Etikett: om mig

Årskrönika 2020

Då var det dags igen att sammanfatta ett helt år, 2020, kanske det mest speciella året för hela mänskligheten på lång tid. För det har blivit upp och ner vända världen, och för oss alla har det inneburit stora förändringar och många är det nog som har omvärderat sina liv.

Mitt 2020 började bra, vi var hemma hela familjen efter Novas tur på sjukhuset med lunginflammation. Vi hade julklappsöppning i trettonhelgen istället. Och våra liv gick på i sina vana banor.

Lämna på förskolan, jobba och så med avbrott för helg. Jag som alla andra började följa ”Corona rapporterna” men det kändes långt bort med Kina, sen blev det närmare med nord Italien och så var det här, här på hemmaplan.

Och så mycket förändrades under våren, hur vi jobbade, det blev mycket VAB. Jag hade ett jobb som krävde att man var på plats och det var bara att åka dit.
Att inte kunna träffa sin föräldrar är konstigt, att ställa in påsken blev nödvändigt. Våren gick…

Äntligen kom sommaren som ett avbrott, det gick att träffas ute och vi kunde efter att ha isolerat oss i början av semestern åka till ”landet”, där mina föräldrar bor.

Nova på nya förskolan.

Hösten innebar fler förändringar, framförallt för Nova och för mig. Nova byte förskola, en mycket närmare vårt hem. Och jag, jag byte jobb. Jag gick från att jobba deltid på en kemtvätt till att jobba heltid på en statlig myndighet. En stor omställning som jag har jobbat mig fram till och som känns jättebra.

Senhösten och förjulsvintern innebar att den andra vågen av Corona blev verklighet, kontoret som jag nyss börjat jobba i tömdes då alla jobbar hemma utom några få. Och någonstans kom också oron för vilken jul vi skulle få, kunde vi fira den som vanligt eller ej?

Men hantverk då?

Jag har stickat, broderat och vävt, bland annat.

Stickat är något jag har gjort mycket, det var längesen som jag stickat så mycket som under 2020.

Det har blivit vantar, sockar och en mössa. Och en påbörjad sjal.

Vanten Lägdan från ”Yrans and Barns”.

Under hösten/vintern gick jag en broderikurs på distans, så då broderade jag en hel del. Det är en träff kvar och då ska vi börja med ett helt ”eget” broderi, det ska bli så kul.

Kuddhuva från Lillhärdla, Härjedalen var en av uppgifterna på kursen.

Vävt har jag också gjort, det som jag har skrivit om är den bärsjal jag vävde till en tävling under sommaren. En tävling där jag blev ihop parad med Helena som syr av sjal”rester”. Hon sydde bland annat två superfina klänningar med detaljer i mitt handvävda tyg.

Helena med sitt barn som visar klänningar och sjal.

Det var lite om mitt 2020, nu ser jag fram emot 2021…

Omtag – Nytag

När hemsidan blev hackad under vår sjukhusvistelse 2017 raderades också allt jag skrivit, bilderna har jag kvar men inte texterna. Där och då tänkte jag inte så mycket på det, men nu saknar jag faktiskt alla inlägg som försvann.

Det har på många sätt gjort det svårt att börja om, och vad ska jag skriva om. Allt möjligt eller bara vävning? Hur stort kan intresset för mitt liv vara egentligen?

Det är många frågor som snurrar och har snurrat i mitt huvud. Jag har inte alla svaren nu, men jag har börjat blogga, och planerar att det ska bli lite mera regelbundet nu under hösten, och jag kommer att skriva om det som känns kul så får vi se var det slutar.

Det här är jag!

Du kanske funderar på vem jag är, hur kom det sig att jag började väva eller kanske något helt annat. Jag hoppas att jag svarar på några frågor, om jag inte svara på det du funderar på skriv din fråga i en kommentar.

Lite kort om mig, jag är 39 år bor i Östersund, där jag också är uppväxt. Jag är sedan 2013 gift med Mattias, och vår familj fulländades med Nova som kom i februari 2017. 

Foto: Emma Bergstrand

I vävstolen sker magi. För mig börjar det ofta på ett rutpapper med röda prickar, genom rutnätet döljer sig trådarna. Att sedan gräva bland trådarna, vilka egenskaper ska det färdiga tyget ha? Som att vara ett barn i en godisbutik. Sedan att få se det växa fram i vävstolen det är underbart. Vävstolen ger mig ett redskap som möjliggör mina idéer.

Foto: Emma Bergstrand


Vävning har alltid fascinerat mig, alla möjligheter. Du kan väva utan nästan några redskap alls lika väl som med en vävstol som tar upp ett helt rum. Möjligheterna är oändliga, det är bara din egen uppfinningsrikedom som sätter gränserna. Det finna alltid något nytt att test, en ny bindning, nytt material, nya kombinationer.

Att våga testa i vävstolen är viktigt för mig att hitta sätt att utveckla min vävning. Att titta bakåt är på samma sätt ett sätt att titta framåt, det finns mycket att lära från äldre textilier, mycket som fallit i glömska. Att titta på gamla textilier är som en upptäcktsresa in i äldre vävares värld, en värld utan samma regler.

Finns det något vackrare än att se en väv växa fram i vävstolen, att se hur tygbommen växer. Att sedan får klippa ner och rulla ut timmar av jobb, det som började som trådrullar eller nystan har förädlats till något mycket mer.

Det är en häftig känsla att sätta saxen i ett tyg som man själv har designat och vävt. Det är lyx, även om man som vävare inte alltid inser det.

Jag är inte bara handvävare utan är också skapare av lyx. Lyx i form av vävar som jag har lagt ner själ och hjärta i skapandet av.

Lättaste sättet att få kontakt med mig är genom att skicka iväg ett mejl till: hanna@hannakristine.se