Etikett: växtfärgning

Planer inför sommarens växtfärgning

Den stora frågan är hur ska jag lägga upp sommarens växtfärgning? Är det något jag behöver köpa in? Dags för sommarens stora planerings fest! Och sen färgning!

Härvor till provfärgning

Jag behöver en hel bunt med 5 grams härvor för provfärgning. Varför jag har valt 5 grams härvor är helt ärligt en ekonomisk fråga, jag vill ha så många härvor som möjligt för att kunna testa så mycket som möjligt.

Jag vill också ha så många olika kvalitéer som möjligt. Garnerna jag har valt:

  • Ett rent ullgarn i vitt och tre nyanser av grått.
  • Ett superwash behandlat ullgarn i vitt
  • Ett ullgarn i isländsk ull i vitt
  • Ett alpackagarn i vitt
  • Ett bomullgarn som är merceriserat i vitt
  • Ett bomullgarn i vitt
  • Ett silkegarn i vitt

Jag har alla garnerna nu är det bara att göra härvor, och det har jag påbörjat. Jag tänker också att jag behöver inte göra alla härvorna på en gång. I min lilla anteckningsbok har jag påbörjat en lista där det står hur många varv varje härva ska innehålla och det känns bra att ha en sån lista för framtiden.

Vad ska jag färga med?

Jag tänkte fokusera på färgämnen som jag har runt omkring mig. Alltså sånt som växer här eller sånt som jag använder i köket.

Det skulle till exempel vara kul att testa om det blir någon skillnad om man färgar med olika delar av en växt. Eller hur skiljer sig färgen om man färgar med löv från samma träd eller buske men vid olika tillfällen? Det och annat skulle jag vilja testa.

Vad behöver jag köpa?

Först och främst skulle jag behöva köpa en eller kanske två kokplattor och några kastruller och hinkar.

Jag har de flesta kemikalierna, men man kan alltid ha flera jag har till exempel inte vinsten och pottaska, det skulle kunna vara bra att ha. Salt behöver jag också.

Men nu vill jag egentligen bara börja och med lite flyt så kanske jag kan komma igång redan i helgen, det skulle vara kul. Och förbereda det som ska bli min provbok.

Boktips: Färga garn och sticka av Anna Bauer & Eva Zethraeus

Fler växtfärgningsböcker till folket! Om ni känner igen namnet Anna Bauer är det troligtvis för att hon har skrivit två helt underbara böcker om Hönsestrick. Eva Zethraeus är yrkesverksam keramiker. Både Anna och Eva har har ateljéer på Konstepidemin i Göteborg och har färgat tillsammans under flera år.

Färga garn och sticka; Naturligt med växter, svampar, lavar och löss av Anna Bauer & Eva Zethraeus, ISBN: 978-91-89215-57-3, Polaris Fakta, 2021

På jakt efter hållbar färg

Boken består av 2/3 färgning och 1/3 stickning. Boken börjar med ett kapitel vars namn är syftet med hela boken ”På jakt efter hållbar färg”. Sedan kommer delen ”Innan du sätter igång”. Det innehåller kapitel med namn som ”Fördomar om växtfärgning”, ”Parametrar som påverkar färgen”, ”Att tänka på för ett bra resultat”…

Färgningsrecept

Sen kommer färgrecepten, men genomgång med av 27 olika växter, svampar, lavar och löss. Det är flesta recepten är på växter. Recepten är en blandning av växter man kan plocka själv och färgämnen som man, med högst sannolikhet, behöver köpa.

Färgrecepten består av ett eller flera recept på färgbad. Det är många garnprover fotade för varje färgrecept. Författarna har skrivit lite kort om varje färgämne, det står också hur ljusbeständigheten är. Flera av färgrecepten har också beskrivit hur man kan göra varianter genom till exempel olika mängder växtmaterial och efterbad.

Stickmönster

Boken innehåller också ett gäng med stickmönster, totalt åtta stycken. Det är alla plaggen är mönsterstickade med två färger. Det är en betoning på tröjor och koftor, men det finns också en kjol och ett par byxor. De flesta mönstren är väldigt storleks inkluderande där största övervidden är ungefär 150 cm, plagget mått. Det är en kofta som inte har en övervidd på runt 150 och den har som största storleken med en övervidd av 126 cm, plagget mått.

Plaggen stickas i olika garner de, flesta i tvåtrådigt ullgarn men några plagg stickas också i entrådigt ullgarn.

Är detta boken för din bokhylla?

Det här är boken för dig som är intresserad av växtfärgning, det är där den stora behållningen i boken ligger. Jag gillar hur författarna har lagt upp färgrecepten med massa olika färgprover färgade både på vitt och grått garn. Fokus är på hållbara färger, och hur man kan ändra färgen genom olika betningar, tillsatser och efterbad.

Jag gillar att den är så pedagogiskt upplagd utan att bli omständlig. Och den gör mig så sugen på att växtfärga i sommar. Jag bara måste testa att beta med rabarberblad.

När det kommer till stickmönstren så blir jag mest sugen på att sticka en kjol. Det är lite häftigt att den ska stickas i en-trådigt ullgarn. Lite läskigt dock med stickor 2,5 mm, det är många maskor på ett varv, men så snygg.

Länkar

  • Anna Bauer har en hemsida där man kan läsa om hennes skapande.
  • Eva Zethraeus har en hemsida där man kan se hennes keramik och läsa om hennes skapande.

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2022-05-03)

Månadens inspiration – augusti

Det är fyra saker som särskilt inspirerar mig under augusti. Det är fyra helt olika saker, det är en stor del av mig som vill hålla kvar sommaren och en annan som ser fram emot hösten och klara krispiga höstdagar.

Symönster på nätet

Jag älskar att jag kan köpa symönster direkt på nätet och skriva ut på min skrivare. Ingen väntetid. Ok, det betyder också att jag måste tejpa ihop 30 – 40 A4 sidor. Men fördelen är att man slipper det sladdriga mönstret i silkespapper och det är i stabilt 80 grams papper istället, mycket enklare att hantera.

Och det finns så många fina mönster att välja på. Mönstret på bilden är till en ”Puff Shirt” från The Assembly Line. (HÄR hittar du deras hemsida)

Min Agnes kofta i sin korg.

Sticknings MKAL

Efter sommarens MKAL är jag sugen på en ny. Eller jag vet vilken MKAL som jag längtar efter och det är Stephen Wests MKAL som han brukar ha i oktober – november. Stephen har sagt i sociala media att det ska bli en i år också, mer information kommer i september. Det ska bli spännande att se vilken information som kommer då, hur många färger ska det vara och hur ska man tänka med färgvalet. Jag har stickat i lite olika garner och i år funderar jag på att sticka i Finull från Rauma.

Ifjol hete sjalen ”Slipstravaganza” och jag sticka den i svart och starka färger. (HÄR hittar du inläggen jag skrivit om ”Slipstravaganza”)

Garner som jag växtfärgade för några år sedan

Växtfärgning

Jag kommer knappt ihåg när jag växtfärgade senast, kanske 10 år sedan. Men nu är jag så sugen igen. Jag har börjat med att plocka fram alla böcker jag har och jag har också köpt på mig några nya.

Det jag vill testa är nya tekniker, nya betningar, nya sätt att färga på. För att kunna testa så mycket som möjligt har jag börjat göra små fem grams härvor. Men jag har inte börjat färga än men färgningens säsongen är inte över än, är det någonsin det?

Det är helt underbart och jag kan skörda varje dag.

Skörda det jag har sått

Just nu skördar jag varje dag och det är helt underbart. Jag har sallat så det räcker och blir över. Jag har skördat den första kålrabbin och nästa är redo för skörd. Jag väntar på att morötterna och majrovorna ska bli klara. Persiljan är skördad en omgång och infrusen i små paket av sommar, och i vinter kan jag plocka fram dom och strö över soppor och grytor, helt underbart.

Jag har också planer för odlingssommaren 2022, några saker jag vill ändra på. Några grönsaker som jag vill testa och andra som jag inte kommer att odla nästa sommar.

Odlingssäsongen 2021 är inte över än, jag sådde rädisa så sen som förra veckan. Och innan frosten är här så ska vitlöken ner i marken.

Boktips: En handbok om Indigo; Färgning och projekt av Kerstin Neumüller och Douglas Luhanko

Jag gillar böcker som fördjupar sig i ett ämne, eller snarare ett smalt ämne inom ett större ämne. Och det gör denna boken som jag brukar helt enkelt kalla för Indigo. ”En handbok om Indigo; Färgning och projekt” av Kerstin Neumüller och Douglas Luhanko, Natur & Kultur, 2017, ISBN: 978-91-27-14993-9.

Den största delen av boken handlar om indigo och beskriver vad indigo är, hur man odlar det och sedan färgning. Det är ett långt kapitel med recept. Den sista delen är projekt. Boken avslutas med en kort materiallära och en ordlista.

Många sidor Indigo

Det första kapitlet handlar om indigo och besvarar frågan ”vad är indigo” och berättar om indigons historik. Sedan kommer ett kapitel om ”att odla indigoväxter”. Det är tre växter som boken går igenom, Indigofera, Färgpilört och Vejde. Man går igenom olika odlingsråd och hur man skördar. Boken går också igenom något som heter ”Hapa-zome” som är en japanskterm som betyder lövfärgning och som passar mycket bra för just indigoväxter.

Sen kommer kapitlet om själva färgningen och hur man sköter en kyp. För det är det som skiljer ut färgning med indigo från mycket annan växtfärgning, att man kypfärgar. Färgämnet Indigo är inte vattenlösligt och för att få det fästa vid materialet man vill färga så måste man göra något som heter förkypning och man har ett färgbad som är syrefritt. Färgen kommer därför att oxidera fram, det är därför det känns lite magiskt att färga med indigo. När man tar upp det ur färgbadet är materialet gult för att sedan bli grön och slutligen bli blått.

I boken går man igenom alla steg i färgning och inte minst hur man gör sig av med en färgkyp, vad får man spola ned i avloppet och vad ska lämnas in som farligt avfall på kommunala återvinningen.

Recepten

I boken finns det recept för åtta olika indigokypar. Det är alltifrån enkla som man gör på en timme till dem som behöver veckor på sig. Det finns också recept för färgning med andra växter, detta utifrån vilka färgämnen som man kan kombinera med indigo. Det är betning med alun, björklöv, krapp och järn/tannin.

Projekten

Man besvarar och en fråga som jag får, vad ska man färga? Svarar gör man genom att visa på ett gäng projekt under rubrikerna Shibori, Sashiko, olika sätt att lappa och laga, Ikat och blåtryck.

  • Shibori är en färgningsteknik, där man genom att vika, rynka och klämma får fram olika mönster när man färgar.
  • Sashiko är en japansk lagningsteknik som använder sig av förstygn ”för att förstärka, laga eller hålla samman ett eller flera lager textil”.
  • Lappat och lagat tar sitt avstamp i ”boro” som är ett japanskt ord som beskriver lappade och lagade plagg. Förutom några sätt att laga hål är det också med ett lapptäcke.
  • Ikat och blåtryck här berättar man om ikat och blåtryck men vill man göra själv så får man söka sig till andra källor.

Boken avslutas med några sidor om materiallära och en ordlista.

Avslutningsvis

Jag gillar verkligen boken ”En handbok om Indigo”, jag gillar böcker som fördjupar sig inom ett visst ämne/teknik. Att det finns möjlighet för författarna att sprida ut sig över sidorna. Som i detta fallet få dela med sig av flera olika recept för att färga indigo, och jag blir jättesugen att testa. När jag har färgat indigo har jag använt mig av Gösta Sandbergs recept som finns i boken ”Växtfärgning”. Det jag skulle vilja testa är en naturlig kyp.

Att det finns en kapitel med projekt uppskattar jag också. Jag har mest färgat garner och det skulle vara kul att färga tyg och testa shibori, sashiko och boro. Sashiko har jag tittat på innan och funderat på om jag skulle testa, och boro också för den delen. Men är det värt det att köpa särskilda nålar och garn eller kan man ta det man har hemma?

Avslutningsvis kan jag säga att jag rekommenderar boken ”En handbok om Indigo” till alla som är nyfiken på indigo och vill testa på att färga, eller för den delen att odla indigo.

Boken är inbunden med indigofärgad tråd och med en bindning som gör att boken ligger öppen utan problem