Kategori: Boktips

Boktips: Make your own idea book av Arne & Carlos

Detta är en bok som är både innehåller en instruktion och inspiration. Jag älskar att göra mina egna böcker och denna bok visar på ett relativt enkelt och smidigt sätt. Boken är ursprungligen på norska, men jag har den på engelska för att den var billigare.

”Make your own idea book” av Arne & Carlos, Search Press, 2016, ISBN: 978-1-78221-412-0. (Boken är på engelska) På norska heter den ”Boka du lager selv”, ISBN: 9788202483593.

Instruktionsdelen

Boken börjar med vad jag lite förenklat kallar för instruktionsdelen, det är i denna delen av boken som man får lära sig hur man gör en egen bok enligt arne & carlos metod. Delen är uppdelad i tre delar. Först är det en introduktion, där skriver de om återbruk och hur de använder sina egna böcker.

I kapitel två går de igenom vilka material som man behöver, det mesta hittar du säkert redan hemma. Varje sak du behöver gås också igenom som papper, tråd, kartong, symaskin, lim…

Det är i kapitel tre som man får de praktiska anvisningarna. De är upplagda så att man följer del för del och till slut en färdig bok.

Inspirationsdelen

Sedan kommer den andra halvan av boken som är en inspirationsdel där Arne & Carlos visar exempel på hur man kan använda sina böcker. Det är inspiration till böcker om jul, sömnad, recept, bröllop, släktforskning, totalt är det 16 olika teman som gås igenom.

Är detta boken för din bokhylla?

Är du sugen på att göra dina egna skriv/skiss/inspirationsböcker så kommer du att hitta mycket inspiration i denna boken. Det jag tycker är härligt är det är så otvunget ,det är en frihet i hur Arne & Carlos gör sina böcker. De inspirerar till att ta det som du hittar runt dig, göra en bok av gamla tidningar och skrivarpapper, allt funkar.

Det är bara i ett steg som man mäter och räknar på millimeter och det är när man gör pärmen, och egentligen så kan man välja själv exakt hur noggrann man ska vara men det är skönt om pärmen man gör passar på bokblocket man har gjort.

Det kanske verkar att detta är ett snabbt sätt att göra en bok och det är det inte, inte snabbare än något annat, det är några steg som är lite pilliga som när man ska sy ihop bokblocket och sen att man ska limma och man måste vänta på att det ska torka.

Om du är nyfiken på hur man gör så har Arne & Carlos lagt upp en video på YouTube där de visar.

Länkar:

(Länken var korrekt vid publiceringen 2022-08-01)

Boktips: The Improv Handbook for Modern Quilters av Sherri Lynn Wood

Det finns böcker som verkligen har fått igång min inspiration, det här är en av dem. Det är en bok om lappteknik med utgångspunkt från dig och ditt skapande, här ska du lägga undan alla linjaler och det precisa. Boken är på engelska.

The Improv Handbook för Modern Quilter; A guide to creating, quilting & living courageously av Sherri Lynn Wood, ISBN: 978-1-61769-138-6, Stewart, Tabori & Chang, 2015

Quilt Scores

Största delen av boken består av Quilt Scores, man skulle kunna översätta det med utmaning. Det är totalt nio scores i boken och de är upplagda så att svårighetsgraden ökar var varje score.

Varje score är upplagt så att först är det en text där Sherri berättar hur hon har tänkt med just den scoren. Man får också tre förhållnings punkter, i den första scoren är det, begränsa antal och mängden tyg, begränsa storlekarna på fyrkanterna, definiera din arbetsprocess. Det fortsätter med fyra steg som man gör för att sy lapptäcket. Efter det får man tips på hur man kan justera scoret med andra begränsningar. Varje score avslutas med ett galleri där man får se några lapptäcken skapade av andra än Sherri efter just det scoret.

Teknikkapitelen

Den sista tredje delen av boken består av teknikkapitel. Det är ett kapitel om färg och olika sätt att jobba med färg, ett kapitel om sömnadsteknik och ett kapitel om quiltning.

Det är i kapitlet om sömnadsteknik som Sherri går igenom hur man syr i improvationsteknik. Det är till exempel hur man gör sina block lika stora så man kan sy ihop dem, på olika sätt. Men också hur man kan göra ett block slät om det blivit vågit och hur man syr böjda sömmar.

Det sista kapitlet tar upp quiltning och olika sätt att göra det på, hon visar också hur man syr kantband och upphägning, om man vill använda lapptäcket som bonad eller draperi.

Är detta en bok för din bokylla?

Detta är en bok både för de som aldrig har sytt ett lapptäcke innan och för dig som sytt lappteknik innan. Det viktiga är att du är redo att släppa linjalen och sy utan att veta exakt hur slutresultatet kommer att bli. Här är det att släppa loss kreativiteten.

När jag köpte denna boken 2015 blev jag så inspirerad och jag har sytt efter score ett och har tyg till score två och troligt flera än så, om jag ska vara ärlig. Jag gillar det arbetssätt som Sherri skriver om i boken. Kombinationen att släppa på kontrollen och samtidigt fokusera på ditt arbetssätt och vad som funkar för dig är något som tilltalade mig mycket. Den medvetenheten är något jag försöker ha med mig i min skapandeprocess oberoende av vilken teknik som jag sen skapar i.

Boktips: 2 böcker om Åkler från Tröndelag

Denna gången vill jag tipsa om två böcker som båda handlar om fälltäcken från Tröndelag. Den ena om södra tröndelag och den andra om norra tröndelag. Båda är också utgivna under samma period 2001 – 2002. Båda är också resultatet av två inventeringar, där man har bett folk att visa upp sina äldre bevarade fälltäcken. Fälltäcke heter åkler på norska.

Södra Tröndelag

Åklær; å kle ei seng å veve et åkle av Anne Grete Sandstad, ISBN: 82-92305-03-3, Trøndersk forlag, 2002

Detta är en riktigt tjock bok som är upplagd så att varje region och område presenteras i ett eget kapitel. Boken börjar dock med en genomgång om hur fälltäckesinventeringen gick till och sedan om bland annat fälltäcken och vävtekniker. Total är det sex vävtekniker med i boken. Många av täckena är vävda i ”skillbragd” eller smålandsdräll som det heter på svenska. De andra tekniker som är med är plattväv, rosengång, daldräll och kypert.

Kapitlen som beskriver ett område eller region är upplagda så att det först är en kort presentation om hur fälltäckestraditionen såg ut precis där. Sedan är det ett antal vävsedlar som alla är för att man ska kunna väva kopior av äldre fälltäcken.

En häftig väv som är med är ett täcke i skillbragd som kallas för 17 skafts täcket, det har 13 mönsterskaft och vävdes i original med 4 botten skaft, men det går att väva med 2 bottenskaft också.

Norra Tröndelag

-Om fellen kunne fortelle…; Åkletradisjon til inspirasjon av Randi Breiset (red.), ISBN: 82-996047-0-2, Nord-Trøndelag Husflidslag, 2001

Boken börjar med att berätta om den fälltäckesinventering som man har gjort. Den går vidare med historik om vävstolar, skinnfällen, hur fälltäcken har använts, hur man har återbrukat dem, material och färger.

Därefter går man igenom de olika vävteknikerna som förekommer i fälltäckena, totalt är det sju stycken. Två känner man igen från södra tröndelag, som plattväv och smålandsväv. Men här finns också tekniker som enkel skillbragd, som är en smålandsväv med 6 mönsterskaft, sjonbragd som man mest kan likna vid dukagång men med heltäckande mönster, och slutligen dubbelväv, damast och båtryor.

Bokens sista del är vävsedlar, man har valt ut en del av de äldre vävarna och tagit fram vävsedlar till dessa. Det är två tekniker som inte har några vävsedlar och det är dubbelväv och båtryor.

Boken innehåller också en engelsk sammanfattning.

Är dessa två böcker något för din bokhylla?

Är man intresserad av folklig vävning i Norge, eller för den delen i Jämtland och/eller Härjedalen innehåller både dessa böcker mycket intressant information.

Om man vill ha många vävnotor så innehåller den från södra tröndelag flest såna, men den om norra tröndelag innehåller den i mitt tycket spännande tekniken sjonbragd. Vävarna innehåller flera olika kvalitéer och är därför också bra att ha om man vill hitta på egna mönster och vill ha några olika kvalitéer att utgå ifrån. Så har jag jobbat med dessa böcker tidiagre, särkilt under min utbildning.

Båda dessa böcker kan vara svåra att hitta på antikvariat men det är värt att hålla utkik efter dem.

Boktips: Färga garn och sticka av Anna Bauer & Eva Zethraeus

Fler växtfärgningsböcker till folket! Om ni känner igen namnet Anna Bauer är det troligtvis för att hon har skrivit två helt underbara böcker om Hönsestrick. Eva Zethraeus är yrkesverksam keramiker. Både Anna och Eva har har ateljéer på Konstepidemin i Göteborg och har färgat tillsammans under flera år.

Färga garn och sticka; Naturligt med växter, svampar, lavar och löss av Anna Bauer & Eva Zethraeus, ISBN: 978-91-89215-57-3, Polaris Fakta, 2021

På jakt efter hållbar färg

Boken består av 2/3 färgning och 1/3 stickning. Boken börjar med ett kapitel vars namn är syftet med hela boken ”På jakt efter hållbar färg”. Sedan kommer delen ”Innan du sätter igång”. Det innehåller kapitel med namn som ”Fördomar om växtfärgning”, ”Parametrar som påverkar färgen”, ”Att tänka på för ett bra resultat”…

Färgningsrecept

Sen kommer färgrecepten, men genomgång med av 27 olika växter, svampar, lavar och löss. Det är flesta recepten är på växter. Recepten är en blandning av växter man kan plocka själv och färgämnen som man, med högst sannolikhet, behöver köpa.

Färgrecepten består av ett eller flera recept på färgbad. Det är många garnprover fotade för varje färgrecept. Författarna har skrivit lite kort om varje färgämne, det står också hur ljusbeständigheten är. Flera av färgrecepten har också beskrivit hur man kan göra varianter genom till exempel olika mängder växtmaterial och efterbad.

Stickmönster

Boken innehåller också ett gäng med stickmönster, totalt åtta stycken. Det är alla plaggen är mönsterstickade med två färger. Det är en betoning på tröjor och koftor, men det finns också en kjol och ett par byxor. De flesta mönstren är väldigt storleks inkluderande där största övervidden är ungefär 150 cm, plagget mått. Det är en kofta som inte har en övervidd på runt 150 och den har som största storleken med en övervidd av 126 cm, plagget mått.

Plaggen stickas i olika garner de, flesta i tvåtrådigt ullgarn men några plagg stickas också i entrådigt ullgarn.

Är detta boken för din bokhylla?

Det här är boken för dig som är intresserad av växtfärgning, det är där den stora behållningen i boken ligger. Jag gillar hur författarna har lagt upp färgrecepten med massa olika färgprover färgade både på vitt och grått garn. Fokus är på hållbara färger, och hur man kan ändra färgen genom olika betningar, tillsatser och efterbad.

Jag gillar att den är så pedagogiskt upplagd utan att bli omständlig. Och den gör mig så sugen på att växtfärga i sommar. Jag bara måste testa att beta med rabarberblad.

När det kommer till stickmönstren så blir jag mest sugen på att sticka en kjol. Det är lite häftigt att den ska stickas i en-trådigt ullgarn. Lite läskigt dock med stickor 2,5 mm, det är många maskor på ett varv, men så snygg.

Länkar

  • Anna Bauer har en hemsida där man kan läsa om hennes skapande.
  • Eva Zethraeus har en hemsida där man kan se hennes keramik och läsa om hennes skapande.

(Länkarna var korrekta vid publiceringen 2022-05-03)

Boktips: Brodera fritt på ylle av Karin Derland

Det är få böcker så gör att jag blir helt exalterad, så var det med denna boken. Jag fick den i julklapp av min syster och jag ville egentligen släppa allt där och då och bara börja brodera.

Brodera fritt på ylle av Karin Derland, ISBN: 978-91-87471-12-4, Hemslöjdens förlag, 2018.

Boken är uppdelad i tre delar, vilket är väldigt pedagogiskt. Det är del ett och två handlar om att formge egna broderier och att brodera. Del tre är projekt beskrivningar och monteringar. Hela boken är också fylld med inspirationsbilder.

Del 1: Innan du sätter igång

Rubriken säger allt, i detta kapitel få du alla information du behöver för att börja brodera på ylle. Tyger, garner, nålar… Ett kapitel heter helt enkelt ”Hur börjar man?”. Karin går igenom hur man komponerar mönster och hur man för över mönstret på tyget.

Del 2: Se och lär

Karin börjar med att gå igenom grundstygnen för att sedan gå igenom applikationstekniker och bårdstygn. Delen är upplagd så att det är först en del med stygn och sedan visar och beskriver Karin ett antal broderier. Det är framförallt vepor och tavlor, men också några kuddar.

Broderierna började med ett stycke där Karin beskriver hur hon har tänkt med formgivningen. Sedan är det en del med ”teknisk” fakta, som storlek och material. Sedan går hon igenom några detaljer som finns i det broderiet, allt från stygn till garner och inte minst montering. Allt som allt visar Karin nio broderier på detta sättet.

Del 3: Brodera efter beskrivning

Tredje och sista delen är först och främst detaljerade beskrivningar av fyra projekt, armband, prylfodral, hänge och kudde. Beskrivningarna är mycket detaljerade med mått, material och mönster.

Boken avslutas med beskrivningar för hur man bygger en syram och vad man kan göra när broderiet är färdigt, så som våtspänning och olika monteringar.

Är detta boken för dig?

Jag gillar verkligen denna boken. Första gången jag bläddrade jag den blev jag så inspirerad. Det som tilltalar mig är att fokus är att skapa själv och göra egen formgivning det gör att det är en bok jag återkommer till om och om igen.

Jag skulle säga att detta är en bok både för nybörjaren och för de som har broderat en del.

För nybörjare för att Karin i boken går igenom yllebroderi från grunden. Vilka tyger ska du välja och vilka garner och när ska du använda dem. Det finns några projekt som visas i detalj hur man ska sy dem om man vill börja med ett sådant.

För den som har broderar en del kan man hitta inspiration och få en nytändning till den egna formgivningen. Boken innehåller så många olika stygn och olika sätt att sy applikationer. Och monteringarna i slutet av boken , särskilt det att spänna broderiet på en kilram så det blir en tavla.

Boktips: Welcome to Weaving; The modern guide av Lindsey Campbell

Jag följer ett antal vävare på Instagram, vävare från USA, Australien, Storbritannien… Det de har gemensamt är att det väver ofta stora vepor med massa strukturer och gärna ryaknutar. Jag har varit nyfiken på hur de väver och hur dem tänker i sin vävning. Därför köpte jag denna boken av Lindsey Campbell som driver företaget ”Hello Hydrangea” och som säljer vävar och har skrivit två böcker om vävning.

Welcome to Weaving; The modern guide av Lindsey Campbell, ISBN: 978-0-7643-5631-5, Schiffer Publishing, Ltd. (Boken är på engelska.)

Boken uppdelad i 7 kapitel eller sektioner som de kallas i boken. Lindsey börjar boken med att ge förslag på hur man kan använda boken och där förklarar hon också innehållet i kapitlen. Boken innehåller 15 olika projekt i olika svårighets grad.

Boken börjar som man kan förvänta sig med en genomgång av olika material och garn som man kan använda. Vilket garn är det bästa varpgarnet? Den typen av frågor svarar Lindsey på. Hon visar också hur man tillverkar en enkel vävram av en kilram. Hon berättar också att man kan köpa färdiga vävramar men jag håller med om att ett bra sätt att börja är att gör en vävram själv, eller leta en på loppis.

Den största delen av boken är att Lindsey visar olika sätt att väva mönster och olika strukturer. Fokus i boken är att väva vepor och det är många tekniker som är väldigt typiska för det. Förutom bastekniker som tuskaft som visar hon olika knutar, hur man väver bilder och olika sätta att väva in paljetter och pärlor. Hon visar också olika sätt att göra toffsar och andra utanpåliggande dekorationer som man kanske inte använder i annan vävning.

Av de 15 projekten som är i böckerna så är 7 stycken vepor, de övriga är de flesta andra inredningsdetaljer, men ett projekt är också ett halsband.

En bläddring i boken.

Är detta en bok för din bokhylla?

Detta är boken för dig som är sugen på att väva den typen av vepor som man ofta ser på sociala media. Utgångspunkten för boken är att du inte har vävt tidigare så alla kan ta upp denna boken och börja väva. Det betyder inte att det inte finns något att hämta för dig som har vävt tidigare, man kan använda den som uppslagsbok. Är du inte sugen på att väva vepor i denna stilen så är detta inte boken för dig, lägg dina pengar på en annan bok istälet.

För mig som är utbildad inom den skandinaviska traditionen kan vissa saker på riktigt störa mig mig i denna boken, egentligen inte bara i denna boken utan varje gång jag ser beskrivningen av hur man väver mönster. Och det är att man först väver mönstret och sedan fyller i runtom, det verkar som att ”gå över ån för vatten”. Men jag borde prova, man ska prova allt en gång (inom vävning i alla fall), och se hur det är att väva, det kanske blir den ”nya vävtekniken” jag ska testa för att få fylla i den rutan i slöjdbingot.

Länkar:

Boktips: Simple weave av Kerstin Neumüller

Av namnet att döma kan man tro att detta är en bok på engelska, men det är missvisande den är på svenska. Kerstin har tidigare gett ut två böcker, denna är dock den första om vävning. Det har kommit härligt många böcker om vävning senaste åren. Denna tar dock ett nytt grepp då det är som underrubriken säger ”Väv utan vävstol”.

”Simple weave; Väv utan vävstol” av Kerstin Neumüller, Natur & Kultur, 2021, ISBN: 978-91-27-17482-5. Simple weave ingår i en serie som heter Hantverka som ”passar dig som är nyfiken på hantverk”. Just nu består serien av tre titlar, jag hoppas Natur & Kultur kommer att utöka serien.

Boken är pedagogiskt upplagd i tre delar och i sin tur är indelade i olika kapitel. Svårhetsgraden ökar också ju längre man kommer i boken.

Del 1: Teknik

Första delen svarar på frågor som ”Vad är väv?” och en ordlista. Sen kommer ett kapitel om att välja garn. Där ger Kerstin som jag tror många behöver höra:

…lägg inte tid på att göra ett projekt med ett projekt med ett material som inte känns helt rätt.

Kerstin Neumüller, Simple weave, sidan 14

Hon går i texten djupare in i hur hon tänker och spinner vidare med tips på att hitta färger och garner som man tycker om.

Delen innehåller också instruktioner för hur man varpar, inte bara på varpa, utan också med stolar och på bord.

Del 2: Väva

I denna delen visat Kerstin hur man väver med bandgrind, vävram och ryggbandsvävstol.

Den största delen av upptas vävning med bandgrind. Det första som gås igenom är hur man väver med en bandgrind, hur man trär den och tips och trix med vävning. Sedan får man på ett enkelt och tydligt beskrivit för sig hur man väver varpripsmönstrade band, fokus ligger på hur man gör olika mönster.

Sen kommer ett kapitel om balanserad väv, i det kapitel beskriver Kerstin också hur hon väver bredare och hur hon tänker vid val av varp och inslag. Här finns också två projekt, ett pennskrin och ansiktspads.

I det tredje kapitlet på vävning med bandgrind handlar om inslagsrips. Här börjar också Kerstin sin beskrivning av bildväv. Det fortsätter hon att utveckla i kapitlet om bildväv i vävram. I det kapitlet visar hon på olika sätt att mönstra en bildväv.

Sedan kommer ”Att väv på ryggbandsvävstol”. Det kapitlet innehåller information om hur man sätter upp i en varp i ryggbandsvävstol och sen hur man väver. Detta kapitel innehåller också flera olika projekt i olika kvalitéer.

Delen ”Väva” avslutas med efterbehandlingar, avslutningar och teknik och felsök.

Del 3: Redskap

Det här är den delen som skiljer denna boken från majoriteten av andra vävböcker. ”Gör dina egna väv-verktyg”, Kerstin visar och beskriver hur man tillverkar bandgrindar i både mjölkpaketspapp och i trä. Hon ger också beskrivningar på hur man tillverkar en enkel vävspännare, en vävram och inte minst en ryggbandsvävstol.

Är detta en vävbok för din bokhylla?

Jag gillar denna boken och ser framför mig att jag i sommar kommer att sitta ute och väva i en ryggbandsvävstol.

”Simple weave” är en bra starta-bok, den är ett lätt sätt att känna på vävning som hantverk. Att den också innehåller beskrivning för ryggbandsvävstol gör att man kan väva bredare vävar än band. Eftersom man gör vävstolen själv så kan man göra den så bred som man vill, tänk bara på att ju bredare desto fler trådar och desto längre mer jobb är det.

Något jag uppskattar är att det finns projekt i boken. Jag tycker alltid att det är svårt att komma på vad man ska göra med banden man väver. Projekten som finns med i boken tycker jag också är roliga och användbara.

Så för att svara på frågan, är detta en vävbok för din bokhylla? Är du nyfiken på vävning och vill starta på ett sätt som inte känns övermäktigt, detta är boken för dig. Det är också boken för dig som vill kunna ta med dig vävning när du reser eller varför inte bara ut på balkongen på sommaren.

Jag har i alla fall skrivit upp ”Väva i ryggbandsvävstol” i min slöjdplan för 2022. Kanske kommer det härliga bilder på mig när jag sitter i solen och väver, det är i alla fall målbilden.

Boktips: Rosengång av Anna Östlund

”Rosengång ; Berättelser, Historik, vävar” av Anna Östlund, Eget förlag, 2012, ISBN: 978-91-637-1635-5. Boken är indelade i tre delar berättelser, historik och vävar. Anna börjar med att berätta om sin mormor som var hennes ingång till vävning. Men också att hon började väva själv först senare. Och att det var vid en vävkurs på Fornby Folkhögskola som idéen till boken kom.

Berättelser om vävning

De berättelser som Anna har med i boken är berättelserna från de vävare som hon lärde känna på den kursen på folkhögskolan. Frågan hon vill besvara är:

Vad är det i vävande som gör att det skapar sådan lust, glädje och engagemang?”

Anna Östlund. Rosengång ; Berättelser, Historik, Vävar. sidan 9

Hon besvara frågan genom nio, som hon skriver, personliga berättelser om elva kvinnor. Det är nio härliga berättelser som visar på hur olika ingångar och tankesätt man har runt vävningen. Att det är så många ger också flera olika svar på frågan och gör detta till en ovanlig vävbok då den handlar lika mycket om vävning som de som väver. De ger också en fördjupning till de vävmönster som finns med i boken eftersom det är dessa kvinnor som har formgivit vävarna i boken.

Historik om rosengång

I kapitlet berättar Anna om rosegångens historia. Anna intervjuar Ulla Berglund Brasch, då hemslöjdskonsulent i Dalarna om rosengång i Dalarna men också om hennes jakt efter nya produkter och det projektet ”Åklä och tria” där bland annat äldre vävar analyserades för att ta fram vävsedlar och beskrivningar. Det är intressant att läsa om projektet och hur Ulla ser på rekonstruktion av äldre vävar. Kapitlet består också av stora tydliga färgbilder på äldre vävar, alla med en kort information om vart täcket är ifrån och lite om hur täckena såg ut i just den bygden.

Vävar – 23 vävsedlar

Det finns 23 vävsedlar i boken. Det är vävar på allt från mattor till väskor. Alla vävar är formgivna av kvinnorna i boken och Anna. Det märks också utifrån att det är olika formspråk och många olika färgskalor. Formspråket är allt från väldigt traditionellt till nyskapande.

Då det har gått ett antal år sedan boken kom ut så är det också många som har vävt ur den och visat på sociala media. En väv som var mycket populär för några år sedan var en matta som heter Ormmatta, formgiven av Yvonne Åkerblom, det är en matta som jag också tycker är mycket fin.

Det är härligt med den mångfald av vävmönster som finns i boken, det finns något för alla.

Jag gillar boken ”Rosengång; Berättelser, Historia, Vävar”. Det är en bok som jag har tipsat många nybörjare om. Varför jag har gjort det är för att jag tycker att rosengång är en bra bindning om man vill väva lite friare mönster. Men för den skulle är den inte bara för nybörjare, och det är där berättelserna är givande och intressanta att läsa. Är du intresserad av rosengång så är det här boken du ska ha.

Andra böcker av Anna Östlund

  • Rosengång i Varmvalsverket, Eget förlag, 2014, ISBN 978-91-637-1636-2
  • Från Januariblues till Decemberröd – 18 kuddar i rosengång, Eget förlag, 2016, ISBN 978-91-639-0257-4
Det grå tyget som boken ligger på ett en provväv i en rosengångsvariant som jag vävde inför ett bårtäcke.

Boktips: En handbok om Indigo; Färgning och projekt av Kerstin Neumüller och Douglas Luhanko

Jag gillar böcker som fördjupar sig i ett ämne, eller snarare ett smalt ämne inom ett större ämne. Och det gör denna boken som jag brukar helt enkelt kalla för Indigo. ”En handbok om Indigo; Färgning och projekt” av Kerstin Neumüller och Douglas Luhanko, Natur & Kultur, 2017, ISBN: 978-91-27-14993-9.

Den största delen av boken handlar om indigo och beskriver vad indigo är, hur man odlar det och sedan färgning. Det är ett långt kapitel med recept. Den sista delen är projekt. Boken avslutas med en kort materiallära och en ordlista.

Många sidor Indigo

Det första kapitlet handlar om indigo och besvarar frågan ”vad är indigo” och berättar om indigons historik. Sedan kommer ett kapitel om ”att odla indigoväxter”. Det är tre växter som boken går igenom, Indigofera, Färgpilört och Vejde. Man går igenom olika odlingsråd och hur man skördar. Boken går också igenom något som heter ”Hapa-zome” som är en japanskterm som betyder lövfärgning och som passar mycket bra för just indigoväxter.

Sen kommer kapitlet om själva färgningen och hur man sköter en kyp. För det är det som skiljer ut färgning med indigo från mycket annan växtfärgning, att man kypfärgar. Färgämnet Indigo är inte vattenlösligt och för att få det fästa vid materialet man vill färga så måste man göra något som heter förkypning och man har ett färgbad som är syrefritt. Färgen kommer därför att oxidera fram, det är därför det känns lite magiskt att färga med indigo. När man tar upp det ur färgbadet är materialet gult för att sedan bli grön och slutligen bli blått.

I boken går man igenom alla steg i färgning och inte minst hur man gör sig av med en färgkyp, vad får man spola ned i avloppet och vad ska lämnas in som farligt avfall på kommunala återvinningen.

Recepten

I boken finns det recept för åtta olika indigokypar. Det är alltifrån enkla som man gör på en timme till dem som behöver veckor på sig. Det finns också recept för färgning med andra växter, detta utifrån vilka färgämnen som man kan kombinera med indigo. Det är betning med alun, björklöv, krapp och järn/tannin.

Projekten

Man besvarar och en fråga som jag får, vad ska man färga? Svarar gör man genom att visa på ett gäng projekt under rubrikerna Shibori, Sashiko, olika sätt att lappa och laga, Ikat och blåtryck.

  • Shibori är en färgningsteknik, där man genom att vika, rynka och klämma får fram olika mönster när man färgar.
  • Sashiko är en japansk lagningsteknik som använder sig av förstygn ”för att förstärka, laga eller hålla samman ett eller flera lager textil”.
  • Lappat och lagat tar sitt avstamp i ”boro” som är ett japanskt ord som beskriver lappade och lagade plagg. Förutom några sätt att laga hål är det också med ett lapptäcke.
  • Ikat och blåtryck här berättar man om ikat och blåtryck men vill man göra själv så får man söka sig till andra källor.

Boken avslutas med några sidor om materiallära och en ordlista.

Avslutningsvis

Jag gillar verkligen boken ”En handbok om Indigo”, jag gillar böcker som fördjupar sig inom ett visst ämne/teknik. Att det finns möjlighet för författarna att sprida ut sig över sidorna. Som i detta fallet få dela med sig av flera olika recept för att färga indigo, och jag blir jättesugen att testa. När jag har färgat indigo har jag använt mig av Gösta Sandbergs recept som finns i boken ”Växtfärgning”. Det jag skulle vilja testa är en naturlig kyp.

Att det finns en kapitel med projekt uppskattar jag också. Jag har mest färgat garner och det skulle vara kul att färga tyg och testa shibori, sashiko och boro. Sashiko har jag tittat på innan och funderat på om jag skulle testa, och boro också för den delen. Men är det värt det att köpa särskilda nålar och garn eller kan man ta det man har hemma?

Avslutningsvis kan jag säga att jag rekommenderar boken ”En handbok om Indigo” till alla som är nyfiken på indigo och vill testa på att färga, eller för den delen att odla indigo.

Boken är inbunden med indigofärgad tråd och med en bindning som gör att boken ligger öppen utan problem

Boktips: Konsten att väva : En praktisk handbok av Åsa Pärson & Amica Sundström

Äntligen är den här. Ja, den har varit här i över en månad men det är först nu som jag håller i mitt alldeles egna exemplar. ”Konsten att väva : En praktisk handbok” av Åsa Pärson och Amica Sundström, Bonnier Fakta, 2021, ISBN: 978-91-7887-085-1.

Det är en rejäl bok, på många sätt, den är ganska tung och tjock och inte konstigt det med tanke på allt som får plats mellan pärmarna. Boken är uppdelad i åtta kapitel.

Första kapitlet är ”Vävprojekt” och det innehåller 22 vävprojekt för hemmet, som det står på baksidan. Kapitelet börjar med att Åsa skriver om hur hon jobbar när hon komponerar ett tyg, och det är väldigt intressant att läsa. Att bokens vävprojekt har tillkommit i hennes önskan att fylla det torp hon hyr med handvävda textilier, och det gör att dom har ett syfte utöver att vara med i boken. Det är något som jag tycker märks. En detalj som jag tycker ska finnas i flera vävboken är hur många trådar per centimeter garnet har när man lindar det runt en linjal.

Efter det kommer det fyra kapitel, ”Vävstolar & redskap”, ”Material”, ”Uppsättning av väven” och ”Vävteori”.

I dessa fyra kapitel ska du bland annat att läsa om hur du kan tänka när du väljer en vävstol. Det finns en genomgång om vilka redskap du rekommenderas att ha när du börjar väva, men också vad man kan komplettera med efter behov när man vävt ett tag. I kapitlet om material handlar det om naturfibrer och man går igenom kort fårull, lin och bomull.

I dom två kapitlen ”Uppsättning av väven” och ”Vävteori”. I ”Uppsättning av väven” finns det instruktioner på alla moment som ingår i en vävuppsättning, från varpning till vävning och nerklippning. Jag gillar att man också tar upp ergonomi, för som man skriver ”Vävstolen och vävningen är inte alltid det mest ergonomiska för din kropp”. Kapitlet avslutas med ”felsökning”. ”Vävteori” är super om du vill göra egna vävar och vävnotor. Där finns instruktioner för hur du räknar ut hur många trådar du ska ha per centimeter i det garn som du vill använda i din väv. Hur lång och bred din varp ska vara och hur man ska tänka med mönsterindelning. Man går igenom garnnummer, det finns också uträkningar för att räkna ut garnåtgång. Det sista stycket handlar om hur man ska tänka om man har en vävnota och så vill man byta kvalitet på varp och/eller inslag.

För att tydliggöra kapitlet ”Bindningslära” har det fått en annan färg, papperet där är ljusbeige och det syns också när boken är stängd var det kapitlet är. 189 bindningar har man med i kapitlet och alla visas med en provlapp och med ett bindningmönster. Boken går igenom grundbindningarna tuskaft, kypert och satin. Man går också igenom många fler bindningar bland annat sammansatta bindningar, cord och kräppbindningar.

Sjunde kapitlet går igenom ”Konstvävnadstekniker”, man har valt att ha med både plockade och skyttlade tekniker. Även dessa tekniker visas med provvävar och i dom fall det är aktuellt bindmönster.

Det åttonde och avslutade kapitlet heter ”Avslutningar, monteringar & skötsel” och det är ett bra avslut på boken, med både monteringar både för tunnare vävar som skulle fållas och avslut för mattor.

Jag tror att det här kommer att bli en ny vävbok som att bli som en uppslagsbok för vävare, på samma sätt som ”Stora Vävboken” av Laila Lundell har varit under många år.