Etikett: året2020

Årskrönika 2020

Då var det dags igen att sammanfatta ett helt år, 2020, kanske det mest speciella året för hela mänskligheten på lång tid. För det har blivit upp och ner vända världen, och för oss alla har det inneburit stora förändringar och många är det nog som har omvärderat sina liv.

Mitt 2020 började bra, vi var hemma hela familjen efter Novas tur på sjukhuset med lunginflammation. Vi hade julklappsöppning i trettonhelgen istället. Och våra liv gick på i sina vana banor.

Lämna på förskolan, jobba och så med avbrott för helg. Jag som alla andra började följa ”Corona rapporterna” men det kändes långt bort med Kina, sen blev det närmare med nord Italien och så var det här, här på hemmaplan.

Och så mycket förändrades under våren, hur vi jobbade, det blev mycket VAB. Jag hade ett jobb som krävde att man var på plats och det var bara att åka dit.
Att inte kunna träffa sin föräldrar är konstigt, att ställa in påsken blev nödvändigt. Våren gick…

Äntligen kom sommaren som ett avbrott, det gick att träffas ute och vi kunde efter att ha isolerat oss i början av semestern åka till ”landet”, där mina föräldrar bor.

Nova på nya förskolan.

Hösten innebar fler förändringar, framförallt för Nova och för mig. Nova byte förskola, en mycket närmare vårt hem. Och jag, jag byte jobb. Jag gick från att jobba deltid på en kemtvätt till att jobba heltid på en statlig myndighet. En stor omställning som jag har jobbat mig fram till och som känns jättebra.

Senhösten och förjulsvintern innebar att den andra vågen av Corona blev verklighet, kontoret som jag nyss börjat jobba i tömdes då alla jobbar hemma utom några få. Och någonstans kom också oron för vilken jul vi skulle få, kunde vi fira den som vanligt eller ej?

Men hantverk då?

Jag har stickat, broderat och vävt, bland annat.

Stickat är något jag har gjort mycket, det var längesen som jag stickat så mycket som under 2020.

Det har blivit vantar, sockar och en mössa. Och en påbörjad sjal.

Vanten Lägdan från ”Yrans and Barns”.

Under hösten/vintern gick jag en broderikurs på distans, så då broderade jag en hel del. Det är en träff kvar och då ska vi börja med ett helt ”eget” broderi, det ska bli så kul.

Kuddhuva från Lillhärdla, Härjedalen var en av uppgifterna på kursen.

Vävt har jag också gjort, det som jag har skrivit om är den bärsjal jag vävde till en tävling under sommaren. En tävling där jag blev ihop parad med Helena som syr av sjal”rester”. Hon sydde bland annat två superfina klänningar med detaljer i mitt handvävda tyg.

Helena med sitt barn som visar klänningar och sjal.

Det var lite om mitt 2020, nu ser jag fram emot 2021…

November 2020

November började kanske inte på bästa sätt för den började med regn och förkylning. Men den började också med att planera för advent och julpyssel.

Covid-19 eller förkylning – det är frågan

Den 6:e gjorde jag mitt första och förhoppningsvis enda Covid-19 test. Jag gjorde det på inrådan från sjukvården, för min spontana tanke är alltid att allt är lugnt och ingen fara så jag tänkte inte ens på att ta ett test. (Någon annan gång kanske jag berättar jag om dom andra gångerna, och att dom alla gånger har resulterat i att jag har blivit inlagd på sjukhus.)

Efter några dagarna fick jag svar och jag hade inte Covid-19. Men resten av månaden har färgats av förkylningar, jag har varit frisk men övriga familjemedlemmar har en hosta som inte riktigt vill släppa.

Snö, regn, snö, is…

Vädret i november går att sammanfatta med omväxlande. Så många mornar jag har gått ut genom dörren och det har varit ljumna vindar. Och det har känts lite konstigt. Jag har hellre snö än en massa is som vi har nu. Men just nu är det i alla fall minusgrader och frost, en bra start på adventstiden.

Jag har broderat mycket

Jag broderar på en gran i jämtlandssöm.

Broderikursen jag går har fortsatt hela november, ja den fortsätter ända till i januari. Jag började november med att brodera ”Häxstjärnor” och efter kurstillfället den 15:e har jag broderat på ett örngott med ”Jämtlandssöm”

Jag har broderat så mycket att mitt vänstra långfingret börjat få en liten förhårdnad. Det är bara att inse att det är länge sen som jag broderade så mycket som jag gör nu.

Ja, november har känts grå och lite motig!

Nu ser jag fram emot december och jul!

Inspiration: November 2020

Jag vill dela med mig av det som inspirerar mig just nu. Den här månaden är det en bok, ett instagramkonto, en garnleverantör och slutligen månadens tema på den ”Story Class” från Ali Edwards jag prenumererar på.

Bok: Sweater quest: My Year of Knitting Dangerously

Jag har läst boken ”Sweater Quest: My year of knitting dangerously” skriven av Adrienne Martini. Den handlar om det året det tog Adrienne att sticka koftan ”Mary Tudor”. Jag skriver mer om boken HÄR.

Det här var en bok jag inte kunde sluta läsa, och jag blev så sugen på att sticka en mönsterstickad tröja, inte ”Mary Tudor” men någon annan. Det hela slutade med att jag har varit på biblioteket och lånade ”Medeltid och maskor”. Ja, ”Tudor Roses” av Alice Starmore, som också finns på mitt biblioteket, fick stanna kvar på sin hylla efter att jag bläddrat lite i den.

Jag har några projekt jag måste avsluta så det kommer att bli 2021 innan jag kan börja på en ny stickning, men då ligger det i farans riktning att det blir en mönsterstickad tröja, och att jag kommer att testa att sticka i fair isle teknik.

Instagram: Miriam Parkman, @miriamethel

Just nu behöver jag färg och det får man i överflöd på Miriam Parkmans instagramkonto. Hon blandar, färdiga vävar, skissar, inspiration, allt i en underbar färgskala.

Något som inspirerar mig är också hur hon jobbar både som handvävare och som formgivare, och att få följa den röda tråden i det hon gör.

Om ni känner igen hennes namn så kan det vara för att hon, tillsammans med Arianna Funk, som har skrivit boken ”Att Väva”.

Garn: Sjöalyckan Silke

Två av Sjöalyckans silke tjocklekar (Nm 5/2 och Nm 20/2) ofärgade

Silke, mycket lyxigt och helt underbart.

Sex olika tjocklekar av silkegarn, sex olika, vad mer kan man begära. Har jag skrivit att det är handfärgat av Anna och Roger som har Sjöalyckan, det blir bara bättre och bättre.

Jag träffade på Sjöalyckan silke första gången på vävmässan i Umeå 2014, utan någon plan köpte jag en härva, man skulle kunna kalla det för vävgodis. Nu i ett projekt kanske jag ska använda silke så jag beställde en härva av deras tjockaste kvalité (Nm 5/2). Och då hände det som så lätt händer jag fastnade vid ordet, ”Broderisilke”, jag som går en broderikurs just nu, det var perfekt, så några spolar av det hamnade i varukorgen. Och så blev jag så nyfiken på kvalitén, Nm 20/2, som jag tänkte skulle vara underbar att kombinera med ull till en sjal i en väv någon gång, så ner med den i varukorgen också.

Så nu ligger dom på mitt arbetsbord och ser underbara ut och jag ska bestämma mig för vad jag ska göra med dom, vad ska jag brodera och väva.

Memory keeping: Cozy – Story Class

Ett utsnitt ur en av mina sidor på temat ”Cozy”

Ali Edwards är en kvinna i USA som formger och säljer produkter för ”memory keeping” eller scrapbooking, kärt barn har många namn.

Hon har också något hon kallar för ”Story Class”. Jag prenumererar så att jag varje månad får en ”klass” och ett digitalt kit för att dokumentera minnen, händelser, vardag… Genom olika teman. Månadens tema var Cozy.

Cozy =

behaglig, trivsam, hemtrevligt, varm och skönt

Jag har gjort två sidor på temat, där jag skriver om vad jag minns som gav mig en behaglig och hemtrevlig känsla, men också hur jag försöker att göra så att min dotter ska få uppleva det.

Min spontana tanken när jag såg temat ”Cozy” var att sitta under en skön yllefilt i soffan med en handarbete i händerna, gärna medans jag tittar på en bra film eller serie.

Höst 2020

Är hösten slut nu, eller bara fortsätter den?!

Det här har varit hösten då Nova har upptäckt årstider. Många gånger har hon sagt,

”Det är höst nu”

Nova 3 år

Det har hänt mycket bakom kulisserna i höst. Men det mesta som har hänt har inte har haft något med hantverk att göra.

Nova har börjat på en ny förskola som ligger nära där vi bor, och hon trivs jättebra. Tyvärr ska den helrenoveras och då ska alla barnen gå på Lövsta som ligger i en helt annan stadsdel. Det har varit ganska mycket media om den flyttcirkus som blir, inte bara för förskolebarnen utan också för skolbarnen på flera skolor.

Mattias blev intervjuad i P4 om flytten, och som han sa ”Det känns ganska jobbigt”.

Klicka på bilden för att komma till P4 för att hör några föråldras synpunkter. Bland annat Mattias.

För mig har hösten också inneburit att jag har börjat på mitt nya arbete. Jag har gått från att jobba hos en privat arbetsgivare till en större myndighet. Det har varit en omställning, på ett bra sätt. Bara det att introduktionsutbildningen var på nästa två månader, kändes fantastiskt, men också så mycket att lära sig.

Det har också inneburit att jag har dragit ner på mitt vävande för tillfället, jag väver men inte lika mycket. Det har varit ett svårt beslut men när det väl var fattat kändes det helt rätt.

Jag har slöjdat också, jag har framförallt stickat mycket. Oktober är också månaden för Westknits mysteriestickning, så mycket sticktid på just den. Men jag går också en broderikurs så det har blivit en hel del broderat också, jag har broderat yllebroderi och korsstygn, än så länge.

Jobbet i vävstolen har som sagt vad saktat av men det händer saker, jag har både vävt ner en väv och påbörjat vävuppsättning på nästa väv.

Solvningen av en varp

Nu får vi se om det blir en vit vinter än. Vi hade vinter några dagar i oktober men den försvann lika fort som den kom.

Sommar 2020

Tänk att sommaren kan gå så fort, nu kan man känna hösten i vindarna som blåser.

Livet som det är

Sommaren började med en värmebölja, tänk vilken midsommar! Vi var på landet och dörren stod öppen från det vi gick upp tills vi gick och la oss. Nova sprang ut och in som hon kände för det, och älskade det.

Jag jobbade min sista dag innan semestern den 1 juli, och när det var dags för semester försvann också sommarvärmen. Det kändes lite konstigt att i mitten av juli klä på Nova skalbyxor, vindfleece och självklart gummistövlar, detta för att gå ut och leka när termometern visade ensiffriga gradtal.

Slöjdandet

När det kommer till slöjdande har jag stickat och vävt den här sommaren.

Jag har vävt en ringsjal, ”Sommarens första ros” och påbörjat vävningen av sjalfiltar.

Stickat har det blivit mycket. En mössa, Kronärtskockemössan är det som har blivit klar. fler projekt har blivit startade.
Ett par strumpor, ett par från tävlingen Sockmadness, som jag insåg när jag stickat nästan en hel socka den kommer att passa Nova om några år, men aldrig mig.
Jag har också lagt upp två par vantar, ett par som ska bli en julklapp så det är hemligt och ett annat par som jag stickat på under förskoleinskolningen och kan sticka på under luncher och bussresor, dom kräver inte alla koncentration jag kan uppbringa.

Semesterveckorna gick fort, men samtidigt skönt att komma in i vardagsrutinen igen.