När jag har haft en tuff dag behöver jag få komma ut i naturen, det är där jag kan andas igen och hjärnan bearbetar det som händer.
Idag blev det en tur på Bynäset på Frösön. Jag har aldrig varit dit tidigare så jag tänkte det var på tiden. Idag var det också en bra dag med 8 plusgrader och inte sol men heller inte regn.
Det är en särskild känsla när man står på stranden och hör hur vågorna slår mot stranden.
Det är flera saker som har gjort den här dagen till en mindre bra dag, ja till och med en dålig dag. En av sakerna var att jag halkade i en nedförsbacke när jag var ute och sprang och nu har två knä som man kanske lite nostalgiskt skulle kalla för ”sommarknän”. Det är dock inget nostalgiskt med mina knän de gör ont och har plåster. Mina handflator gör också ont, jag slapp dock sår där. Som pricken över i har jag också ett blåmärke på ena armen.
Det komiska i det hela är att jag halkade förra veckan också, men då var det på blöta löv, såret jag fick då är nästan läkt nu.
Nu skulle man kunna tolka det här på två sätt. Ett att universum försöker säga åt mig att sluta springa, eller att jag inte ska ta genvägar och använda mig av den utrustning som jag har. För idag stod mina nya dubbade löparskor kvar i hallen. Eftersom jag inte tänker sluta så får jag hädanefter använda de dubbade skorna även om jag tror att det inte är halt och inte ta genvägar.
Jag avslutar dagen på bästa möjliga sätt, medicinsk yoga och efter det te och pepparkakor.
Nu får resten av november gärna vara bättre än denna dagen.
Idag när jag cyklade hem från kontoret så gjorde jag det i solnedgången och klockan var bara 15. Det kändes som att hösten kom över en natt. Det är som att jag förtränger detta varje år, för det är så här det känns varje år.
Jag stickar vidare på Westknit mysteriestickning och har kommit fram till mönsterdel två. Del ett av mönsterdel två var det nästan bara rätstickning och tänkte att detta kommer att flyta på. Men jag hade fel. Det visade sig att lika många räta maskor som det var på första delen, lika många aviga maskor är det på andra delen. Så del två tar längre tid, det är inte samma flyt. En del av mig försöker tänka att nu får jag verkligen träna på att sticka massor av avigmaskor kanske till och med riktigt börja tycka om det, man kan alltid drömma.
Oktober har varit en konstig höstmånad, det har varit så varmt, bara någon enstaka frostnatt. Jag har varit fortsatt sjukskriven på deltid. Vi har dock sluppit förkylningar och andra sjukdomar som brukar gå på förskolan så här års.
Vardag
Det har varit mycket vardag i oktober, det har varit skönt. Jag har gjort flera små förändingar för att må bättre, jag tränar både konditionsträning men också lugn yoga. Jag har börjat göra Yoga Nidra istället för att sova på dagen. Det är för tidigt att säga om det funkar eller ej, men det är bara att fortsätta och se hur det känns om en månad eller så.
Hantverk
Man kan dela upp oktober i två stickningar. Först en teststickning en tröja som jag stickade klart i mitten av oktober och därefter Westknits mysteriestickning.
Jag har också vävt vidare på mitt smalrandiga halv ylletyg.
När jag skriver det så här så känns det lite fjuttigt men jag har hantverkat massor av timmar och känner mig mycket nöjd med hur det har känts att avsluta, påbörja och vara mitti ett projekt.
Idag har jag satt fast nya reflexer på cykeln. Det känns bra nu när det blir mörkare och mörkare. Jag har också sett till att alla lampor har batterier och lyser. Jag har dubbla lampor, det känns skönt att ha om jag skulle upptäcka sent att batterierna är slut så kan jag plocka fram reserverna.
Jag har också jobbat i vävstolen, vävt lite tagit bort falsksnodd ganska mycket. Jag har också spelat in när jag gör det, jag är dock inte helt nöjd med ljudet. Jag hoppas kunna fixa det så att jag kan lägga ut det på YouTube.
En sak som jag har fixat, som har irriterat mig länge och det är skrivaren. Min dator har inte velat hitta skrivaren så jag har skrivit ut via telefonen, inte helt smidigt. Idag tog jag i alla fall tag i det och nu funkar det!
Jag har haft psoriasis i hela livet, inte riktigt hela men jag fick min diagnos när jag var 9 år, så kanske sen jag var 6 år. Idag över 30 år senare har jag inte så stora problem med den. Min psoriasis bor i min hårbotten för att ibland ta turer på min kropp, oftast utlöst av en hård etikett eller annat slitage.
Under de åren som jag har haft psoriasis har det hänt saker inom forskningen och behandlingar. Jag kommer ihåg när Fenuril kom, ett tag fanns det Fenuril med kortison, den gillade jag. Nu finns det flera olika krämer med karbamid. Jag har varit med och testat kutanlösning med d-vitamin. Jag har haft kortison i de flesta beredningsformerna det säljs i, jag har utvecklat en överkänslighet som nu verkar ha försvunnit eftersom jag har valt att inte använda kortison på många år.
Jag är en av de som har psoriasis det är så det är, jag har tur att jag har en mild variant, det enda jag behöver tillgång till är en bra mjukgörare. Och inte fuska med den, särskilt inte nu när vintern är i antågande.
I höst har jag försökt att djupdyka i den stora frågan vad gör ett projekt roligt? Man skulle kunna vända på det till, vad gör ett projekt tråkigt men jag tycker det är roligare att tänka positivt. Jag kommer att utgå från några av de projekt som jag har slutfört detta året, och som jag kommer ihåg hur det kändes när jag stickade.
Mössan Korsvirke som var en fröjd att sticka efter ett mycket bra mönster.
1. Bra mönster
Det här är a och o. Jag stickar nästan uteslutande efter mönster skrivna av andra. Som en parantes så är min tanke att ändra på det nästa år, men det är ett annat inlägg.
Ett bra mönster vad är det? Ett bra mönster är tydligt och välskrivet. Det är inga problem om det förväntas att jag ska göra lite matte men det får inte vara särskilt mycket. Särskilt inte om det är lite knöligt att räkna, det vill jag ska vara gjort av designern, det är därför jag köper ett mönster.
Med tydligt menar jag att det ska en förklarande text, upplägget av själva mönstret ska vara bra och det finns bilder både på hela projektet och på detaljer om det finns några såna.
Midsummer mkal som jag stickad i ett super härligt garn
2. Härligt garn
Eftersom jag nästan aldrig stickar i det garn som står angivet i mönster så är det här helt mitt ansvar. Men det är viktigt med bra garn, garn som är anpassat för typen av projekt. Sockgarn till sockar, mjukt garn till en tröja, lite hållbarare garn till vantar…
Förutom själva garn typen så ingår färg i detta också. Det har jag skrivit om tidigare att jag känner att jag har gjort lite fel färgval ibland och att jag skulle behöva fundera mera på det.
Men de gånger jag har garn i färg som känns helt rätt så blir det ett roligare projekt.
3. Tidsåtgång
Mina projekt får inte ta för lång tid att slutföra, tar det för lång tid som blir det inte roligt. Jag har ett par såna projekt liggande, och jag har slutfört några såna projekt under detta året, och då har jag fått använda pannbenet för att kunna slutföra.
Det bästa tidsåtgångs intervallet för mig verkar vara mellan en helg upp till två månader.
Sockan senapsblommor som jag mot alla odds slutförde och hittade tillbaka till flow.
4. En fråga om ”Flow”
”Det finns ingen inspiration, det finns bra hårt arbete”, det sa min konstlärare till en av mina studiekompisar. Jag kan ge honom rätt till viss del och när jag skapar på beställning så är det det som gäller. När jag skapar för mitt eget högsta nöjes skull då är det flow som gäller. Det måste kännas kul, någon del av projektet måste kännas kul, det kan vara allt från själva skapandet eller att bli klar och få använda eller ge bort.
När jag skapar till mig själv då måste det vara givande, då måste motståndet vara så litet som möjligt. Varför kanske du undrar, och det är för att det skapandet är för att må bra, komma ner i varv och må bra, då kan det inte vara en kamp.
Vad är det perfekta projektet?
För mig är det ett projekt där jag har valt ett bra garn i en bra färg. Mönstret jag stickar efter är tydligt och klart. Och det flyter på och jag kan känna slutpunkten där någon gång i framtiden. För ja, jag känner slutpunkten jag ser den inte, det är en känsla.
I morse när jag sprang fick jag använda min nya pannlampa för första gången. För av någon anledning så tycker inte kommunen att lamporna ska vara tända på morgonen. Pannlampan funkade bra och efter lite mer än två varv hade solen kommit upp så långt att jag kunde släcka pannlampan.
Det är nu på säsongen som jag plockar fram alla ljus jag kan hitta. Det är så mysigt att tända ljus på morgonen eller för den delen på kvällen. På söndag börjar vintertiden och då blir det ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Jag ska vara ärlig att jag är inget förespråkare till att ändra tiden. Jag tycker att den kroppsliga omställningen är jobbig och jag ser inte fördelarna. Till sommaren blir det tillslut ljust dygnet runt och på vintern mörkt dygnet runt.
Apropå mörker så är helgens projekt att montera reflexer och lampor på cykeln. För snart kommer det vara mörkt när jag cyklar till och från jobbet, vare sig det är vintertid eller ej.
(Bilden är från förra året, i år har inte salladen hunnit bli riktigt lika stor).
Jag har varit och upplevt ett föredrag, jag skriver upplever för att det var en kroppslig upplevelse. Det var en föredrag av Mary Juusela och var en tankeställare rakt in i hjärtat om hur vi människor är flockdjur, och hur vi ska vara mot varandra. Det handlade om att ifrågasätta våra egna fördomar, om diskriminering och utanförskap.
Mary är en fantastisk föredragshållare och jag, och jag tror de flesta som lyssnad, blev berörda och fick sig en funderare. Som har du möjlighet att lyssna på ett föredrag av Mary, ta den, du kommer inte att ångra dig.
Du kan läsa mera på Lika Olikas hemsida. (Länken var korrekt vid publiceringen 2022-10-27).
Har ni sett att Hemslöjden har lanserat en ny hemsida, det är en ihopslagning av fyra tidigare sidor, bland annat Textil Hemslöjd. Som jag har varit med och digitaliserat vävsedlar till.
Efter att Textil hemslöjd har man inte kommit åt dessa och många andra vävsedlar men nu ligger de där igen och det är härligt. Du hittar både enkla vävar och mer avancerade vävar. Ända sedan vävsedlarna låg på Textil Hemslöjd har jag varit sugen på att väva en anslagstavla, det skulle vara kul att ha. Det kanske är dags för det nu?!