Etikett: dagblogg maj 2022

Min första morsdag utan mor. Ja det är tufft. Men det är också som det jag och Mattias kom fram till idag. Det jobbigaste är nog det vardagliga. Mina föräldrar åt ganska ofta middag hos oss när de var på besök i stan. Jag pratade med min mamma nästan varje dag. Det är jobbigt att inte bara kunna ringa och prata en stund en helt vanlig vardag.

Mamma hade som tradition att på morsdag eller i närheten av morsdag sätta krukrosor på sin mammas grav, min pappas mammas grav och min farmors mammas grav. Det ska jag och Nova göra på torsdag, det känns bra. Jag hoppas bara att jag kan hitta krukrosor, för jag har inte sett några ännu i någon butik. Jag ska handla blommor i Krokom och där finns två blomaffärer, en av dem borde ju ha krukrosor.

Min egen morsdag firades på bästa sätt, jag fick det jag önskade mig, två stora utekrukor och en god middag med efterrätt. Samtidigt som Nova och Mattias byggde LEGO låg jag i soffan med ett glas vin och titta på Formel 1, Monacos GP, det var perfekt.

Idag har jag bara haft en enda målsättning att köpa gallonbyxor till Nova. Jag insåg i torsdags att byxorna var ungefär 10 cm för korta, det var bara att köpa ett par nya. Och då upptäckte jag att Lindex hade börjat sälja lagningslappar, så nu ska jag laga byxor så det står härliga till.

Hemma har Mattias städat och jag med. Jag har också lärt Nova vad en limpistol är för något och hur bra den är. Hon har inte fått lära sig hur man använder den, det får vänta några år. Jag har också fortsatt med min flip flop journal och limmat fast papper för att täcka de kuverten som är stommen i boken.

Jag har också minskat ner höjden på boken för att göra det enklare att använda A4 papper när jag ska göra inlagorna. Det är nästa steg i bokskapandet, totalt är det sex inlagor som ska sys in.

Idag var jag förbi en bokhandel och kom på att jag behöver faktiskt köpa några saker inför sommarens växtfärgning, bland annat hängetiketter så jag kan märka provhärvorna innan montering.

Och jag kom på att det skulle vara bra med en lite anteckningsbok, och vad hittar jag då om inte en Leuchtturm1917 som är vattensäker, perfekt för växtfärgning. Den blir perfekt för att skriva in recept och idéer och jag tänker att den kommer att få bo i lådan med växtfärgningsgrejer.

Ikväll såg jag om en dokumentär om Ann-Sofie Back, ”Never Back down” från 2013. Jag gillar verkligen att se människor göra det de är bra på. Sen gillar jag hur Ann-Sofie tar sig an designprocessen det finns inte romantiskt skimmer runt det hos henne, hon bara är i allt det som hon beskriver som jobbigt.

På min Aeolian har jag kommit fram till den sista bården. Den bården innehåller ganska många nuppor, som stickas som de gör i estnisk spetsstickning, och jag blev lite nostalgisk. Jag kommer ihåg när det kändes som att alla stickade det, det måste ha varit ungefär 10 år sedan. Det var i samma veva som det kom en bok på engelska, Knitted Lace of Estonia: Techniques, Patterns, and Traditions av Nancy Bush. En bok som jag köpte och påbörjade några sjalar ur, jag tror inte jag avslutade någon, inte vad jag kommer ihåg.

Jag kommer också ihåg nupporna och vad jag tyckte var svår och att jag tyckte att det var enklare än jag trodde. Det som är svårt är att få till maskorna direkt efter nuppan så att de inte blir för lösa. Det handlar som med allt annat om övning, och jag övar inte särskilt ofta på att sticka nuppor.

Det blev en tur på Ica idag, jag och Nova var och handlade tårta. Där bland tidningarna hittade jag Hemslöjd, och Nova hittade en Bamse tidning om Småkryp.

Den Hemslöjd som fanns till salu är inte det nya numret utan det förra, men det gjorde mig inget för jag har varit sugen på att köpa numret nu ett tag och det är särskilt artikeln om Flow. Nu när jag har bläddrat i den ser jag fram emot att läsa det från pärm till pärm.

Jag har prenumererat på Hemslöjd i olika omgångar och kanske är det dags igen. Det är ett riktigt bra pris på prenumerationen om man jämför om man köper lösnummer och när man är medlem i en hemslöjdsförening är det ett ännu bättre pris.

Idag har jag äntligen tagit mig tid och planterat och planterat om. Jag hade många plantor som jag förodlat inne och så behövde få en större kruka och jord med mera näring. Bland annat var det mina chiliplantor och min basilika som fick större krukor.

Jag har också planterat potatis. Det är första året som jag odlar potatis i kruka. Jag har köpt särskilda potatiskrukor. Dessa krukor har en insats som gör att man kan lyfta upp den och på så sätt skörda lite potatis eftersom, och det tycker jag verkar bra.

Jag köpte tre krukor för jag tänkte, om jag ändå ska testa är det bäst att göra det på riktigt. Det är samma sort i alla krukorna. Jag har läst på innan och det var bra eftersom det stod att man skulle fylla krukan med 10 cm jord, sätta potatis, jag satt två i varje kruka, och sen fylla på med 5 cm jord. När det börjar sticka upp grönt så ska man sakta men säkert fylla på med jord tills man har fyllt hela krukan.

Just nu står krukorna i uterummet men de kommer att flytta ut när de har börjat växa och de har fått växa på sig lite.

Jag skulle behöva städa vävrummet, just nu känns det som att det är damm överallt! Det är lätt att tro att vävning eller textilt hantverk är ”rent”, till skillnad från trä hantverk. Jag tror det beror på att man har en bild hur sågspån och slipdamm ser ut, det är annat med textil.

Vävning är otroligt dammigt, när man väver med vissa material känns det som att man skapar lika mycket damm som väv. Jag tänker särskilt på cottolin som jag tycker dammar riktigt mycket. Under en period vävde jag trasmattor av jeans till ett jeansföretag ”Denim Demons” och då var allt blått. När jag snöt mig var det blått det som kom ut. Det är också anledningen till att jag inte är så sugen på att väva trasmattor då jag har min vävstol i mitt hem, i ett eget rum men ändock i mitt hem.

När jag gick på Sätergläntan fick vi tidigt informationen att man inte fick tända ett ljus, tändsticka eller tändare inne i vävskolan. Detta eftersom det var så mycket damm i luften och om man hade otrolig otur så kunde allt det dammet ta eld på samma gång.

Idag är det Kristi himmelfärdsdag och jag har stickat en del och spelat Pikmin en del.

Jag har också bestämt mig för att vara med i en MKAL, Mysterium stickning, i sommar. Den startar på midsommardagen. Mönstret är uppdelat i fem delar om man får en del varje söndag från midsommardagen till 24 juli.

Den information som Matilda, på Organic Knitters som har designat och håller i ”Midsummer Mystery KAL”, har delat med sig av nu är bland annat:

Sjalen är enfärgad. Den kommer att innehålla spets (omslag och hoptagningar endast på räta varv) samt fläta med två maskor. Och att första ledtråden kommer att vara snabbstickad och att sista kommer att ta desto mer tid.

Jag har beställt ett garnpaket, det är första gången som jag kommer att sticka i ett garn från Organic Knitters, jag har stickat mönster som Matilda har designat men inte med garn från hennes affär. Det ska bli väldigt kul att testa ett nytt garn och att det är ekologiskt gillar jag skarpt.

Detta innebär också att jag har en deadline för den Aeolian som jag stickar på nu. Jag ser det som en ”mjuk” deadline för om den första ledtråden är snabbstickad tänker jag att det borde jag hinna på kortare tid än en vecka och på så sätt hinna sticka på Aeolian om jag skulle behöva det. Men målet är att jag ska ha stickat klart den innan.

Nu när det är lite paus med koftan. Anledningen är att jag blockar på Novas lekgolv och det är inte så bra att blocka när vi är hemma hela dagarna och använder det till lek titt som tätt. Lekgolvet behöver också städas innan det går att blocka på det, så det blir blockning nästa vecka.

Idag plockade jag fram ett nytt gammalt projekt. En ”Aeolian”, en spetsstickad sjal. Jag stickade en för sisådär 10 år sedan och förra våren påbörjade jag en ny. Denna gången stickar jag den i riktigt tunn alpacka som är supermjukt. Jag har också valt att inte använda pärlor, som finns i mönstret och som jag stickade in i min första. Denna är också storleken större. Jag är på den nedre bården och varven är l-å-n-g-a, jag har ungefär 20 varv kvar.

Idag läste jag också ett sorligt inlägg på Instagram/Facebook. Yarns & Barns, ett spinneri som ligger ungefär 5 kilometer från där jag bor har blivit uppsagda från sin lokal och måste vara ute i slutet av sommaren.

Såsom våra resurser ser ut, efter två år av inställda mässor och marknader, har vi inte förmåga att genomföra en flytt med allt vad det innebär. Vi har därför annonserat ut maskinparken som utgör spinneriet.

Urklipp från Yarns & Barns inlägg på Instagram och Facebook 2022-05-25

Man skriver också att webbutik kommer att vara fortsatt öppen, och jag hoppas att de kan lösa det på något sätt så att deras garner kan leva vidare. För det är helt underbara garner. Min första jobbsjal stickade jag i Ullrika och den använder jag nästan varje dag på jobbet, den är så skön.

Jag vabbar vidare och Nova har återupptäckt Pikmin 3, i höstas var det det enda hon ville spela och nu är det tillbaka. Som förälder kan man bli lite less samtidigt är det härligt att vi spelar tillsammans, det är ett lagarbete, vissa uppdrag går inte att göra om vi inte att vi hjälps åt.

Lite stickning har det blivit och nu är koftan redo för blockning och sedan är det dags att klippa upp fram. Jag provade den idag för första gången och den passar, det var så skönt att få det bekräftat. Jag har hållit den emot mig och känt att den kommer att passa, men jag har inte velat prova förrän den var lite mera klar.

När Nova har somnat då sitter jag i vävstolen. Just nu har jag ett gäng fina palettblad i fönstret i vävrummet som bara väntar på att få komma ut, jag kan föreställa mig hur fint det kommer att bli i den stora krukan där de kommer att få bo i sommar.