik, vävar” av Anna Östlund, Eget förlag, 2012, ISBN: 978-91-637-1635-5. Boken är indelade i tre delar berättelser, historik och vävar. Anna börjar med att berätta om sin mormor som var hennes ingång till vävning. Men också att hon började väva själv först senare. Och att det var vid en vävkurs på Fornby Folkhögskola som idéen till boken kom.

Berättelser om vävning

De berättelser som Anna har med i boken är berättelserna från de vävare som hon lärde känna på den kursen på folkhögskolan. Frågan hon vill besvara är:

Vad är det i vävande som gör att det skapar sådan lust, glädje och engagemang?”

Anna Östlund. Rosengång ; Berättelser, Historik, Vävar. sidan 9

Hon besvara frågan genom nio, som hon skriver, personliga berättelser om elva kvinnor. Det är nio härliga berättelser som visar på hur olika ingångar och tankesätt man har runt vävningen. Att det är så många ger också flera olika svar på frågan och gör detta till en ovanlig vävbok då den handlar lika mycket om vävning som de som väver. De ger också en fördjupning till de vävmönster som finns med i boken eftersom det är dessa kvinnor som har formgivit vävarna i boken.

Historik om rosengång

I kapitlet berättar Anna om rosegångens historia. Anna intervjuar Ulla Berglund Brasch, då hemslöjdskonsulent i Dalarna om rosengång i Dalarna men också om hennes jakt efter nya produkter och det projektet ”Åklä och tria” där bland annat äldre vävar analyserades för att ta fram vävsedlar och beskrivningar. Det är intressant att läsa om projektet och hur Ulla ser på rekonstruktion av äldre vävar. Kapitlet består också av stora tydliga färgbilder på äldre vävar, alla med en kort information om vart täcket är ifrån och lite om hur täckena såg ut i just den bygden.

Vävar – 23 vävsedlar

Det finns 23 vävsedlar i boken. Det är vävar på allt från mattor till väskor. Alla vävar är formgivna av kvinnorna i boken och Anna. Det märks också utifrån att det är olika formspråk och många olika färgskalor. Formspråket är allt från väldigt traditionellt till nyskapande.

Då det har gått ett antal år sedan boken kom ut så är det också många som har vävt ur den och visat på sociala media. En väv som var mycket populär för några år sedan var en matta som heter Ormmatta, formgiven av Yvonne Åkerblom, det är en matta som jag också tycker är mycket fin.

Det är härligt med den mångfald av vävmönster som finns i boken, det finns något för alla.

Jag gillar boken ”Rosengång; Berättelser, Historia, Vävar”. Det är en bok som jag har tipsat många nybörjare om. Varför jag har gjort det är för att jag tycker att rosengång är en bra bindning om man vill väva lite friare mönster. Men för den skulle är den inte bara för nybörjare, och det är där berättelserna är givande och intressanta att läsa. Är du intresserad av rosengång så är det här boken du ska ha.

Andra böcker av Anna Östlund

  • Rosengång i Varmvalsverket, Eget förlag, 2014, ISBN 978-91-637-1636-2
  • Från Januariblues till Decemberröd – 18 kuddar i rosengång, Eget förlag, 2016, ISBN 978-91-639-0257-4
Det grå tyget som boken ligger på ett en provväv i en rosengångsvariant som jag vävde inför ett bårtäcke.

Maj 2021

Hur har maj varit? Det var så jag påbörjade detta stycket när jag gjorde utkastet i början av maj. Det visade sig vara en svårare fråga att svar på än jag trodde. Maj har haft helt fantastiska höjdpunkter men också djupa dalar.

Familjen och vardag

Maskorosplockning vid vattenkraftverket ”Näsaforsen”.

Maj var en månad utan vab, däremot har jag varit sjuk några dagar. Jag har också varit lite ledig och särskilt sista helgen då jag var ledig torsdag – söndag, då åkte jag och Nova till mina föräldrar på landet. Vi hade tur med vädret och det blev mycket tid ute. Nova fick se sitt första vattenkraftverk, eller som Nova konstaterade ”det är mycket vågor”.

Vardag är vardag, jobb, förskola och så går det runt. När våren äntligen kom på riktigt blev det att fixa med odlingarna, både att sätta fröer på friland och att plantera ut det jag förodlat inne. Det ska bli så spännande att se vad som kommer att bli bra och, på klarspråk, vad som kommer att dö.

Hantverk

Jag har nog mest stickat under maj också, precis som april. Men jag har också vävt och sytt.

Jag har mest stickat på min aeolian sjal, jag påbörjade den tidigare i vinter men den har sedan fått legat ett tag. Det är mycket räknande och jag har inte känt mig sugen på en sådan stickning. Men nu är suget tillbaka och det har blivit en bunt av varv stickade under månaden som gått.

Jag väver på en matta som ska vara klar till hösten. Just nu är det mycket grått, och rött. Det ska bli så kul att få visa upp den färdiga mattan.

En sommarfilt har jag också påbörjat, den är till Nova. Jag har några blommor som jag ska sy fast och så några blad, och så kanten. Jag har en förhoppning att det inte ska ta allt för lång tid.

Nu ser jag fram emot juni, och vid midsommar börjar min semester. Hur mycket jag än älskar mitt jobb så ser jag jag verkligen fram emot semestern.

Boktips: Konsten att väva : En praktisk handbok av Åsa Pärson & Amica Sundström

Äntligen är den här. Ja, den har varit här i över en månad men det är först nu som jag håller i mitt alldeles egna exemplar. ”Konsten att väva : En praktisk handbok” av Åsa Pärson och Amica Sundström, Bonnier Fakta, 2021, ISBN: 978-91-7887-085-1.

Det är en rejäl bok, på många sätt, den är ganska tung och tjock och inte konstigt det med tanke på allt som får plats mellan pärmarna. Boken är uppdelad i åtta kapitel.

Första kapitlet är ”Vävprojekt” och det innehåller 22 vävprojekt för hemmet, som det står på baksidan. Kapitelet börjar med att Åsa skriver om hur hon jobbar när hon komponerar ett tyg, och det är väldigt intressant att läsa. Att bokens vävprojekt har tillkommit i hennes önskan att fylla det torp hon hyr med handvävda textilier, och det gör att dom har ett syfte utöver att vara med i boken. Det är något som jag tycker märks. En detalj som jag tycker ska finnas i flera vävboken är hur många trådar per centimeter garnet har när man lindar det runt en linjal.

Efter det kommer det fyra kapitel, ”Vävstolar & redskap”, ”Material”, ”Uppsättning av väven” och ”Vävteori”.

I dessa fyra kapitel ska du bland annat att läsa om hur du kan tänka när du väljer en vävstol. Det finns en genomgång om vilka redskap du rekommenderas att ha när du börjar väva, men också vad man kan komplettera med efter behov när man vävt ett tag. I kapitlet om material handlar det om naturfibrer och man går igenom kort fårull, lin och bomull.

I dom två kapitlen ”Uppsättning av väven” och ”Vävteori”. I ”Uppsättning av väven” finns det instruktioner på alla moment som ingår i en vävuppsättning, från varpning till vävning och nerklippning. Jag gillar att man också tar upp ergonomi, för som man skriver ”Vävstolen och vävningen är inte alltid det mest ergonomiska för din kropp”. Kapitlet avslutas med ”felsökning”. ”Vävteori” är super om du vill göra egna vävar och vävnotor. Där finns instruktioner för hur du räknar ut hur många trådar du ska ha per centimeter i det garn som du vill använda i din väv. Hur lång och bred din varp ska vara och hur man ska tänka med mönsterindelning. Man går igenom garnnummer, det finns också uträkningar för att räkna ut garnåtgång. Det sista stycket handlar om hur man ska tänka om man har en vävnota och så vill man byta kvalitet på varp och/eller inslag.

För att tydliggöra kapitlet ”Bindningslära” har det fått en annan färg, papperet där är ljusbeige och det syns också när boken är stängd var det kapitlet är. 189 bindningar har man med i kapitlet och alla visas med en provlapp och med ett bindningmönster. Boken går igenom grundbindningarna tuskaft, kypert och satin. Man går också igenom många fler bindningar bland annat sammansatta bindningar, cord och kräppbindningar.

Sjunde kapitlet går igenom ”Konstvävnadstekniker”, man har valt att ha med både plockade och skyttlade tekniker. Även dessa tekniker visas med provvävar och i dom fall det är aktuellt bindmönster.

Det åttonde och avslutade kapitlet heter ”Avslutningar, monteringar & skötsel” och det är ett bra avslut på boken, med både monteringar både för tunnare vävar som skulle fållas och avslut för mattor.

Jag tror att det här kommer att bli en ny vävbok som att bli som en uppslagsbok för vävare, på samma sätt som ”Stora Vävboken” av Laila Lundell har varit under många år.

Boktips: Väv Skånska allmogevävnader av Gunvor Johansson

Det här är en av böckerna som av någon anledning alltid ligger högt upp i mina bokhögar eller står synligt i bokhyllan. Jag tittar gärna i den för inspiration. ”Väv skånska allmogevävnader – Drättar, agedynor & jynnen” av Gunvor Johansson, Stiftelsen skånsk hemslöjd, 2005, ISBN: 91-631-6881-2

Framsidan med en av dom textilier som inventerades och färglades.

Efter en kort inledning om hur Malmöhusläns hemslöjdsförening grundas, och hur föreningen under många år jobbade med att inventera och systematisk undersöka äldre textilier. Totalt inventerade man 17’326 textilier, dessa dokumenterades med en bild med garnprover, många av bilderna färglades också.

Därefter kommer ett kapitel om hur dom skånska konstvävnaderna har använts. Vilka material som har använts, hur garnerna är spunna, hur dom är färgade. Gunvor går också igenom märkningar, stoppning i dynorna, baksidor… allt du kan tänka dig. Hon skriver också om skötsel av äldre textilier. En del som jag gillar och är glad att hon tagit med är hur man dokumenterar vävnader och hon ger oss en arbetsordning att följa.

Sen börjar den praktiska delen. Den börjar med tips för vävuppsättningen utifrån att dom skånska konstvävnaderna alla vävs med linvarp och den behöver vara ”ordentligt spänd”.

Kapitlet om viggrölakan.

Boken innehåller beskrivningar av nio olika konstvävnadstekniker. Boken är upplagd så att teknikerna blir mer och mer avancerade.

Den första tekniken är Treskaft, eller tresolv som är en bunden rosengång som vävs med tre skaft. (Det vanliga i till exempel Jämtland är fyra skaft.) Den följs av Halvkrabba, Dukagång, Munkabälte, Krabbasnår, Opphämta, Rölakan, Viggrölakan och sist men inte minst Trensafloss.

Alla har tekniker har en historik, följt av en beskrivning av hur man väver. Därefter kommer det ett eller flera mönster som är från inventeringen som gjordes tidigt 1900-tal. Det är vävnota med varp, inslag och sked, och ett rutmönster som beroende av bindning är ett rent mönster eller har en solvning.

Till dom flesta tekniker får man fler kvalitéer att välja på, och det är en av dom stora behållningarna av boken. Det går att använda som en uppslagsbok för att hitta en bra kvalité till många olika konstvävnadstekniker.

Den sista delen är färgfoto på Skånska konstvävnadstekniker, och det är totalt 19 sidor med bilder.

När jag läste Väv på Sätergläntan hade jag turen att få gå en kurs för Gunvor Johansson då vi fick testa dom flesta teknikerna som finns med i boken. Sen dess har jag velat väva det igen, det är nog anledningen till att boken alltid ”råkar” ligga framme.

Årskrönika 2020

Då var det dags igen att sammanfatta ett helt år, 2020, kanske det mest speciella året för hela mänskligheten på lång tid. För det har blivit upp och ner vända världen, och för oss alla har det inneburit stora förändringar och många är det nog som har omvärderat sina liv.

Mitt 2020 började bra, vi var hemma hela familjen efter Novas tur på sjukhuset med lunginflammation. Vi hade julklappsöppning i trettonhelgen istället. Och våra liv gick på i sina vana banor.

Lämna på förskolan, jobba och så med avbrott för helg. Jag som alla andra började följa ”Corona rapporterna” men det kändes långt bort med Kina, sen blev det närmare med nord Italien och så var det här, här på hemmaplan.

Och så mycket förändrades under våren, hur vi jobbade, det blev mycket VAB. Jag hade ett jobb som krävde att man var på plats och det var bara att åka dit.
Att inte kunna träffa sin föräldrar är konstigt, att ställa in påsken blev nödvändigt. Våren gick…

Äntligen kom sommaren som ett avbrott, det gick att träffas ute och vi kunde efter att ha isolerat oss i början av semestern åka till ”landet”, där mina föräldrar bor.

Nova på nya förskolan.

Hösten innebar fler förändringar, framförallt för Nova och för mig. Nova byte förskola, en mycket närmare vårt hem. Och jag, jag byte jobb. Jag gick från att jobba deltid på en kemtvätt till att jobba heltid på en statlig myndighet. En stor omställning som jag har jobbat mig fram till och som känns jättebra.

Senhösten och förjulsvintern innebar att den andra vågen av Corona blev verklighet, kontoret som jag nyss börjat jobba i tömdes då alla jobbar hemma utom några få. Och någonstans kom också oron för vilken jul vi skulle få, kunde vi fira den som vanligt eller ej?

Men hantverk då?

Jag har stickat, broderat och vävt, bland annat.

Stickat är något jag har gjort mycket, det var längesen som jag stickat så mycket som under 2020.

Det har blivit vantar, sockar och en mössa. Och en påbörjad sjal.

Vanten Lägdan från ”Yrans and Barns”.

Under hösten/vintern gick jag en broderikurs på distans, så då broderade jag en hel del. Det är en träff kvar och då ska vi börja med ett helt ”eget” broderi, det ska bli så kul.

Kuddhuva från Lillhärdla, Härjedalen var en av uppgifterna på kursen.

Vävt har jag också gjort, det som jag har skrivit om är den bärsjal jag vävde till en tävling under sommaren. En tävling där jag blev ihop parad med Helena som syr av sjal”rester”. Hon sydde bland annat två superfina klänningar med detaljer i mitt handvävda tyg.

Helena med sitt barn som visar klänningar och sjal.

Det var lite om mitt 2020, nu ser jag fram emot 2021…

Höst 2020

Är hösten slut nu, eller bara fortsätter den?!

Det här har varit hösten då Nova har upptäckt årstider. Många gånger har hon sagt,

”Det är höst nu”

Nova 3 år

Det har hänt mycket bakom kulisserna i höst. Men det mesta som har hänt har inte har haft något med hantverk att göra.

Nova har börjat på en ny förskola som ligger nära där vi bor, och hon trivs jättebra. Tyvärr ska den helrenoveras och då ska alla barnen gå på Lövsta som ligger i en helt annan stadsdel. Det har varit ganska mycket media om den flyttcirkus som blir, inte bara för förskolebarnen utan också för skolbarnen på flera skolor.

Mattias blev intervjuad i P4 om flytten, och som han sa ”Det känns ganska jobbigt”.

Klicka på bilden för att komma till P4 för att hör några föråldras synpunkter. Bland annat Mattias.

För mig har hösten också inneburit att jag har börjat på mitt nya arbete. Jag har gått från att jobba hos en privat arbetsgivare till en större myndighet. Det har varit en omställning, på ett bra sätt. Bara det att introduktionsutbildningen var på nästa två månader, kändes fantastiskt, men också så mycket att lära sig.

Det har också inneburit att jag har dragit ner på mitt vävande för tillfället, jag väver men inte lika mycket. Det har varit ett svårt beslut men när det väl var fattat kändes det helt rätt.

Jag har slöjdat också, jag har framförallt stickat mycket. Oktober är också månaden för Westknits mysteriestickning, så mycket sticktid på just den. Men jag går också en broderikurs så det har blivit en hel del broderat också, jag har broderat yllebroderi och korsstygn, än så länge.

Jobbet i vävstolen har som sagt vad saktat av men det händer saker, jag har både vävt ner en väv och påbörjat vävuppsättning på nästa väv.

Solvningen av en varp

Nu får vi se om det blir en vit vinter än. Vi hade vinter några dagar i oktober men den försvann lika fort som den kom.

Mattor till Denim Demon

Under några år vävde jag trasmattor till ett modeföretag som hete Denim Demon. Mattorna vävdes av deras jeans, det var reklamationer, prover och restlager. Denim Demon tillverkade jeans inspirerade av den samiska kulturen. Det var ett tillfälle att visa upp vävningen på en oväntad arena och den första mattan jag vävde var en julgransmatta till den traditionella julgransutställningen på Hotell Birger Jarl i Stockholm. Mattorna såldes sedan i deras butik på Åsögatan/Stockholm och på deras hemsida.

Mattorna var alla av samma storlek 80 x 200 cm, att tillverka en matta tog ungefär 10 timmar och sex par jeans att göra.