Etikett: boken jämten 1934

Boktips: Jämten 1934

Jämten är Heimbygdas årsbok som har getts ut sedan 1906, och ges fortfarande ut. Anledningen till att jag tips om Jämten 1934 är för att den innehåller tre intressanta artiklar om Jämtländska folkdräkter.

”Jämten 1934” red. Eric Festin, Heimbygdas förlag, 1934

Vår dräkt och vår hembygd. Av Hanna Rydh

Den första artikeln är skriven av Hanna Rydh som var Landshövdingska. I sin artikel beskriver hon arbetet med att ta fram de nya folkdräkterna. Hon skriver också om varför hon och Heimbygdas slöjdnämnd har valt att göra arbetet att ta fram folkdräkter för en uppsjö av socknar i Jämtland och Härjedalen. Det är också ett upprop inför den stora dräktparaden som skulle ske på annandag pingst 1935.

Äldre folkliga dräktskick i Jämtland och Härjedalen. En översikt. Av Lennart Björkquist

Lennart Björkquist kom att doktorerar i det Jämtländska dräktskicket på 1940-talet. I Jämten 1934 presenterar han en översikt där han utgår i från en folkdräktsinventering som Heimbygda påbörjade 1933. Det är i inventeringen som Lennart tar sitt avstamp, han använder också skriftliga källor så som bouppteckningar.

Det Lennart gör är att dela upp Jämtland i olika dräktområden, utifrån bland annat skärningar på de plagg som hittas under inventeringen. I artikeln ger han en översiktlig bild av hur de olika dräktskicket ser ut i Jämtland och Härjedalen. Han är också tydlig med att betona att dräktskicket i Jämtland och Härjedalen har aldrig varit uniformt och att dräktområdena innehåller flera socknar.

Artikeln är illustrerad med många bilder, de är svartvita men man kan se snitt och mönster.

De nya sockendräkterna. Av Karin Nilsson

I artikeln beskriver Karin Nilsson de nya folkdräkter som man hade tagit fram. Hon börjar med att konstatera att det är damdräkter som man har tagit fram. Alla dräkter består av särk, livkjol eller kjol och livstycke, väska, förkläde, bindmössa, stycke, sjal och skor.

Sen beskrivs alla dräkterna, vissa med färgplancher som visar alla delarna, andra dräkter visar man bara någon del. Det varierar om de är i färg eller svartvit.

Artikeln avslutas med att Karin hoppas att många nu kommer vilja väva och sy egna dräkter till dräktparaden som kommer att ske året därpå 1935. Man får också informationen att man kan köpa prover och material via Jämtslöjd.

Är det här boken för din bokhylla?

Är man intresserad av folkdräkter från Jämtland och Härjedalen så är dessa artiklar väldigt intressanta. De är intressanta för man får en bakgrund till varför folkdräkterna togs fram och hur man tänkte då på 1930-talet. Det finns inte så mycket dokumenterat när det kommer till enskilda förlagor, men man kan få lite ledtrådar av bilderna i Lennarts artikel.

I Jämtland pratar man ibland om 35-dräkterna eller 1935 års dräkter, de är grunden i hur våra folkdräkter ser ut idag i Jämtland och Härjedalen. I vissa socknar har inte dräkten ändras nämnvärt sedan 1935 men i de flesta socknar har de förändrats. Under 1970-talet gjorde bland annat Folkdansringen ett arbete med folkdräkterna för att göra dem lite mer historiskt korrekta.

Eftersom boken är snart 90 år gammal så får man leta i antikvariat efter det, om man inte har turen att bo nära ett bibliotek som har Jämten. Och det har ganska många bibliotek om man ska tro LIBRIS.

Länkar:

(Länken var korrekt vid publiceringen 2023-06-03)