När jag läste boken ”Att väva” av Arianna Funk och Miriam Parkman blev jag så sugen på att börja skissa igen med någon reda. Och min vana trogen bestämde jag mig för att binda boken själv och i en teknik jag inte prova på tidigare, ”French stitch” eller orientalisk bindning som den ibland kallas.
Papper
Jag börjar alltid med att välja papper när jag gör böcker. Och dom böcker jag gör har oftast olika sorters papper i läggen, så också denna. Till slut blev det fem olika sorter:
- Akvarellpapper, inte något fancy men lite tjockare och med lagom mycket gräng.
- Skisspapper, det ska det vara i en skissbok eller hur.
- Markerspapper, i två olika storlekar. Och det är för att jag ska komma igång med att använda mina Copic markers som jag köpte i våras.
- Randatpapper, för att jag hade det hemma och för att ge mig möjligheten att skriva lite längre här och där.
- Transparant papper, bara för att det är så kul och för att man kan skissa i lager.
Hur många papper då? Jag började med att bestämma hur många lägg jag ska ha, och jag har 4, ibland 5 papper i varje lägg. Jag bestämde mig för 15 lägg, det har tidigare blivit bra i en bok som ska räcka länge.
Sen bestämde jag hur många papper av varje sort jag skulle ha, det blev 20 – 10 av varje sort, till slut blev det 70 ark.
Bindningen
Att testa nya tekniker tycker jag är jättekul så därför blev det att jag testade ”French stitch”. Jag började med att göra hål för bindningen med en syl och därefter började jag att sy. Eftersom jag inte hittade mitt knyppelgarn så därför blev det bomullsgarn 16/2, och det blev inte bra. Först och främst gick det av när jag skulle dra, och när jag var klar med boken tyckte jag bindningen blev jätteslapp. Så jag började om.
Fram med lingarn 16/2 och band i linne som fick följa med i bindningen för att göra bindningen ”fastare”. Jag vaxade lingarnet med bivax för att det skulle glida lättare, och så började jag om.
Omslaget
Till sist dags för omslag, eftersom den här tekniken inte kräver något lim och omslaget knyts fast med banden som fick följa med i bindningen så kan jag ändra mig så därför blev det ett snabbt val. Jag tog helt enkelt det första A3 blocket jag hittade och det var ett block för akrylmålning så det funkade bra.
Tyvärr veck jag lite snålt på två ställen så jag antingen för att dekorera så det inte syns eller så gör jag om omslaget, det får tiden utvisa.
Att komma ihåg till nästa gång
Så här långt var jag så nöjd och så gjorde jag bort mig, och jag är fortfarande sur på mig själv. Jag kom på den briljanta iden att jag skulle skära rent kanten. Och det hade säkert gått bra om jag hade haft en vass kniv men det hade jag inte. Så istället för en rak och snygg kant har jag nu en ganska vågig och hackig kant, jag får se om jag försöker skära den igen med en vass kniv eller om kan jag lever med det.
Det viktigaste nu är att jag faktiskt börjar att skissa i den och använder den som jag har tänkt mig.