Etikett: jämtland

Boktips: En plats på jorden; Om att bygga en stuga och skapa ett liv av Markus Torgeby och Frida Torgeby

Ibland hittar man böcker som bara fastnar som det känns som att ta ett andetag att läsa men en vecka att processa. En plats på jorden; Om att bygga en stuga och skapa ett liv var en sån bok för mig.

En balans mellan det existentiella och det praktiska

Man skulle kunna se detta som en praktisk beskrivning för hur man bygger ett hus steg för steg. Man kan också se det som en bok som handlar om det existentiella i livet, som att göra mera av det som verkligen betyder något för en i livet.

Boken är indelad i tre olika delar, Mina rum, Våra rum och Nya rum.

”Stora och små platser som sätter sig i kroppen.”

Ur inledningstexten till kapitel 1

I det första kapitlet skriver Markus om det som har gjort att han är där han är idag. Vilka vägar han har valt och varför. Ett stycke har underrubriken, ”Det sitter i händerna”. Där skriver han om det tar tid för rörelse och feeling att sätta sig i händerna, om att låta det ta tid.

I ett annat stycke skriver han om tvivel och att det är i tvivlet som det mänskliga finns. Som han skriver,

”Vem är jag om jag inte känner något, om jag inte tvivlar. Om jag inte hör mitt eget hjärta slå.”

Ur kapitel 1

Ett annat stycke har rubriken ”Sommar på burk” och handlar om att cykla i väg till ett vildhallonsnår och fylla hinkar med hallon för att koka sylt till vintern.

Insprängt i boken finns det stycken där Markus berättar om sina barn och vad han vill lämna vidare till dem. Till exempel som att han vill att hans barn ska uppleva livet fysiskt och inte genom skärmar.

Stycken som dessa blandas med praktiska texter om bygget av stugan. Det handlar om hur Markus letar efter platsen, hur hela familjen hjälper till att bära material och bygga. För att slutligen använda stugan.

Boken avslutas av ett kapitel som handlar om att bygga stugan. Det är en beskrivning i detalj om vilka verktyg och material man behöver och steg för steg hur man bygger.

Boken knyts ihop av Fridas bilder.

Är det här en bok för din bokhylla?

Det jag tar med mig främst från denna boken är det existentiella, alla funderingar om varför man väljer att leva ett liv på det sätt som man gör. Markus förespråkar ett enklare liv men det handlar inte om att omvända dig, det handlar om få dig att funderar över de valen du gjort och gör.

Det jag gillar med byggbeskrivningen är att Markus är noga med att vara tydlig med att man kan börja med en mindre maskinpark, detsamma med material där man får tips på hur man kan hitta billigare material till exempel genom att återanvändning. Jag gillar att han är så tydlig med att man inte behöver köpa varje typ av verktyg som finns i en bygghandel.

När jag hade läst boken blev jag sugen på att bygga ett hus, men det för bli senare. Jag kanske får börja med en kåta som Markus gjorde. Jag vet ett bra ställe att ställa den på under somrarna.

Så jag skulle rekommendera denna boken till de som funderar på sitt ”varför” i livet, eller helt enkelt vill bygga en stuga.

Det finns en dokumentär i tre delar på SVT Play där man kan följa bygget, jag tyckte att den var bra.

Länkar

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2024-01-04).

Boktips: Jämten 1934

Jämten är Heimbygdas årsbok som har getts ut sedan 1906, och ges fortfarande ut. Anledningen till att jag tips om Jämten 1934 är för att den innehåller tre intressanta artiklar om Jämtländska folkdräkter.

”Jämten 1934” red. Eric Festin, Heimbygdas förlag, 1934

Vår dräkt och vår hembygd. Av Hanna Rydh

Den första artikeln är skriven av Hanna Rydh som var Landshövdingska. I sin artikel beskriver hon arbetet med att ta fram de nya folkdräkterna. Hon skriver också om varför hon och Heimbygdas slöjdnämnd har valt att göra arbetet att ta fram folkdräkter för en uppsjö av socknar i Jämtland och Härjedalen. Det är också ett upprop inför den stora dräktparaden som skulle ske på annandag pingst 1935.

Äldre folkliga dräktskick i Jämtland och Härjedalen. En översikt. Av Lennart Björkquist

Lennart Björkquist kom att doktorerar i det Jämtländska dräktskicket på 1940-talet. I Jämten 1934 presenterar han en översikt där han utgår i från en folkdräktsinventering som Heimbygda påbörjade 1933. Det är i inventeringen som Lennart tar sitt avstamp, han använder också skriftliga källor så som bouppteckningar.

Det Lennart gör är att dela upp Jämtland i olika dräktområden, utifrån bland annat skärningar på de plagg som hittas under inventeringen. I artikeln ger han en översiktlig bild av hur de olika dräktskicket ser ut i Jämtland och Härjedalen. Han är också tydlig med att betona att dräktskicket i Jämtland och Härjedalen har aldrig varit uniformt och att dräktområdena innehåller flera socknar.

Artikeln är illustrerad med många bilder, de är svartvita men man kan se snitt och mönster.

De nya sockendräkterna. Av Karin Nilsson

I artikeln beskriver Karin Nilsson de nya folkdräkter som man hade tagit fram. Hon börjar med att konstatera att det är damdräkter som man har tagit fram. Alla dräkter består av särk, livkjol eller kjol och livstycke, väska, förkläde, bindmössa, stycke, sjal och skor.

Sen beskrivs alla dräkterna, vissa med färgplancher som visar alla delarna, andra dräkter visar man bara någon del. Det varierar om de är i färg eller svartvit.

Artikeln avslutas med att Karin hoppas att många nu kommer vilja väva och sy egna dräkter till dräktparaden som kommer att ske året därpå 1935. Man får också informationen att man kan köpa prover och material via Jämtslöjd.

Är det här boken för din bokhylla?

Är man intresserad av folkdräkter från Jämtland och Härjedalen så är dessa artiklar väldigt intressanta. De är intressanta för man får en bakgrund till varför folkdräkterna togs fram och hur man tänkte då på 1930-talet. Det finns inte så mycket dokumenterat när det kommer till enskilda förlagor, men man kan få lite ledtrådar av bilderna i Lennarts artikel.

I Jämtland pratar man ibland om 35-dräkterna eller 1935 års dräkter, de är grunden i hur våra folkdräkter ser ut idag i Jämtland och Härjedalen. I vissa socknar har inte dräkten ändras nämnvärt sedan 1935 men i de flesta socknar har de förändrats. Under 1970-talet gjorde bland annat Folkdansringen ett arbete med folkdräkterna för att göra dem lite mer historiskt korrekta.

Eftersom boken är snart 90 år gammal så får man leta i antikvariat efter det, om man inte har turen att bo nära ett bibliotek som har Jämten. Och det har ganska många bibliotek om man ska tro LIBRIS.

Länkar:

(Länken var korrekt vid publiceringen 2023-06-03)