Etikett: härjedalen

Boktips: Jämten 1934

Jämten är Heimbygdas årsbok som har getts ut sedan 1906, och ges fortfarande ut. Anledningen till att jag tips om Jämten 1934 är för att den innehåller tre intressanta artiklar om Jämtländska folkdräkter.

”Jämten 1934” red. Eric Festin, Heimbygdas förlag, 1934

Vår dräkt och vår hembygd. Av Hanna Rydh

Den första artikeln är skriven av Hanna Rydh som var Landshövdingska. I sin artikel beskriver hon arbetet med att ta fram de nya folkdräkterna. Hon skriver också om varför hon och Heimbygdas slöjdnämnd har valt att göra arbetet att ta fram folkdräkter för en uppsjö av socknar i Jämtland och Härjedalen. Det är också ett upprop inför den stora dräktparaden som skulle ske på annandag pingst 1935.

Äldre folkliga dräktskick i Jämtland och Härjedalen. En översikt. Av Lennart Björkquist

Lennart Björkquist kom att doktorerar i det Jämtländska dräktskicket på 1940-talet. I Jämten 1934 presenterar han en översikt där han utgår i från en folkdräktsinventering som Heimbygda påbörjade 1933. Det är i inventeringen som Lennart tar sitt avstamp, han använder också skriftliga källor så som bouppteckningar.

Det Lennart gör är att dela upp Jämtland i olika dräktområden, utifrån bland annat skärningar på de plagg som hittas under inventeringen. I artikeln ger han en översiktlig bild av hur de olika dräktskicket ser ut i Jämtland och Härjedalen. Han är också tydlig med att betona att dräktskicket i Jämtland och Härjedalen har aldrig varit uniformt och att dräktområdena innehåller flera socknar.

Artikeln är illustrerad med många bilder, de är svartvita men man kan se snitt och mönster.

De nya sockendräkterna. Av Karin Nilsson

I artikeln beskriver Karin Nilsson de nya folkdräkter som man hade tagit fram. Hon börjar med att konstatera att det är damdräkter som man har tagit fram. Alla dräkter består av särk, livkjol eller kjol och livstycke, väska, förkläde, bindmössa, stycke, sjal och skor.

Sen beskrivs alla dräkterna, vissa med färgplancher som visar alla delarna, andra dräkter visar man bara någon del. Det varierar om de är i färg eller svartvit.

Artikeln avslutas med att Karin hoppas att många nu kommer vilja väva och sy egna dräkter till dräktparaden som kommer att ske året därpå 1935. Man får också informationen att man kan köpa prover och material via Jämtslöjd.

Är det här boken för din bokhylla?

Är man intresserad av folkdräkter från Jämtland och Härjedalen så är dessa artiklar väldigt intressanta. De är intressanta för man får en bakgrund till varför folkdräkterna togs fram och hur man tänkte då på 1930-talet. Det finns inte så mycket dokumenterat när det kommer till enskilda förlagor, men man kan få lite ledtrådar av bilderna i Lennarts artikel.

I Jämtland pratar man ibland om 35-dräkterna eller 1935 års dräkter, de är grunden i hur våra folkdräkter ser ut idag i Jämtland och Härjedalen. I vissa socknar har inte dräkten ändras nämnvärt sedan 1935 men i de flesta socknar har de förändrats. Under 1970-talet gjorde bland annat Folkdansringen ett arbete med folkdräkterna för att göra dem lite mer historiskt korrekta.

Eftersom boken är snart 90 år gammal så får man leta i antikvariat efter det, om man inte har turen att bo nära ett bibliotek som har Jämten. Och det har ganska många bibliotek om man ska tro LIBRIS.

Länkar:

(Länken var korrekt vid publiceringen 2023-06-03)

Häxstjärnor från Lillhärdal

Jag går en broderikurs på distans som Hemslöjdskonsulenterna i Jämtland/Härjedalen anordnar. Det är totalt fem tillfällen med olika teman, ett tog avstamp i traditionella broderier i korsstygn. Och det kit som vi fick skickat till oss för att brodera var från kollektionen ”Sömat och fest” som Katarina Widegren-Flach tog fram tillsammans med Hemslöjdskonsulenterna 2008.

Det färdiga broderiet redo för montering.

Häxmuseet i Lillhärdal

Förlagan till broderiet finns på Häxmuseet i Lillhärdal, som drivs av Hembygdsföreningen i Lillhärdal, i Härjedalen och är en ”kuddhuva”. Broderiet ska sitta på ena kortsidan på ett örngott, så att det syns när när det ligger i en uppbäddad säng.

Originalet är broderat i rött bomullgarn på linne, men i ”Sömat och fest” tog katarina fram fyra nya färgställningar, en var den gula som jag fick.

Broderi pågår, mittstjärnan är klar och jag jobbar med en av sidostjärnorna.

Korsstygn på räknelinne

Jag har broderat korsstygn på räknelinne förut men det är inte något jag gör varje år, det var kul att få göra det igen. Och visst var det kul. Att det var så litet och att allt var i samma färg gjorde det också lätt att ta med sig och jag har broderat en hel del på lunch- och fikaraster på jobbet.

Att det var en struktur, en upprepning, av dom olika mönsterdelarna gjorde att det inte var några problem att ta fram och brodera en liten stund här och där.

Deadlinen jag hade gett mig själv var nästa kurstillfälle, då vi ska börja med ett nytt broderi, och nästa tillfälle är nu på söndag 15 november. Så man kan lugnt säga att jag hann, att jag vabbade nästan 1,5 vecka gjorde också sitt till.

Finn fem fel, eller rättare sagt sex. Den till höger är broderar efter mönstret.

Jag började med att brodera mittstjärnan, och sedan dom stora stjärnorna på sidorna och så avslutade jag med dom fyra hjärtana. Och dom trodde jag aldrig att jag skulle bli klar med, det blev bara fel hela tiden. Jag tror jag broderade och tog upp lika ofta. Till slut var jag så less så jag ville bara bli K-L-A-R!!!

Så du kan ana min frustration när jag var klar och tittade på broderiet och insåg att jag hade broderat ett hjärta fel. Det är hängena på varje sida som är ett steg fel. Här kunde man ju tänkt att jag skulle ta upp och göra om, men nej, det får vara som det är. Mycket eftersom jag har gjort det på båda sidorna om hjärtat så är det inget jag tänker på. Och så blir det något som är bara mitt.

Och så tänkte jag bjuda på en en bild av mig själv när jag broderar. Lite svårt att fixa själv så Nova fick agera fotograf. När jag frågade om ”mamma syntes i kameran” sa hon ”Ja”. Och här kommer bästa bilden. Håll till godo!

Gluggväv från Vemdalen

Jag har tillsammans med Länshemslöjdskonsulenterna i Jämtland – Härjedalen vävt upp ett antal kopior av fälltäckesväv. Det här var den första, den vävdes till VÄV utställningen på Nordiska museet 2012.

Jag vet inte särskilt mycket om historien runt denna fälltäckesväven. Det jag vet är att Ingela Fredell, hemslöjdskonsulent, hittade den i en hög med äldre trasmattor på hembygdsgården i Vemdalen, Härjedalen.

Kanske funderar du på varför jag kallar det för ”gluggväv”? För visst ser det ut som en plattväv, och du ser alldeles rätt det är en plattväv. Men i Vemdalen har plattväv kallats för gluggväv, ett namn som jag tycker är helt underbart, för det säger något om mönstret för det är ju fullt av gluggar.

Det är väldigt spännande att få dyka ner i analyser av äldre vävar. Jag hittar alltid små ”egenheten”, tänk om man skulle kunna fråga den som vävt om inspiration, vävningsarbetet…

När analysen är klar så är det dags för provvävning och så vävningen av den slutliga väven. I det här fallet en våd av tyg.

Oftast sluta min del här efter leverans till kund. Men i det här fallet fick jag hänga med ett tag till. Under våren – sommaren 2012 visades utställningen VÄV på nordiska museet i Stockholm, det var i samband med Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds 100-års jubileum.

Vill du väva en egen gluggväv från Vemdalen, här kan du ladda ner vävsedeln i .pdf format från Hemslöjdsguiden.