Etikett: november2020

November 2020

November började kanske inte på bästa sätt för den började med regn och förkylning. Men den började också med att planera för advent och julpyssel.

Covid-19 eller förkylning – det är frågan

Den 6:e gjorde jag mitt första och förhoppningsvis enda Covid-19 test. Jag gjorde det på inrådan från sjukvården, för min spontana tanke är alltid att allt är lugnt och ingen fara så jag tänkte inte ens på att ta ett test. (Någon annan gång kanske jag berättar jag om dom andra gångerna, och att dom alla gånger har resulterat i att jag har blivit inlagd på sjukhus.)

Efter några dagarna fick jag svar och jag hade inte Covid-19. Men resten av månaden har färgats av förkylningar, jag har varit frisk men övriga familjemedlemmar har en hosta som inte riktigt vill släppa.

Snö, regn, snö, is…

Vädret i november går att sammanfatta med omväxlande. Så många mornar jag har gått ut genom dörren och det har varit ljumna vindar. Och det har känts lite konstigt. Jag har hellre snö än en massa is som vi har nu. Men just nu är det i alla fall minusgrader och frost, en bra start på adventstiden.

Jag har broderat mycket

Jag broderar på en gran i jämtlandssöm.

Broderikursen jag går har fortsatt hela november, ja den fortsätter ända till i januari. Jag började november med att brodera ”Häxstjärnor” och efter kurstillfället den 15:e har jag broderat på ett örngott med ”Jämtlandssöm”

Jag har broderat så mycket att mitt vänstra långfingret börjat få en liten förhårdnad. Det är bara att inse att det är länge sen som jag broderade så mycket som jag gör nu.

Ja, november har känts grå och lite motig!

Nu ser jag fram emot december och jul!

Ny skissbok (No. 1)

När jag läste boken ”Att väva” av Arianna Funk och Miriam Parkman blev jag så sugen på att börja skissa igen med någon reda. Och min vana trogen bestämde jag mig för att binda boken själv och i en teknik jag inte prova på tidigare, ”French stitch” eller orientalisk bindning som den ibland kallas.

Papper

Jag börjar alltid med att välja papper när jag gör böcker. Och dom böcker jag gör har oftast olika sorters papper i läggen, så också denna. Till slut blev det fem olika sorter:

  • Akvarellpapper, inte något fancy men lite tjockare och med lagom mycket gräng.
  • Skisspapper, det ska det vara i en skissbok eller hur.
  • Markerspapper, i två olika storlekar. Och det är för att jag ska komma igång med att använda mina Copic markers som jag köpte i våras.
  • Randatpapper, för att jag hade det hemma och för att ge mig möjligheten att skriva lite längre här och där.
  • Transparant papper, bara för att det är så kul och för att man kan skissa i lager.

Hur många papper då? Jag började med att bestämma hur många lägg jag ska ha, och jag har 4, ibland 5 papper i varje lägg. Jag bestämde mig för 15 lägg, det har tidigare blivit bra i en bok som ska räcka länge.

Sen bestämde jag hur många papper av varje sort jag skulle ha, det blev 20 – 10 av varje sort, till slut blev det 70 ark.

Bindningen

Att testa nya tekniker tycker jag är jättekul så därför blev det att jag testade ”French stitch”. Jag började med att göra hål för bindningen med en syl och därefter började jag att sy. Eftersom jag inte hittade mitt knyppelgarn så därför blev det bomullsgarn 16/2, och det blev inte bra. Först och främst gick det av när jag skulle dra, och när jag var klar med boken tyckte jag bindningen blev jätteslapp. Så jag började om.

Fram med lingarn 16/2 och band i linne som fick följa med i bindningen för att göra bindningen ”fastare”. Jag vaxade lingarnet med bivax för att det skulle glida lättare, och så började jag om.

Omslaget

Till sist dags för omslag, eftersom den här tekniken inte kräver något lim och omslaget knyts fast med banden som fick följa med i bindningen så kan jag ändra mig så därför blev det ett snabbt val. Jag tog helt enkelt det första A3 blocket jag hittade och det var ett block för akrylmålning så det funkade bra.

Tyvärr veck jag lite snålt på två ställen så jag antingen för att dekorera så det inte syns eller så gör jag om omslaget, det får tiden utvisa.

Att komma ihåg till nästa gång

Så här långt var jag så nöjd och så gjorde jag bort mig, och jag är fortfarande sur på mig själv. Jag kom på den briljanta iden att jag skulle skära rent kanten. Och det hade säkert gått bra om jag hade haft en vass kniv men det hade jag inte. Så istället för en rak och snygg kant har jag nu en ganska vågig och hackig kant, jag får se om jag försöker skära den igen med en vass kniv eller om kan jag lever med det.

Det viktigaste nu är att jag faktiskt börjar att skissa i den och använder den som jag har tänkt mig.

Inspiration: November 2020

Jag vill dela med mig av det som inspirerar mig just nu. Den här månaden är det en bok, ett instagramkonto, en garnleverantör och slutligen månadens tema på den ”Story Class” från Ali Edwards jag prenumererar på.

Bok: Sweater quest: My Year of Knitting Dangerously

Jag har läst boken ”Sweater Quest: My year of knitting dangerously” skriven av Adrienne Martini. Den handlar om det året det tog Adrienne att sticka koftan ”Mary Tudor”. Jag skriver mer om boken HÄR.

Det här var en bok jag inte kunde sluta läsa, och jag blev så sugen på att sticka en mönsterstickad tröja, inte ”Mary Tudor” men någon annan. Det hela slutade med att jag har varit på biblioteket och lånade ”Medeltid och maskor”. Ja, ”Tudor Roses” av Alice Starmore, som också finns på mitt biblioteket, fick stanna kvar på sin hylla efter att jag bläddrat lite i den.

Jag har några projekt jag måste avsluta så det kommer att bli 2021 innan jag kan börja på en ny stickning, men då ligger det i farans riktning att det blir en mönsterstickad tröja, och att jag kommer att testa att sticka i fair isle teknik.

Instagram: Miriam Parkman, @miriamethel

Just nu behöver jag färg och det får man i överflöd på Miriam Parkmans instagramkonto. Hon blandar, färdiga vävar, skissar, inspiration, allt i en underbar färgskala.

Något som inspirerar mig är också hur hon jobbar både som handvävare och som formgivare, och att få följa den röda tråden i det hon gör.

Om ni känner igen hennes namn så kan det vara för att hon, tillsammans med Arianna Funk, som har skrivit boken ”Att Väva”.

Garn: Sjöalyckan Silke

Två av Sjöalyckans silke tjocklekar (Nm 5/2 och Nm 20/2) ofärgade

Silke, mycket lyxigt och helt underbart.

Sex olika tjocklekar av silkegarn, sex olika, vad mer kan man begära. Har jag skrivit att det är handfärgat av Anna och Roger som har Sjöalyckan, det blir bara bättre och bättre.

Jag träffade på Sjöalyckan silke första gången på vävmässan i Umeå 2014, utan någon plan köpte jag en härva, man skulle kunna kalla det för vävgodis. Nu i ett projekt kanske jag ska använda silke så jag beställde en härva av deras tjockaste kvalité (Nm 5/2). Och då hände det som så lätt händer jag fastnade vid ordet, ”Broderisilke”, jag som går en broderikurs just nu, det var perfekt, så några spolar av det hamnade i varukorgen. Och så blev jag så nyfiken på kvalitén, Nm 20/2, som jag tänkte skulle vara underbar att kombinera med ull till en sjal i en väv någon gång, så ner med den i varukorgen också.

Så nu ligger dom på mitt arbetsbord och ser underbara ut och jag ska bestämma mig för vad jag ska göra med dom, vad ska jag brodera och väva.

Memory keeping: Cozy – Story Class

Ett utsnitt ur en av mina sidor på temat ”Cozy”

Ali Edwards är en kvinna i USA som formger och säljer produkter för ”memory keeping” eller scrapbooking, kärt barn har många namn.

Hon har också något hon kallar för ”Story Class”. Jag prenumererar så att jag varje månad får en ”klass” och ett digitalt kit för att dokumentera minnen, händelser, vardag… Genom olika teman. Månadens tema var Cozy.

Cozy =

behaglig, trivsam, hemtrevligt, varm och skönt

Jag har gjort två sidor på temat, där jag skriver om vad jag minns som gav mig en behaglig och hemtrevlig känsla, men också hur jag försöker att göra så att min dotter ska få uppleva det.

Min spontana tanken när jag såg temat ”Cozy” var att sitta under en skön yllefilt i soffan med en handarbete i händerna, gärna medans jag tittar på en bra film eller serie.

Min tredje världsprematurdag som prematurförälder

Tänk att det snart är 4 år sen jag och Mattias fick flyga ambulansflyg till Umeå och kom hem efter 4 månader (2 månader i Umeå och 2 månader i Östersund) med en liten Nova. Jag har skrivit lite om det i det här inlägget: En av världens prematurer, det inlägget skrev jag 2018, och det har hänt ”några” saker sen dess.

Satuarationsmätaren, ”Bitmosen” kunde också funka som leksak.

Som att säga hejdå till syrgasen och att sedan skicka tillbaka alla tuberna, det var en härlig dag. Men det var lite jobbigt att skicka tillbaka saturationsmätare, trots att jag ville slänga ut den genom ett fönster titt som tätt var den en säkerhet. Så hejdå till ”Bitmosen” och tuberna.

(Att jag efter den perioden fortfarande helst sover på höger sida och längst ut på kanten på sängen, det är något jag jobbar på att träna bort. Det hade varit lättare att träna bort om jag inte just nu har en 3-åring som verkar ägna natten åt att försöka trycka mig ur sängen.)

Det var viktigt att få leka lite med inhalatorn också.

Något annat som vi har sagt hejdå till, är inhalationer. Nova har periodvis, månader itaget, stått på regelbundna inhalationer, upp till fyra gånger per dag. Förra julen (2019) var vi inlagda över jul då Nova fick en dubbelsidig lunginflammation och vi var inlagda 10 dagar, var av 1,5 dygn på IVA. Det var superjobbigt och jag vet inte vad jag ska säga. Men det som var positivt var att man konstaterade att hon inte har förkylningsastma eller astma för den delen och därför inte behöver inhalera. Så hejdå till inhalationerna. (Vi har tillfälligt sagt ”Välkomna tillbaka” för att se om dom kan hjälpa när Nova har hosta vid förkylning).

Idag är Nova 3,5 år korr, hon blir 4 år okorr. den 1 februari. Att hon fyller fyra i februari är något som hon är mycket medveten om och pratar ofta om. Det är svårt att skriva om Novas utveckling, vad vi vet nu är att hon på dom flesta områden är precis där hon ska var utvecklingsmässigt, men att hon också har områden och då motoriska där hon ligger efter. Hon följs därför av sjukgymnast och av ortoped.

Härligt med sommar!

Det har som sagt gått snart 3,5 år sedan vi blev utskrivna från sjukhuset. Det skulle vara fel att säga att jag inte bär med mig det varje dag. Vissa saker har förändrats, jag är inte lika stresstålig länge. Att prata om vår neo-resa går vissa dagar jättebra och andra gånger känns det bara jobbigt, alla minnen som kommer tillbaka.

Vill du läsa mer om prematurer kan jag rekommendera ”Prematurförbundets hemsida” och ”Lilla barnets fond”.  

Häxstjärnor från Lillhärdal

Jag går en broderikurs på distans som Hemslöjdskonsulenterna i Jämtland/Härjedalen anordnar. Det är totalt fem tillfällen med olika teman, ett tog avstamp i traditionella broderier i korsstygn. Och det kit som vi fick skickat till oss för att brodera var från kollektionen ”Sömat och fest” som Katarina Widegren-Flach tog fram tillsammans med Hemslöjdskonsulenterna 2008.

Det färdiga broderiet redo för montering.

Häxmuseet i Lillhärdal

Förlagan till broderiet finns på Häxmuseet i Lillhärdal, som drivs av Hembygdsföreningen i Lillhärdal, i Härjedalen och är en ”kuddhuva”. Broderiet ska sitta på ena kortsidan på ett örngott, så att det syns när när det ligger i en uppbäddad säng.

Originalet är broderat i rött bomullgarn på linne, men i ”Sömat och fest” tog katarina fram fyra nya färgställningar, en var den gula som jag fick.

Broderi pågår, mittstjärnan är klar och jag jobbar med en av sidostjärnorna.

Korsstygn på räknelinne

Jag har broderat korsstygn på räknelinne förut men det är inte något jag gör varje år, det var kul att få göra det igen. Och visst var det kul. Att det var så litet och att allt var i samma färg gjorde det också lätt att ta med sig och jag har broderat en hel del på lunch- och fikaraster på jobbet.

Att det var en struktur, en upprepning, av dom olika mönsterdelarna gjorde att det inte var några problem att ta fram och brodera en liten stund här och där.

Deadlinen jag hade gett mig själv var nästa kurstillfälle, då vi ska börja med ett nytt broderi, och nästa tillfälle är nu på söndag 15 november. Så man kan lugnt säga att jag hann, att jag vabbade nästan 1,5 vecka gjorde också sitt till.

Finn fem fel, eller rättare sagt sex. Den till höger är broderar efter mönstret.

Jag började med att brodera mittstjärnan, och sedan dom stora stjärnorna på sidorna och så avslutade jag med dom fyra hjärtana. Och dom trodde jag aldrig att jag skulle bli klar med, det blev bara fel hela tiden. Jag tror jag broderade och tog upp lika ofta. Till slut var jag så less så jag ville bara bli K-L-A-R!!!

Så du kan ana min frustration när jag var klar och tittade på broderiet och insåg att jag hade broderat ett hjärta fel. Det är hängena på varje sida som är ett steg fel. Här kunde man ju tänkt att jag skulle ta upp och göra om, men nej, det får vara som det är. Mycket eftersom jag har gjort det på båda sidorna om hjärtat så är det inget jag tänker på. Och så blir det något som är bara mitt.

Och så tänkte jag bjuda på en en bild av mig själv när jag broderar. Lite svårt att fixa själv så Nova fick agera fotograf. När jag frågade om ”mamma syntes i kameran” sa hon ”Ja”. Och här kommer bästa bilden. Håll till godo!