April har varit en berg-och-dalbana och jag har bara försökt att hänga med, det har inte alltid varit lätt. Det har varit så härliga stunder blandat med så mörka stunder att jag inte vill tänka på dem.
Vardag
Jag och Nova började april med att ha influensa, det var inte roligt. Som tur var så var vi friska lagom till påsk så vi fick fira som vi hade planerat. Efter påsk har vi haft vardag resten av månaden med jobb och förskola. Jag har börjat gå på en sorgegrupp, det har varit bra men tufft men jag tror att det kommer att bli bra, det är några gånger kvar. Jag ar också varit bortrest en helg, det var längesen som jag åkte bort utan familjen, senast var september 2021 då jag vakade över pappa hans sista vecka i livet.
Hantverk
Det känns som att jag ägnat de senaste månaderna med att klaga på att jag inte kan sticka och så har det varit i april också, och jag har kämpat med min inspiration. Jag har gjort klart ett projekt, en pajak som hänger i Novas rum. annars har jag försökt att hitta ett broderiprojekt som känns inspirerande och jag har också påbörjat ett stycke till Myssjö dräkten.
Jag har också blivit klar med två tyger som jag ska leverera till kund i början på maj.
Jag har pysslat mycket med Nova och det har skapats böcker, både efter förlaga från YouTube och helt egna.
Det här är en riktig klassiker som har kommit i flera nyutgåvor, jag är ägare av två av dom. Men det är boktipset handlar om den senaste och fjärde utgåvan som kom 2012. ”Prydnadssömmar under medeltiden” av Anne Marie Franzén och Margareta Nockert, Kungl. Vitterhetsakademien, 2012, ISBN: 978-91-7402-412-8.
Bilder på tvistsöm.
Nu kanske du sitter och funderar jag har en tidigare utgåva eller hittar en på antikvariet, vad är då skillnaden emellan utgåvorna? Är den så stor? Svaret på den frågan är både ja och nej. Teknikerna som presenteras är dom samma, det som skiljer denna utgåvan från dom tidigare är att Margareta Nockert har varit ansvarig för ombearbetningen, och det har tillfört flera saker. Ett är ett förord som hon har skrivit som presenterar broderi under medeltiden, både historik och teknik. Hon har också till viss del gjort om grupperingarna av teknikerna. Men det största tillägget är bilderna, alla färgbilder och också att exemplen inte bara är hämtade från Historiska museet utan från flera olika museer, som t ex Nationalmuseet i Köpenhamn och Jamtli, Jämtlands läns museum.
Totalt är det 19 tekniker som presenteras och dom går från den enklaste, stjälk- och klyvsöm till betydligt mer komplicerade som olika läggsömmar och intarsiabroderi. Varje teknik presenteras både med en ritad skiss över hur stygnen sys och färgbilder på bevarade textilier, vissa tekniker presenteras med en bild andra med flera olika och olika textilier. Många av textilierna visas med närbilder och några får man även se baksidan av. Varje teknik har också en text, en text som mycket kort beskriver tekniken och sedan historiken, och då särskilt om textilierna som är med i boken, men även andra textilier nämns.
Är det här boken som man ska plocka upp om aldrig har broderat, kanske inte. Men har du lite broderivana och är sugen på att testa några, idag, ovanliga tekniker då är det här helt rätt bok. Jag tycker att den är mycket inspirerande och kan bara sitta och titta i den och känna att jag vill brodera och det nu!
Man kan säga mycket om Corona, men en sak som är bra är att det har tvingat oss att tänka utanför boxen. En sån sak är att Hemslöjdskonsulenterna i Jämtland/Härjedalen nu under hösten har haft en broderikurs helt på distans.
Och den ville jag gå.
Upplägget var enkelt, fem träffar, fem teman. Träffarna var var tredje söndag, så det fanns broderitid emellan.
Yllebroderi
Jag broderar mittstjärnan på Grandrottning.
Till den här träffen fick vi materialet till en brudkudde skickad till oss. Då jag redan hade broderat en ”påläggsstjärna” fick jag ”grandrottningen”. Under träffen berättade Ingela Fredell om brudkuddarna, om hur dom har använts historiskt, vem har broderat dom, garner, tyg… Hon gick också igenom hur hon jobbar när hon analyserar en brudkudde.
Sen satt vi och broderade och pratade om både det ena och det andra. Jag hann nästa fästa fast applikationerna på min kudde innan träffen var slut.
Sömat och fest
Häxstjärnor från Lillhärdal
Den här träffen handlade om en kollektion som Hemslöjdskonsulenterna tog fram 200? och som är designad av Katarina Widegren Flach. Hon inspirerades av äldre bevarade broderier, bland annat Ringvattenbonaden.
Det broderiet vi fick var till en kuddhuva, häxstjärnor som har sitt ursprung i en kuddhuva från Lillhärdal. Det var ett sätt att dekorera kuddar på. När kuddarna låg i skåpsängen så det blev en dekoration för hela rum, och syntes för alla besökare som kom.
Kuddhuvor var särskilt vanliga i Gästrikland och Västmanland, men förekommer i både Jämtland och Härjedalen.
Jämtlandssöm
Mitt jämtlandssöm broderi, skogen är klar, det saknas bara lite guld.
Tredje träffen och dags för Jämtlandssöm, den som demonstrera är Lena Persson, en fantastisk slöjdare som stickar, broderar, täljer, jobbar i näver…
Kitet vi fick skickat till oss bestod av tyg till ett örngott och garn att brodera med, och nål så klart. Vi fick också en bunt med mönsterblad för att kunna formge ett eget örngott. Jämtlands söm är broderat med bomullstråd på bomullsväv. Bilden längst upp är ett originalbroderi, och där ser du också att originalen har detaljer i guldtråd.
Innan vi började brodera berättade Ingela lite historik, både om jämtlandssöm och om landsskapssömmar.
Landskapssömmar:
Landskapssömmar ”skapades” av hembygds- och hemslöjdsrörelsen oftast runt 1910 – 1930- talen. Jag använder ordet skapades inte för att dom formgavs då, nej utan för att man då bestämde att lokala broderier fick namn som jämtlandssöm, anundsjösöm, järvsöbroderi, delsbobroderi… I flera av fallen har dom bevarade broderierna skapats av en kvinna eller en familj, dom har inte varit sprida i landskapen eller i bygden som namnet kan antyda.
Jämtlandssöm:
Jämtlandssöm är en av dessa tekniker som har sytts av en kvinna. Hon hette Anna Göransdotter, hon föddes och levde största delen av sitt liv i Skärvången som ligger cirka 10 mil nordväst om Östersund. Det man vet om henne är det som står i kyrkoböckerna och det är att hon var handikappad men hade läshuvud.
Men det som finns kvar är hennes hantverk, hennes broderier, och sättet hon gör det på med langettstygn, stjälkstygn och flätsöm.
Broderat på stickat
Fjärde gången var broderat på stickat och det var Katarina Evans som höll i den gången. Det börjad med att Katarina pratade utifrån ett bildspel med broderier. Vi hade också fått till skickat oss material, två bitar stickat, en ribbstickad som var valkad och en slätstickad.
Vi fick också ett häfte i paketet, Ändra av Katarina Brieditis & Katarina Evans utgivet av Hemslöjdens förslag, 2020. Häftet var både för inspiration och för att sy en smock av det ribbstickade tyget.
Jag började med att sy smocken , men jag vet inte om jag sydde fel, men det blev inte som jag tänkt mig. Jag började att sy maskstygn på den slätstickade lappen men om jag ska vara ärlig så hittade jag aldrig inspirationen och den kommer med största säkerhet bli liggande ett bra tag, och sen får vi se.
Eget Arbete
Några av tygerna som jag ska använda i mitt egna arbete.
Det riktigt roliga var det sista projektet det egna arbetet. Vi blev erbjudna att få 15 minuter egen tid med Katarina för att gå igenom dom skisser vi skulle ha skickat in innan. Min skiss föreställer Nova på storsjönsstrand och allt är i olika grå toner utom hon som är en senapsgul overall som skiner som solen.
Jag fick riktigt många bra tips och har kommit så långt att jag har fått hem materialet, nu ska jag bara hitta häftpistolen så jag kan göra igång.
Nu kör hemslöjdskonsulenterna en ny omgång och anmälan är öppen till 11 februari. Här hittar du den.
