Etikett: 1935 års folkdräkter

Boktips: Jämten 1934

Jämten är Heimbygdas årsbok som har getts ut sedan 1906, och ges fortfarande ut. Anledningen till att jag tips om Jämten 1934 är för att den innehåller tre intressanta artiklar om Jämtländska folkdräkter.

”Jämten 1934” red. Eric Festin, Heimbygdas förlag, 1934

Vår dräkt och vår hembygd. Av Hanna Rydh

Den första artikeln är skriven av Hanna Rydh som var Landshövdingska. I sin artikel beskriver hon arbetet med att ta fram de nya folkdräkterna. Hon skriver också om varför hon och Heimbygdas slöjdnämnd har valt att göra arbetet att ta fram folkdräkter för en uppsjö av socknar i Jämtland och Härjedalen. Det är också ett upprop inför den stora dräktparaden som skulle ske på annandag pingst 1935.

Äldre folkliga dräktskick i Jämtland och Härjedalen. En översikt. Av Lennart Björkquist

Lennart Björkquist kom att doktorerar i det Jämtländska dräktskicket på 1940-talet. I Jämten 1934 presenterar han en översikt där han utgår i från en folkdräktsinventering som Heimbygda påbörjade 1933. Det är i inventeringen som Lennart tar sitt avstamp, han använder också skriftliga källor så som bouppteckningar.

Det Lennart gör är att dela upp Jämtland i olika dräktområden, utifrån bland annat skärningar på de plagg som hittas under inventeringen. I artikeln ger han en översiktlig bild av hur de olika dräktskicket ser ut i Jämtland och Härjedalen. Han är också tydlig med att betona att dräktskicket i Jämtland och Härjedalen har aldrig varit uniformt och att dräktområdena innehåller flera socknar.

Artikeln är illustrerad med många bilder, de är svartvita men man kan se snitt och mönster.

De nya sockendräkterna. Av Karin Nilsson

I artikeln beskriver Karin Nilsson de nya folkdräkter som man hade tagit fram. Hon börjar med att konstatera att det är damdräkter som man har tagit fram. Alla dräkter består av särk, livkjol eller kjol och livstycke, väska, förkläde, bindmössa, stycke, sjal och skor.

Sen beskrivs alla dräkterna, vissa med färgplancher som visar alla delarna, andra dräkter visar man bara någon del. Det varierar om de är i färg eller svartvit.

Artikeln avslutas med att Karin hoppas att många nu kommer vilja väva och sy egna dräkter till dräktparaden som kommer att ske året därpå 1935. Man får också informationen att man kan köpa prover och material via Jämtslöjd.

Är det här boken för din bokhylla?

Är man intresserad av folkdräkter från Jämtland och Härjedalen så är dessa artiklar väldigt intressanta. De är intressanta för man får en bakgrund till varför folkdräkterna togs fram och hur man tänkte då på 1930-talet. Det finns inte så mycket dokumenterat när det kommer till enskilda förlagor, men man kan få lite ledtrådar av bilderna i Lennarts artikel.

I Jämtland pratar man ibland om 35-dräkterna eller 1935 års dräkter, de är grunden i hur våra folkdräkter ser ut idag i Jämtland och Härjedalen. I vissa socknar har inte dräkten ändras nämnvärt sedan 1935 men i de flesta socknar har de förändrats. Under 1970-talet gjorde bland annat Folkdansringen ett arbete med folkdräkterna för att göra dem lite mer historiskt korrekta.

Eftersom boken är snart 90 år gammal så får man leta i antikvariat efter det, om man inte har turen att bo nära ett bibliotek som har Jämten. Och det har ganska många bibliotek om man ska tro LIBRIS.

Länkar:

(Länken var korrekt vid publiceringen 2023-06-03)

April 2023

April har varit en berg-och-dalbana och jag har bara försökt att hänga med, det har inte alltid varit lätt. Det har varit så härliga stunder blandat med så mörka stunder att jag inte vill tänka på dem.

Vardag

Jag och Nova började april med att ha influensa, det var inte roligt. Som tur var så var vi friska lagom till påsk så vi fick fira som vi hade planerat. Efter påsk har vi haft vardag resten av månaden med jobb och förskola. Jag har börjat gå på en sorgegrupp, det har varit bra men tufft men jag tror att det kommer att bli bra, det är några gånger kvar. Jag ar också varit bortrest en helg, det var längesen som jag åkte bort utan familjen, senast var september 2021 då jag vakade över pappa hans sista vecka i livet.

Hantverk

Det känns som att jag ägnat de senaste månaderna med att klaga på att jag inte kan sticka och så har det varit i april också, och jag har kämpat med min inspiration. Jag har gjort klart ett projekt, en pajak som hänger i Novas rum. annars har jag försökt att hitta ett broderiprojekt som känns inspirerande och jag har också påbörjat ett stycke till Myssjö dräkten.

Jag har också blivit klar med två tyger som jag ska leverera till kund i början på maj.

Jag har pysslat mycket med Nova och det har skapats böcker, både efter förlaga från YouTube och helt egna.

Dagloggen för april 2023

Länk:

(Länken var korrekt vid publiceringen 2023-03-30)

Sockerudd med spindel

Jag hade turen som hade en slöjdlärare på högstadiet som fångade upp mitt stora textilintresse och jag fick testa ”alla” tekniker som jag ville. En var knyppling. Min högstadieskola hade en klassuppsättning av knyppeldynor, behöver jag säga att knyppling inte längre fanns med i läroplanen när jag gick högstadiet på 1990-talet. Men eftersom jag hade en lärare som kunde knyppla och det fanns material och dynor så fick jag lära mig att knyppla.

Min lilla underbara knyppeldyna med ”Sockerudd med spindel”.

Och jag gillar att knyppla, men jag har inte så stor användning av spetsar så därför blir det inte så mycket knypplade. Men ibland så behövs det spetsar.

Just nu håller jag på brodera ett stycke till Myssjö dräkten i Jämtland. Stycket består av broderad tyll och kantad med spetsen ”Sockerudd med spindel”.

Vadstenaknyppling

”Sockerudd med spindel” är knypplad med vadstensknyppling. Det innebär att man har ett mönster i papp som är uppstucket där man ska sätta nålarna. Olika bottnar har olika tecken som är ritade på pappen.

I vadstensknyppling gör man slagen med fyra pinnar (1, 2, 3 och 4). Man har korsningar, det är när man byter plats på de två mittersta pinnarna, genom att lyfta pinne 3 över pinne 2. Sen är det också vridningar, det är när man byter plats på de yttre paren, genom att lyfta pinne 1 över pinne 2 och pinne 3 över pinne 4.

När man då knypplar vadstenaknyppling gör man helslag (korsning, vridning, korsning, vridning) och halvslag (korsning, vridning). Sen finns det andra slag som används som i vävbotten, nätbotten, mandlar… Ja det finns ganska många olika varianter. Min slöjdlärare inpräntade i mig att en nål aldrig ska lämnas ”naken” och trådarna ska lämna slaget med en vridning, det finns undantag som till exempel vävbotten.

Jag vet inte om ”Sockerudd med spindel” är en spets om är vanlig på äldre stycken eller om den blev populär med 30-tals dräkterna. ”Sockerudd med spindel” är en av spetsarna som ingår i den läroplan som Svenska spetsar tagit fram, det innebär att många har knypplat den och den är på inget sätt särskilt avancerad. I alla fall efter att man har knypplat ett gäng spindlar och fått in i vilken ordning man ska göra slagen.

Hur knypplar man ”Sockerudd med spindel”?

”Sockerudd med spindel” är logisk att knyppla, man måste knyppla den i viss ordning och det är ett flow i knypplingen. Spetsen består av två former, det är en spindel och sockerudden. Sen har den några helslag som utgör kanten och för sammanfoga spindeln med sockerudden. Sockerudden knypplas med vävslag förutom det yttersta slaget, och det är för att få en luftigare kant. Spindeln knypplas också med vävslag, men i en annan ordning för att spindeln ska få en elliptisk form.

Jag gillar verkligen att knyppla spindlarna, sockerudden är också kul men det är spindlarna som är roligast.

Om du vill knyppla ”Sockerudd med spindel” så kan jag rekommendera boken ”Knyppling” av Sally Johanson. Hon visar i boken hur man knypplar spetsarna som ingår i Svenska spetsars kursplan, det finns mycket kunskap i den boken.

Länkar: