Kategori: Vävning

Ryaskiss

I november var jag på en workshop med Miriam Parkman och vi skissade till ryor. Hon hade en utställning ”Miriam Parkmans palett” på Galleri Lux i Östersund, och workshopen var en del av invigningshelgen i samarbete med Länskulturen.

Inspirerande workshop

Det är kul går på workshop, både för att testa något nytt och få ny inspiration. Innan workshopen började hann jag titta på utställningen sen började vi. Det började med att vi gjorde en låda att hålla garntussarna i. Sen gjorde vi garntussar med olika garner och färger som vi sedan fyllde lådan med. Just det enkla sättet att kunna testa olika färgkombinationer och längd på nock.

När vi hade gjort första lådan så fick vi gå en visning av utställningen där Miriam fokuserade särskilt ryorna i utställningen. Det var så inspirerande att få höra hur hon har tänkt med skissningen och sedan vävningen.

Efter det så gjorde jag en låda till, de flesta gjorde en till två lådor till. Den här gången la jag in en blå garntuss som en lite vinkning till Miriams palett och för att testa en färg som jag inte brukar använda.

Vi avslutade med att alla fick visa upp sina lådor och berätta lite hur de tänkt när de gjorde dem. Det var jätteintressant att höra.

När jag kom hem så lekte jag vidare med mina tussar och jag målade nya lådor i akvarellfärg så det är de som är med på bilderna. (Förutom den sista bilden, där kan du se mina lådor till höger). Jag kommer absolut att använda denna skissmetoden flera gånger, inte bara för ryor utan även när jag ”bara” vill testa olika färgkombinationer.

Länkar:

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2024-02-05)

YouTube – Spola vävgarn

Jag har spelat in en film som nu ligger på YouTube där jag visar hur du spolar garn med en klassisk manuell spolmaskin. (Jag insåg under filmningen att jag är lite ringrostig, jag har en elektrisk spolmaskin och då kan man använda båda händerna).

Detta är den klassiska modellen men det finns också andra varianter men det bygger på samma princip. Med en handen vevar du spolmaskinen och med den andra för du tråden fram och tillbaka för att göra en spole.

Man kan spola på både spolpipor och på spolpapper. Jag använder båda varianterna men framförallt spolpapper, och det är framförallt en ekonomisk fråga, spolpaper är mycket billigare än spolpipor.

Jag klipper mina egna spolpapper från äldre nummer av Hemslöjd. Det beror på att Hemslöjd har ett lite tjockare papper som är lite strävt, det funkar superbra som spolapper. Och man kan få läsa något intressant när man har tömt spolen.

Filmen på YouTube

Länkar

  • Spolmaskiner kan du hitta hos flera webbutiker i Sverige,

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2023-01-28).

Falsk snodd – YouTube

Jag var tvungen att ta tillfället i akt när jag fick falsk snodd i varpen att filma hur man gör för att få bort den. Något positivt ska det väll ändå vara av eländet.

Falsk snodd kan man ibland få i varpar med entrådiga garner, varför kan jag inte svara på. Min erfarenhet är att risken blir större beroende av hur många trådar man har i lang.

Varför det heter falsk snodd är för att trådarna är snodda åt båda riktningarna och man kan därför tvinna upp dem, som jag visar i filmen.

Oktober 2022

Oktober har varit en konstig höstmånad, det har varit så varmt, bara någon enstaka frostnatt. Jag har varit fortsatt sjukskriven på deltid. Vi har dock sluppit förkylningar och andra sjukdomar som brukar gå på förskolan så här års.

Vardag

Det har varit mycket vardag i oktober, det har varit skönt. Jag har gjort flera små förändingar för att må bättre, jag tränar både konditionsträning men också lugn yoga. Jag har börjat göra Yoga Nidra istället för att sova på dagen. Det är för tidigt att säga om det funkar eller ej, men det är bara att fortsätta och se hur det känns om en månad eller så.

Hantverk

Man kan dela upp oktober i två stickningar. Först en teststickning en tröja som jag stickade klart i mitten av oktober och därefter Westknits mysteriestickning.

Jag har också vävt vidare på mitt smalrandiga halv ylletyg.

När jag skriver det så här så känns det lite fjuttigt men jag har hantverkat massor av timmar och känner mig mycket nöjd med hur det har känts att avsluta, påbörja och vara mitti ett projekt.

Månadens dagbloggar

Länkar

  • Mitt inlägg om mitt färgval till årets Westknits mysteriestickning.
  • Jag tränar med MyMowo.

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2022-10-31)

Boktips: Väv efter gamla mönster; på fyra skaft av Lena Nessle

Det här är en bok som nu har några år på nacken, men den gömmer några guldkorn som gör att den fortfarande står i min bokhylla. Det som tilltalade mig när den kom är det som fortfarande tilltalar mig, att inspireras av äldre textilier och göra något nytt, eller i vissa fall en kopia.

Väv efter gamla mönster; på fyra skaft av Lena Nessle, ICA bokförlag, 2003, ISBN: 91-534-2352-6

18 olika vävar

Boken är en ren mönster bok, och mönstren är uppdelade i Mattor, Möbeltyg, Dukar och Handdukar och Värmande ull. Totalt är det 18 mönster med i boken. Det är stor variation på mönstren. Från en ”underbreda” i tuskaft, enfärgad varp och inslag. En ”underbreda” är en förgångare till underlakan som användes på landsbygden. De vävdes av utnöta linne och bomullsvävar. Den mest avancerade väven i boken är en duk i kypertvariant på åtta skaft. Det är också enda väven som inte är vävd med fyra skaft.

Färgning

Det som gör att denna boken sticker ut för mig är att Lena beskriver och visar hur man väver på varp och inslags ikat. Varpikaten används i ett möbeltyg i linne. Tyget är inspirerat av ett bolster och stolsklädsel från Gripsholm. Inslagsikaten är i halvylle till kuddar, västar och kjolar. De mönstren är inspirerade av folkliga tyger från skåne och Finland.

Är detta en bok för din bokhylla?

Är du intresserad av äldre textilier och vill väva den typen av vävar så är detta boken för dig. Vill du väva exakta kopior av äldre tyger kan det vara bra att veta att många av vävarna är förenklade mot förlagan för att man ska kunna väva dem på fyra skaft. Då boken innehåller många olika typer av väva finns det mycket inspiration att hitta. Många av vävarna är vävda med lin i varpen och det kan kännas nervöst, men det går alltid att byta ut linet till bomull, om man skulle vilja det.

Jag har vävt med inspiration från denna boken flera gånger och jag kommer att använda den flera gånger så den kommer att få stå kvar i min bokhylla.

Detta är en bok att hålla utkik efter på antikvariat och loppis.

Boktips: 2 böcker om Åkler från Tröndelag

Denna gången vill jag tipsa om två böcker som båda handlar om fälltäcken från Tröndelag. Den ena om södra tröndelag och den andra om norra tröndelag. Båda är också utgivna under samma period 2001 – 2002. Båda är också resultatet av två inventeringar, där man har bett folk att visa upp sina äldre bevarade fälltäcken. Fälltäcke heter åkler på norska.

Södra Tröndelag

Åklær; å kle ei seng å veve et åkle av Anne Grete Sandstad, ISBN: 82-92305-03-3, Trøndersk forlag, 2002

Detta är en riktigt tjock bok som är upplagd så att varje region och område presenteras i ett eget kapitel. Boken börjar dock med en genomgång om hur fälltäckesinventeringen gick till och sedan om bland annat fälltäcken och vävtekniker. Total är det sex vävtekniker med i boken. Många av täckena är vävda i ”skillbragd” eller smålandsdräll som det heter på svenska. De andra tekniker som är med är plattväv, rosengång, daldräll och kypert.

Kapitlen som beskriver ett område eller region är upplagda så att det först är en kort presentation om hur fälltäckestraditionen såg ut precis där. Sedan är det ett antal vävsedlar som alla är för att man ska kunna väva kopior av äldre fälltäcken.

En häftig väv som är med är ett täcke i skillbragd som kallas för 17 skafts täcket, det har 13 mönsterskaft och vävdes i original med 4 botten skaft, men det går att väva med 2 bottenskaft också.

Norra Tröndelag

-Om fellen kunne fortelle…; Åkletradisjon til inspirasjon av Randi Breiset (red.), ISBN: 82-996047-0-2, Nord-Trøndelag Husflidslag, 2001

Boken börjar med att berätta om den fälltäckesinventering som man har gjort. Den går vidare med historik om vävstolar, skinnfällen, hur fälltäcken har använts, hur man har återbrukat dem, material och färger.

Därefter går man igenom de olika vävteknikerna som förekommer i fälltäckena, totalt är det sju stycken. Två känner man igen från södra tröndelag, som plattväv och smålandsväv. Men här finns också tekniker som enkel skillbragd, som är en smålandsväv med 6 mönsterskaft, sjonbragd som man mest kan likna vid dukagång men med heltäckande mönster, och slutligen dubbelväv, damast och båtryor.

Bokens sista del är vävsedlar, man har valt ut en del av de äldre vävarna och tagit fram vävsedlar till dessa. Det är två tekniker som inte har några vävsedlar och det är dubbelväv och båtryor.

Boken innehåller också en engelsk sammanfattning.

Är dessa två böcker något för din bokhylla?

Är man intresserad av folklig vävning i Norge, eller för den delen i Jämtland och/eller Härjedalen innehåller både dessa böcker mycket intressant information.

Om man vill ha många vävnotor så innehåller den från södra tröndelag flest såna, men den om norra tröndelag innehåller den i mitt tycket spännande tekniken sjonbragd. Vävarna innehåller flera olika kvalitéer och är därför också bra att ha om man vill hitta på egna mönster och vill ha några olika kvalitéer att utgå ifrån. Så har jag jobbat med dessa böcker tidiagre, särkilt under min utbildning.

Båda dessa böcker kan vara svåra att hitta på antikvariat men det är värt att hålla utkik efter dem.

Kormatta till Gamla kyrkan

Denna mattan har jag vävt under det kanske tyngsta året i mitt liv. Den har fått fungera som ett avbrott, att gå till vävstolen och bara fokusera på vävning och inte allt annat som hänt i mitt liv. Nu ligger den där den ska vara i Gamla kyrkan i Östersund och det känns så bra.

Detta är den andra kormattan som jag har skapat tillsammans med Katarina Widegren-Flach. Det är Katarina som har formgivit och jag har därefter översatt den till vävning.

Motivet är en stilisering av Östersunds skyline med ett berg bakom. Vissa element är inspirerade av altaruppsättningen så som strålarna eller soluppgången, träd finns på altartavlan och de är också inspirerade av träden som Anna Göransdotter broderade i det som vi nu kallar Jämtlandssöm. Prickarna är vi som bor i Östersund, och det är mer exakt 50 stycken. Varje prick representerar också 10 innevånare som bodde i Östersund när staden byggdes, och dessa 500 invånare hjälpte till att bygga kyrkan.

Mattan är vävd i rölakansteknik med en linvarp och ullinslag. Den är vävd i två våder som jag sedan har sytt ihop kant i kant. Mattan är avslutad med en orientaliskfläta.

Jag började med att väva ”stadsbården”. Det fanns flera anledningar till det, det är den som är den mest tekniskt krävande och som därför skulle ta längst tid. Eftersom den innehåller diagonallinjer så är den också svårast att anpassa och det var superviktigt att korset och punkten där strålarna uppgår ifrån skulle mötas vid monteringen.

Den andra våden var den med strålarna. När jag vävde den använde jag mig av det band som fick följa med ”stadsvåden” för att jag skulle veta att korset skulle möte strålarnas start.

Jag är mycket nöjd med mattan. Jag tror och hoppas att den kommer att pryda sin plats i kyrkan under lång tid framåt.

Månadens inspiration – januari

Årets första inspirationsinlägg! Januari är en månad då jag tar ny tag för det nya året. Jag har startat upp nya projekt, och planerar för nya projekt. Jag försöker att sätta någon sorts intention för året. Det som har inspirerat mig särskilt mycket under januari är att få börja planera för sommarens odlingar, ett hantverk jag plockat upp igen, en tomhet och ett nytt försök att komma igång med skissningen igen.

Några av de fröer som jag har, och kanske kommer odla i sommar.

Planera årets odlingar

De första fröerna köpte jag redan 1 december när Nordfrö släppte sin fröer för odlingssäsongen 2022. Då hade jag en idé om vad jag ville odla men det blev några spontan köp. Nu är det dags planera för alla odlingar och se vilka fröer jag behöver köpa till och vilka jag har.

Och det är snart dag att stoppa ner de första fröerna i jorden, jag längtar. De första som ska få komma ner i jorden är chili och palettblad. Sen måste jag planera klart för att veta.

Ni vet att jag älskar bujos, så jag ska starta en trädgårds-bujo. Boken köpte jag förra året men nu är det dags att sätta pennan mot papperet.

Några av de blommor som jag har virkat.

Virkning

Jag har inte virkat på länge men så blev jag så inspirerad av Hogwarts @ Ravelry och de uppgifter som man kan välja på att göra. När jag läste igenom uppgifterna kom jag på saker att virka till nästan alla. Så jag har börjat virka igen och det är så kul.

Något som fascinerar mig är när jag virkar så kan jag nästan aldrig följa ett mönster, jag ska alltid ändra på något. När jag stickar är det nästan tvärtom, då följer jag mönstret nästan slaviskt. Så jag håller på att virka en enhörningskorg, jag har ett mönster men min korg är betydligt större än mönstret så jag har fått förstora alla delarna. Nova är mycket involverad och tycker det är jättekul att hon ska få en enhörningskruka.

I mönstret står det virka tre blommor, jag har snart virkat 10. De små är från original mönstret sen har jag stickat ett gäng som är större. Det viktiga är att de är rosa, jag försökte få in några gula, men då skulle hon ”bli arg”.

En tom vävstol

Min vävstol är tom för första gången på så länge. Jag håller på med monteringen av min senaste väv och när den är klar så är det dags för nästa väv. Men det var så härligt att kunna dammsuga och riktigt göra rent både under och över vävstolen. När man tänker på ”stökiga” hantverk kanske man tänker på träslöjd, tänk vävning istället, för oj vad mycket damm man producerar när man väver.

Akvarellfärgerna som jag har köpt.

Akvarellfärger

Nu har jag gjort det, jag har köpt akvarellfärger. Jag har tittat på dem flera gånger, men det blev lite av ett spontant inköp då det var rea.

Färgerna jag har köpt är från märket ZIG Kuretake och de är handgjorda i Japan. Jag är spänd på att få måla med dem. Färgerna ser helt underbara ut, så nu ska jag leta rätt på mina akvarellpenslar.

Länkar:

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2022-01-26)

Dags att börja väva band igen?

För ganska många år sedan köpte jag en pärm med bandmönster och äldre band från Jämtland, kvinnan som samlat banden heter Nanny Oskarsson. Jag har tidigare delat med mig av bandmönstren här på bloggen, det var när jag blev hackad 2017 som de försvann. Nu funderar jag på olika sätt som jag skulle kunna dela med mig av banden.

Det är en blandning av hur banden är dokumenterade. Några är uppvävt band och mönster, några har ett garnprover och ett rutmönster ytterligare några är bara originalband med en lite lapp med information.

Det arbetet jag startade då för massa år sedan var att väva upp de äldre banden med garner som finns tillgängliga idag. Och det är det som jag nu funderar på att börja om med. Detta för kunna visa banden som de skulle se ut om du väver dem nu. Jag tänker ändå att i de fall då originalbanden finns i pärmen dela med mig av dessa så man får se dessa också.

Min plan är att väva upp några band och göra nerladdningsbara mönster. Som komplement spela in filmer för att visa hur man väver mönster i bandgrind. Hur låter den planen?

Band från Myssjö

Vad ska jag göra?

Börja med att kolla igenom det jag gjorde för en massa år sedan. Vilka band började jag väva på? Digitalisera mönstren och i de fall det saknas gör rutmönster och varpordning. Göra mönster i .pdf format, redo att bli ner laddade. Och så spela in en bunt filmer om bandvävning. Visst låter det som en kul ”att göra lista”?

Så nu har jag något att göra det närmsta året, minst.

Några varpar som väntar på att bli vävda.

Boktips: Welcome to Weaving; The modern guide av Lindsey Campbell

Jag följer ett antal vävare på Instagram, vävare från USA, Australien, Storbritannien… Det de har gemensamt är att det väver ofta stora vepor med massa strukturer och gärna ryaknutar. Jag har varit nyfiken på hur de väver och hur dem tänker i sin vävning. Därför köpte jag denna boken av Lindsey Campbell som driver företaget ”Hello Hydrangea” och som säljer vävar och har skrivit två böcker om vävning.

Welcome to Weaving; The modern guide av Lindsey Campbell, ISBN: 978-0-7643-5631-5, Schiffer Publishing, Ltd. (Boken är på engelska.)

Boken uppdelad i 7 kapitel eller sektioner som de kallas i boken. Lindsey börjar boken med att ge förslag på hur man kan använda boken och där förklarar hon också innehållet i kapitlen. Boken innehåller 15 olika projekt i olika svårighets grad.

Boken börjar som man kan förvänta sig med en genomgång av olika material och garn som man kan använda. Vilket garn är det bästa varpgarnet? Den typen av frågor svarar Lindsey på. Hon visar också hur man tillverkar en enkel vävram av en kilram. Hon berättar också att man kan köpa färdiga vävramar men jag håller med om att ett bra sätt att börja är att gör en vävram själv, eller leta en på loppis.

Den största delen av boken är att Lindsey visar olika sätt att väva mönster och olika strukturer. Fokus i boken är att väva vepor och det är många tekniker som är väldigt typiska för det. Förutom bastekniker som tuskaft som visar hon olika knutar, hur man väver bilder och olika sätta att väva in paljetter och pärlor. Hon visar också olika sätt att göra toffsar och andra utanpåliggande dekorationer som man kanske inte använder i annan vävning.

Av de 15 projekten som är i böckerna så är 7 stycken vepor, de övriga är de flesta andra inredningsdetaljer, men ett projekt är också ett halsband.

En bläddring i boken.

Är detta en bok för din bokhylla?

Detta är boken för dig som är sugen på att väva den typen av vepor som man ofta ser på sociala media. Utgångspunkten för boken är att du inte har vävt tidigare så alla kan ta upp denna boken och börja väva. Det betyder inte att det inte finns något att hämta för dig som har vävt tidigare, man kan använda den som uppslagsbok. Är du inte sugen på att väva vepor i denna stilen så är detta inte boken för dig, lägg dina pengar på en annan bok istälet.

För mig som är utbildad inom den skandinaviska traditionen kan vissa saker på riktigt störa mig mig i denna boken, egentligen inte bara i denna boken utan varje gång jag ser beskrivningen av hur man väver mönster. Och det är att man först väver mönstret och sedan fyller i runtom, det verkar som att ”gå över ån för vatten”. Men jag borde prova, man ska prova allt en gång (inom vävning i alla fall), och se hur det är att väva, det kanske blir den ”nya vävtekniken” jag ska testa för att få fylla i den rutan i slöjdbingot.

Länkar: