Etikett: garn

Repa upp UFOn #1

UFO = Unfinished objekt. Ibland blir det inte som jag har tänkt mig, eller så inser jag att jag inte kommer att gör klart ett projekt, då är det bäst att repa upp. Så nu har jag repat upp tre projekt av två olika anledningar. Förhoppningsvis så hoppas jag att jag har lärt mig något också, men jag tror att jag kommer att repa upp flera projekt i framtiden. (Jag lämnade i alla fall två sockar så ska få ett år på sig att få en kompis, annars blir de också upprepade.)

Julvanten 2020

Julvanten 2020 från Järbo garn

Järbo har haft en mysteriestickning i december, en julvante, jag tror det är femte året i år. Men detta är vanten från ifjol. Mönster släpps i delar först mudden. Så jag stickade två muddar. Sen var det dag för mönsterstickning.

Jag brukar sticka mönsterstickning lösare än enfärgat så jag tänkte att det jag borde kunna sticka på den rekommenderade sticknumret. Jag hade fel, så fel! På bredden funkade det men längden. När det enligt mönstret var dags för avmaskning var jag inte i närheten av toppen av mitt lillfinger.

Det kan vara så att min inspiration försvann då. Men jag har tänkt hela året att jag ska repa upp och sedan sticka om för vantarna är jättefina. Nu är upprepningen klar så nu kan jag börja om med stickningen, men först är det dags för detta årets julvante som startar 6 december.

Florence Nightingale vantar

Dessa vantar skulle min mamma ha fått i julklapp förra året. Anledningen att hon inte fick det var av samma anledning som julvanten. Men här tog jag i när jag valde grovlek på stickorna, jag gick upp från mönstret från 2 mm till 2,5 mm. När jag stickade mudden så allt jättebra men så när jag stickat ett tag på vanten insåg jag att det blir inte bra. Jag stickade i alla fall fram till toppen och det var det bara att se sanningen i vitögat, vanten blir för liten.

Vi får se om inspirationen kommer åter och om mamma vill ha ett par vantar med Florence Nightingale då kanske jag stickar ett par, i en bra storlek. Fina är de hur som helst.

Stickad klänning till Nova

Har du också startat projekt där du efter ett tag känner, ”vad är det för projekt jag har startat?”. Så var det med denna stickade klänning, det är ett mönster från Sandnes och stickas i Lanett. Den stickas i patentstickning, jag ändrade så jag stickade den i briochestickning, det är lite enklare och resultatet ser likadant ut.

Men till ”vad är det för projekt jag har startat?”. Först och främst, en klänning? Nova hade vid två års ålder nästan aldrig klänning, det är i ärlighetens namn samma idag. Så varför lägga en massa tid och jobb på en klänning som ändå ”aldrig” kommer att användas. Och en grå? Nova hade oftast vid två år ålder kläder i klara starka färger. Och kanske det viktigaste, om jag inte bara stickade på denna klänningen så skulle jag aldrig hinna klart den så att Nova i alla fall skulle kunna hinna använda den ett antal gånger innan den skulle vara för liten.

I ärlighetens namn så funderade jag en stund på om jag kunde sticka den till en tröja istället. Men nej, ett projekt jag inte rört på två år kommer inte att bli avslutat. Jag lägger energin på hönsestrikk koftan som jag stickar till Nova istället. Den kommer att bli använd när den är klar.

Härvor på tork.

Repa upp, repa upp…

Det är en speciell känsla att repa upp något på 10 minuter som har tagit åtskilliga timmar att sticka. Jag repar upp och gör härvor. Sedan blöter jag härvorna och hänger dem på tork. Jag anser inte att man behöver tynga dem eller göra annat än att dra ut dem och låta dem hänga och torka.

Så här blir tråden när man stickar flerfärgstickning, det ser lite kul ut när man repar upp.

Det som slår mig när jag repar upp dessa stickning och ”räddar” garnet är att det är inte så många tekniker som tillåter det. Det är som den reflektion Celia Dackenberg gör om Penelope, maka till Odysseus. När Odysseus är ute i den Trojanska krigen så säger hon till sina firare att hon inte skulle gifta om sig förrän hon vävt färdigt en svepning. Så hon väver på dagarna och repar upp på nätterna. Den reflektion som Celia gör är att om Penelope hade stickat istället så hade hon kunnat sova på nätterna. För så är det, att repa upp stickat går i ett nafs, att repa upp vävning det tar tid, nästan lika lång tid som det tog att väva det.

Länkar:

  • Julvanten 2020 – design av Maja Karlsson (Järbos hemsidan)
  • Vanten Florence Nightingale – design Lotta Lundin, knittinglotta (mönstret finns på Ravelry.)
  • Sandnes – mönstret till klänningen August hittar du i mönsterkatalog 2003
  • Celia Dackenberg – hittar du på Instagram, hennes böcker finns hos de flesta större bokhandlare.

Månadens samling – Blått

Blått är flott, och det är lite blå känslor nu så här på slutet av semestern. Men det är framförallt Novas favoritfärg just nu. Så därför har jag plockat fram en samling med blått.

  1. Min knyppeldyna, den fick jag köpa av min högstadieskola när jag fastnade för knyppling i sjunde klass. Och den är helt underbar, den är liten och nätt. Den går att sätta fast den på pakethållaren, det vet jag av erfarenhet.
  2. Kan man ha får många ritblock? Jag tro inte det. Jag gillar verkligen Canson, de har många olika sorters block, inte minst i kraftpapper. Detta blocket är för mixed media (blötta tekniker) och helt utan gräng.
  3. Denna saxen har jag plockat från min mamma, det är jag ganska säker på och den härstammar nog från 1980-talet. Den börjar bli ganska oskarp så den är i slutet av sitt klippande liv, men den kommer att få hänga med ett bra tag till.
  4. Detta är en nysthållare och snodden kan du ha runt handleden och så är det inga problem att gå med sin stickning eller virkning. Den kommer från min mormor och jag tror att det är från 1950- eller 1960-talen.
  5. Superfloss, ett måste i stickpåsen när jag stickar med pärlor. Superfloss gör det så lätt att få på pärlorna på maskan.
  6. Blått = Indigo, det är så härligt att det har kommit flera böcker om växtfärgning/naturligfärgning dom senaste åren. HÄR hittar du recensionen jag har skrivit om boken ”En handbok om indigo; Färgning & Projekt”.
  7. Det finns så många färger av blått och det är tur att det finns sytråd i massa olika nyanser av blått också.
  8. Ullgarn från det norska spinneriet Hillesvåg. Detta är deras tunna kamgarn Alv14/2 i färgen 8095, lys bondeblå.
  9. Många av de bevarade Jämtländska brudkuddarna är broderade på blå vadmal. Det finns en teori att det beror på att man hade tillgång till begagnade militärrockar som var blå under den perioden då de flesta kuddarna broderades, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal. Kudden som jag broderar heter ”Grandrottningen” och det är ett kit som Hemslöjdskonsulenterna i Jämtland och Härjedalen har tagit fram efter gamla bevarade kuddar.
Jag knypplar ”Sockerudd med spindel” i knyppellin 90/2. Mönstret är från Vadstensspetsar.

Sommerstrikk MKAL 2021

Vad har jag gett mig in på?! Sticka en mönstrad kofta, det har jag aldrig gått i mål med tidigare. Jag har påbörjat flera stycken men jag har inte gjort klart någon.

Upplägget var så att man köpte mönstret på designerns Wiola Designs hemsida, wiola.no. Efter det fick man lite kort information och att man skulle ansöka om inträde i facebookgruppen ”Sommerstrikk”. Det var i facebookgruppen som allt hände. Det var där som mönstret lades ut och det var mycket prat och frågor.

Välja färger

Stickningen drog igång 15 juni och innan dess låg fokuset på att välja vilka färger man skulle sticka i. Det är alltid svårt att välja när man inte vet hur den slutliga koftan ser ut. Men Wiola gjorde det mycket enklare genom att ge fyra olika färgförslag. Förslagen var mestadels i Finullsgarn från Rauma men även andra garner, tyvärr fanns inte alla färger tillgängliga i Sverige så jag fick komponera ihop en egen färgkombination. Då Wiolas färgkombinationer hette Maj, Juni, Juli och Augusti, och min är en kombination mellan Juli och Augusti så kallar jag den för ”Tidigt i Augusti”.

Att Wiola berättade hur hon hade valt färgerna gjorde det också enklare. En bottenfärg, två ljus mönsterfärger, fyra mönsterfärger som går från ljust till mörkt och sista mönsterfärgen som är en ljusare nyans av bottenfärgen.

Dom färger som jag slutligen använde. Längst upp är bottenfärgen, och därefter mönsterfärger 1 – 7.

Stickningen påbörjas

Stickningen var uppdelad på 10 delar, det var ungefär 3 dagar mellan delarna. Oket var uppdelat på sex delar och de övriga 4 delarna var vänster ärm, höger ärm, bål och knappkanter.

Att sticka oket var riktigt roligt, varje del hade olika färger och olika mönster. Det var riktigt spännande att se vad som skulle stickas.

När oket var stickat så var det dags för ärmarna. Då fick jag ett riktigt bra tips som jag inte har tänkt på tidigare och det var att ha stickningen i en påse. Det är underlättade mycket att samla hela stickningen i så inte allt bara hängde och dinglade. Jag hålla tiden fram till andra ärmen därefter hann jag inte med, men jag hade inte heller trott att jag skulle hinna med. Nu stickar jag på bålen, det är långa varv så det tar tid. Den kommer att bli jättefin, och jag ser verkligen fram emot att få den klar så jag kan använda den.

Stickningen har fått följa med under hela sommaren i sin korg.

Nästa inlägg kommer när koftan är klar så får ni se ”Agnes” i all sin härlighet. (Wiola döpte om den från ”Sommerstrikk” till ”Agnes” i slutet av stickningen)

Månadens färg – grått

Januari känns lite grå, julen med alla färger är bortplockat och världen kan upplevas som grå. Men det är också så att jag älskar grått och därför har jag plockat ihop en härlig gråpalett.

  1. UllRika garn från Yarns and Barns – UllRika är spunnet av Jämtlandsfårull och för att få grått garn blandar man vit och svart ull. Det är helt otroligt mjukt och har en härlig gråfärg.
  2. Tovad nåldyna – Den här tovade jag till en mässa för en massa år sedan, den användes då som dekoration. Idag använder jag den som nåldyna, och den är ingen som man tappar bort och det får plats många nålar i den.
  3. Ylletyger från Historiska rum – Dessa valkade ylletyger, ”Shetland” har grå varp men olika färger på inslaget, det är vit, grått och brunt. Det är fantastiskt se att hur olika färgerna blir beroende av inslag. Dessa tygerna ska jag använda till ett broderi och det ska bli så kul att få börja brodera på dom.
  4. Vävsked – Som vävare har jag en uppsjö av vävskedar, olika tätheter och längder. Jag har också en industrisked som jag använder till rölakansmattor, den och flera av dom andra har jag köpt från Lundins Vävskedsfabrik.
  5. Marsma – Denna i grått kläde är den första marsman som jag sydde och det var när jag gick på Bäckedals folkhögskola i Sveg. Det var en helt perfekt projekt för att testa olika historiska handsömnadstekniker. Alla fick vi sy en, jag valde som enda dekoration det röda bandet som jag vävde i brickbandteknik och som har pärlor längs kanten. Den har hängt med nu också den i snart 20 år.
  6. Ergonomiska saxar – En av dessa har jag haft sen 2002. Dom är ergonomiska saxar från Fiskars (dom har ändrat på designen sen jag köpte min). Jag har inte bara en heller, jag har flera i olika storlekar. Det är helt underbart med en självöppnande sax, det spar på händerna.
  7. Virkad korg – Historien bakom denna korg, och dom övriga tre jag har, är att när jag skulle väva på ”Market” på Liljevalchs ville jag har snygg förvaring att ha på hyllan på vävpallen. Efter att ha funderar på vad jag skulle ha så dök dessa när jag var ute och kollade på garn på hobbi.se. Jag ändrade en del på mönstret för att det skulle bli snyggt, troligtvis för att jag virkade lösare än det var tänkt, men också för att jag hade en tydlig bild för hur dom skulle se ut.
1. UllRika garn 2. Tovad nåldyna 3. Valkade ylletyger 4. Vävsked 5. Marsma 6. Ergonomiska saxar 7. Virkad korg

Kronärtskockemössan

Av någon anledning så har jag inte stickat många mössor, men så insåg jag att jag äger ungefär 2 yllemössor och 2 bomullsmössor, var av en är från en tidigare arbetsgivare. Det tänker jag ändra på, med start nu…

Jag bestämde mig för att sticka en ”Artichoke Hat”, designad av Matilda Kruse som driver butiken ”Organic Knitters”.

Detaljer:

  • Garn: Indiecita, 712 (Vinrött), (50gram =~166 meter)
  • Garnåtgång: 41 gram
  • Stickor: Rundsticka 40 cm, 3 mm och 3,5 mm

Började sticka 22 juli – färdig 31 juli (förutom att fästa ändar som tog en vecka till.)

Stickning pågår, anteckningar i min bujo för att hålla ordning på vilket varv jag var på.

Vad tyckte jag då?

Garnet

Det är första gången jag stickar med Indiecita, det är något jag velat länge så det var kul att äntligen blev så. Jag upplevde det som en enkelt garn att sticka med. Det är ett mjukt garn, ska kanske säga att jag väldigt sällan tycker att ett garn är stickigt så kanske inte den bästa bedömaren.

Kanske inte det garn jag väljer nästa gång jag ska sticka spets då jag tycker att mönstret inte kommer fram lika bra som jag förväntat mig.

En färdig mössa som ligger dubbelvikt på mitt knä för att få till rätt form.

Mönstret

Det var inga problem att följa mönstret. Den rekommenderade uppläggningen är “Tubular cast-on”. Jag har gjort den uppläggningen en gång ,och det som var bra med det var att när jag sökte efter “Tubular cast-on” så fick jag upp fler beskrivningar av ett sätt där man skulle använda virknål och en bit skräpgarn. Tack vare min begränsade kunskap så kände jag att det fanns ett annat sätt, och då hittade jag att ”Organic Knitters” lagt ut en film på YouTube med en beskrivning, så en lite sak jag kan sakna är en lite hänvisning till den filmen i mönstret.

Mössan består av en mönsterrapport, på längden. Det jag tror många uppskattar är att det finns både ett diagram och skrivet mönster varv för varv. Det var bara för mig att sticka varv efter varv i diagrammet, hoptagningen finns också med så när diagrammet var stickat var det klart.

Passform

Jag tycker att mössan sitter riktigt bra, jag har ett huvudomfång av 56 cm. När det kommer till mössor vill jag att dom ska sitta riktigt bra, dom får inte glida upp så man måste dra ner dom hela tiden.

När jag såg bilderna på mönstret störde jag mig lite på ihoptagningen, jag har följt mönster men jag upplever inte att min mössa har ”flärpar” som jag tycker den på mönster har.

Nu är jag redo för höstrusket, jag hoppas det kommer sent i år, tidigast oktober.

Yarns and Barns – Ås

Yarns and Barns är ett minispinneri som drivs av en ekonomiskförening och ligger i Ås, Tängvägen 33, cirka en mil väster om Östersund.

Dom har öppet i spinneributiken sista lördagen kl 10-16 varje månad, och ibland lite oftare, bästa sättet att veta är att gilla dom på Facebook då information om öppettider kommer där.

Massa underbart garn!

Det som är ”häftigt” är att garnet man säljer är spunnet på plats i Ås och ullen är från lokala får. Dom har tre olika ullsorter som man spinner av det är jämtlandsull som är en korsning mellan merinofår och sveafår, ullen är supermjuk. Den andra är sveaull som något glansigare och krusig, den sista är gotlandsull som används för slitsyrkan i ett garn tillsammans med sveaull (Swen).

Yarns and Barns har flera olika garner, det är UllRika som är spunnet av Jämtlandsull och det finns från 1-trådigt till 3-trådigt. Eftersom Jämtlandsfåret finns både svarta och vita så finns det förutom vit och natursvart också två grå nyanser silver och granit.

Materialförpackningar till Vanten Lägdan och Mössan Rimfrost

Jag kunde inte låta bli att köpa med mig två materialförpackningar, jag är ett stort fan av materialförpackningar, jag kan köpa riktigt fina bara för att titta på. (Jag tittar nu på en materialförpackning med ”Knit like a Latvian” vantar som troligtvis aldrig kommer att stickas, men den är så fin).

Två härvor 1-trådig UllRika fick också följa med hem, jag planerar att sticka en sjal i vinter. Det var alldeles för längesen jag stickade en spetssjal.

Plåtbobbiner, så här gör du! (YouTube)

Dags för en ny film på YouTube, den här gången om Plåtbobbiner. Jag har använt mina ofta eftersom jag har vävt mycket mer ullgarn som kommer på härva. Det jag väver nu är också med ullgarn på härva så då passade jag på att spela in hur jag gör.

En notis: Jag lärde mig ”kant-kant-mitt-mitt” när jag gick på Väfskolan vid Högskolan i Borås, och om jag inte missminner mig så är det en teknik som används i Japan när man spolar sidentråd, tanken är att om tråden går av så har man i alla fall en chans att hitta den. (Tunna trådar kan skära in i tråden och därigenom försvinna ner i spolen.) På Väfskolan började den användas under arbetet med ”Tutankhamon garderob”.

Föllinge Slöjd – Föllinge

Jag tänkte göra en serie med ”smultronställen” i Jämtland. Och jag börjar med ett ställe som jag har besökt många gånger, från min barndom till idag.

Föllinge Slöjd som ligger i Föllinge, Backvägen 2, 0645-10110.

Föllinge Slöjd är en förening som förutom att driva en slöjdbutik också har vävstuga och medlemsträffar under året.

Butiksdelen man kommer in i med presentartiklar, slöjd…

Butiken som har öppet, måndag – onsdag – fredag 11 – 16 (aktuellt juli 2020), säljer förutom slöjd, presenter, föllingeprodukter, och massa garn! Du hittar också böcker om olika byar, släkter och annat lokalt till Föllingebygden.

Massa härliga garner, låter er inte luras det här är bara en del av det som finns.

Jag brukar handla garn och Föllingeprodukter när jag är här. Det garn som oftast får följa med hem är ”Indiecita” 100% Alpacka garn från Naturgarn. Sen brukar jag passa på att kolla i hyllan för Föllingeprodukter eftersom man kan hitta produkter där som bara finns där, och bara i ett begränsat antal.

Så har ni vägarna förbi kan jag varmt rekommendera ett besök på Föllinge Slöjd! Här hittar ni deras Facebooksida.

(Någon gång i framtiden ska jag skriva om den stora klädproduktion dom hade på 70-talet då bygdens kvinnor vävde och sydde klänningar, kjolar, skjortor…)

Olata sockar

Det här är tävlingsockor, runda fyra i Sockmadness. Som synes blev jag inte klar innan rundan eller för den delen tävlingen var över.

Äntligen färdiga sockar!

Mönstret heter ”lacy not lazy socks” och är gjort av imawale imawale. Jag döpte mina till ”Olata sockar”, det var väl vitsigt! (Särskilt som det har tagit mig så lång tid att sticka dom).

Jag har stickat sockgarn, en tråd vit och den andra är självrandande, med långa partier av varje färg. Dom färdiga sockarna matchar nästa färgmässigt men inte helt.

Det är ett roligt mönster. Mönstret är en kombination av lyfta maskor, spetsstickning och flätstickning. Man stickar vartannat varv i en ljus färg och så i en mörk färg. Kanske att det var lite för lite kontrast mellan mina garner för sulans mönster inte blev så tydligt som jag kunde ha önskat.

När det självrandande garnet blev ljusare syntes mönstret inte lika bra längre.

Eftersom jag har stickat på dom under så lång tid så här jag stickat både här och där. Som i en biltvätt, det enda som ställde till problem var att jag var tvungen att köra fram bilen för polering och torkning.

Jag har också stickat på bussen, på lunchen. Och på bästa stället, ute i solen, helt underbart.

Ena hälen stickade jag färdigt i en biltvätt.

Sockmadness SM14

Jag har varit med ett antal gånger nu i tävlingen Sockmadness som hålls på Ravelry. I år var inget undantag.

Tävlingen går ut på att sticka sockar på tid. Och är upplagd i omgångar där det blir färre och färre kvar för varje omgång. I sista omgången är det bara en per låg kvar som tävlar om första platsen.

Tävlingen drog igång i mars med ett par kvalificerade sockar, alla som kan sticka ett par sockar efter kvalificeringsmönstret går vidare och bli placerade i ett lag. År var vi 25 lag, med omkring 40 deltagare i varje lag.

Mitt lag heter ”Raspberry Lemonade” och alla lagen är döpta efter mönster av Adrienne Fong, en tidigare administratör av gruppen som gick bort i september 2019.

Första paret i är var ”Wohin?” av Caoua Coffee. Jag stickade mina i ett spräckligt garn från Adlibris och mörkblått Fabel. Jag kallade mina sockar ”Hålkrus”, för jag tyckte dom ser ut som vävbindningen hålkrus. Det var nära att jag föll på mållinjen men med 7 timmar tillgodo fick jag iväg mejlet.

Nästa par var ”Diamond Duality” av Liz Harris. Jag stickade mitt par i ett egen färgat sockgarn och i svart fabel. Jag kallade mina sockar ”Diamanter kan brinna”.

Det var en riktig utmaning för mig att sticka dom, inte för att mönstret var svårt utan att jag inte litade på det jag egentligen vet. Och det är att jag stickar mönsterstickning lösare än slätstickning, alltså blev det mycket stickat. Skaftet stickade jag tre gånger och jag måste sticka om en socka en gång till. Den socka som blev bra och som passar min fot stickade jag dem enfägade partierna med stickor 2,5 mm och dom mönstrade med 2 mm.

I tredje rundan var det dags för ”Braidalot” av Dots Dabbles. Jag stickade mina i ett garn från Adlibris och rester av Fabel. Jag kallade mina sockar ”Rosa flätor”. Det som är lite kul med dom är att flera har sagt att dom är så fina, det känns kul att höra.

I runda fyra var det dags för ”Lacy not Lazy Madness Socks” av imawale imawale. Igen stickade jag mina i ett garn från Adlibris och ett vit sockgarn jag hade hemma. Jag kallade mina sockar ”Olata sockar”. Och det är här min tävling tar slut, sticktiden räcker inte till. Jag prioriterade att vara ute med Nova när jag är ledig och var schemalag 7 – 17 på jobbet så orken på kvällarna finns inte där. Men så var det, nästa år så kanske jag kommer förbi runda 4, det skulle vara skoj.

Jag har också två par till som inte är avslutade, det är vår lag socka ”Raspberry Lemonade” av Adrienne Fong. Och en av uppvärmingssockarna Liesl av Sharon Gerstman. Jag kommer att återkomma till dom i framtiden.