Lördag, denna lördagen har varit riktigt lugn, en lördag som lördagar är mest. Det har också regnat till och från hela dagen. Jag har virkat lite, planerat lite, dansat, lagat mat. Det är så härligt att kunna gå ut och plocka ihop en sallad i mina odlingslådor. Det växer så det knakar i uterummet också, det är små minigurkor på mina gurkplantor och det är i alla fall en lite chili på chiliplantorna. Det jag väntar på nu är att tomatplantorna ska blomma. Detta är verkligen små ljuvligheter mitt i mitt liv.
Det finns böcker som verkligen har fått igång min inspiration, det här är en av dem. Det är en bok om lappteknik med utgångspunkt från dig och ditt skapande, här ska du lägga undan alla linjaler och det precisa. Boken är på engelska.
The Improv Handbook för Modern Quilter; A guide to creating, quilting & living courageously av Sherri Lynn Wood, ISBN: 978-1-61769-138-6, Stewart, Tabori & Chang, 2015
Quilt Scores
Största delen av boken består av Quilt Scores, man skulle kunna översätta det med utmaning. Det är totalt nio scores i boken och de är upplagda så att svårighetsgraden ökar var varje score.
Varje score är upplagt så att först är det en text där Sherri berättar hur hon har tänkt med just den scoren. Man får också tre förhållnings punkter, i den första scoren är det, begränsa antal och mängden tyg, begränsa storlekarna på fyrkanterna, definiera din arbetsprocess. Det fortsätter med fyra steg som man gör för att sy lapptäcket. Efter det får man tips på hur man kan justera scoret med andra begränsningar. Varje score avslutas med ett galleri där man får se några lapptäcken skapade av andra än Sherri efter just det scoret.
Teknikkapitelen
Den sista tredje delen av boken består av teknikkapitel. Det är ett kapitel om färg och olika sätt att jobba med färg, ett kapitel om sömnadsteknik och ett kapitel om quiltning.
Det är i kapitlet om sömnadsteknik som Sherri går igenom hur man syr i improvationsteknik. Det är till exempel hur man gör sina block lika stora så man kan sy ihop dem, på olika sätt. Men också hur man kan göra ett block slät om det blivit vågit och hur man syr böjda sömmar.
Det sista kapitlet tar upp quiltning och olika sätt att göra det på, hon visar också hur man syr kantband och upphägning, om man vill använda lapptäcket som bonad eller draperi.
Är detta en bok för din bokylla?
Detta är en bok både för de som aldrig har sytt ett lapptäcke innan och för dig som sytt lappteknik innan. Det viktiga är att du är redo att släppa linjalen och sy utan att veta exakt hur slutresultatet kommer att bli. Här är det att släppa loss kreativiteten.
När jag köpte denna boken 2015 blev jag så inspirerad och jag har sytt efter score ett och har tyg till score två och troligt flera än så, om jag ska vara ärlig. Jag gillar det arbetssätt som Sherri skriver om i boken. Kombinationen att släppa på kontrollen och samtidigt fokusera på ditt arbetssätt och vad som funkar för dig är något som tilltalade mig mycket. Den medvetenheten är något jag försöker ha med mig i min skapandeprocess oberoende av vilken teknik som jag sen skapar i.
Idag hände det, jag har steekat min första kofta. Det var lite nervöst men jag hade en bok av Erika Åberg som höll mig i handen under tiden. Jag har tittat på denna koftan under några dagar efter att jag blockat den, men idag kände jag att nu gäller det.
Jag klippte lugnt och försiktigt, för tänk om jag hade klippt i ryggen också då hade jag blivit så ledsen. Men nu gick det bra. Jag följde som sagt var instruktionen som Erika Åberg ger i boken ”Stickat till vardags” och sydde ner kanterna med langettstygn. Enligt Erika så behövs inget mera. Men, när jag köpte garnet så köpte jag också ett superfint band, eftersom designen sa att man skulle sy fast ett band över klippkanten. Som du säkert kan förstå så vet jag inte riktigt hur jag ska göra nu, ska jag strunta i bandet eller ska jag sy dit det? Jag vet inte inte hur jag ska göra just nu. Hur skulle du göra?
Jag försöker hitta ett sätt för mig att både planera och dokumentera mitt liv, och det på ett sätt som inte skapar stress. Jag har därför tagit mig en funderare på vilket sätt som det skulle kunna vara.
Jag har använt ”Happy Planner” tidigare och då bytt till bullet journal och tillbaka igen och så tillbaka till bullet journal igen. Denna gången gör jag på ett annat sätt. Jag har till exempel kopierat års och månadsuppslagen så att jag har flera av dem. Det gör att jag kan ha ett månadsuppslag för olika saker. Jag kommer att ha ett som jag kallar ”Egenvård” som är både för träning men också annat jag gör för att må bättre. Jag kommer också ha ett uppslag där jag kommer att skriva ner tre bra saker om den dagen.
Min slöjddokumentation kommer också att finnas i denna, så istället för att ha flera kalendrar har jag en där allt är samlat. Och det tror jag kommer vara en en framgångsfaktor, jag hoppas att det kommer att bli det.
Nu ska jag bara bo in mig och börja använda den, det är enda sättet att veta om detta är ett bra sätt för mig eller inte.
Ibland är det en liten sak som underlättar livet, eller närmare bestämt stickningen. Det var när jag skulle vara med i ”sommarstrikk” förra året som jag upptäckte maskvajrar eller maskewire som det stod. Först fick jag försöka hitta vad maskewire var för något och det visade sig vara tunna plastslangar som man använder när man av någon anledning vill dela upp maskorna.
Jag har använt mina när jag stickat kofta/tröja upp ifrån och då satt ärmarnas maskor på maskvajrarna för att sticka bålen. Jag har även använt dem när jag stickar på Novas sommarkofta som stickas nerifrån och upp då jag har stickat bålen har jag satt de maskorna på en maskvajer och så första ärmen. Jag tänker att man klippa av vajern så den blir kortare så skulle den funka bra till vantar. Just nu för jag över ärmens maskor på ”Tomatrödatröjan” till maskvajrarna för att sticka bålen.
Det är så smidigt att bara trycka fast maskvajern som är ihålig på stickan och så flytta över maskorna till den. Och när man ska föra tillbaka dem till en sticka gör man samma sak och för tillbaka maskorna till stickan.
Efter att endast ha klippt håret en gång under pandemin har jag nu börjat gå regelbundet var åttonde vecka, som jag gjorde innan jag fick barn. För åtta veckor sedan klippte jag av ungefär 30 centimeter och jag trivs så bra i den frisyren så idag blev det att trimma den så att längden blev som den var då. Jag har också gjort slingor för att se om jag kan få lite mera styrsel på mitt supermjuka hår.
Det är första gången jag gör folieslingor, första gången jag gör slingor. Det var kul att se min frisör Juris när jag gjorde slingorna, ”baby”slingor som han kallade dem. När han tog en hårslinga och plockade ett skäl, det är så jag skulle beskriva det som vävare, och sedan blektes det övre lagret på den slingan. Så gjorde han med hela håret. Eftersom jag inte ville ha väldigt ljusa slingor tonade vi också håret.
Som avslutning lockade Juris mitt hår med plattång. Det innebär att jag måste leta rätt på min plattång för det var kul att ha håret lite lockigt, så det kommer jag att göra någon gång ibland.
Min andra Aeolian är nu klar, denna har jag stickat i den större storleken. För ungefär 10 år sedan stickade jag en i den mindre storleken. Mönstret är från Knitty och är designad av Elizabeth Freeman.
Mönster: Aeolian av Elizabeth Freeman
Garn:
Alpaca 1, 100% alpacka, 100gram = 800m.
Färg: 3 Senap
Garnåtgång: ~ 130 gram
Stickor: 3,5 mm
Varför sticka en till?
Det kan man fråga sig, jag har frågat mig den flera gånger under tiden jag har stickat. Men svaret är att jag tyckte att det var väldigt roligt att sticka den första gången jag stickade den. Jag tror också att det är en sjal som jag kommer att använda mycket i höst och vinter.
Jag har dock inte stickat på samma sätt som förra gången. Den största skillnaden är att jag har stickat den större storleken. Jag har också valt att sticka i ett tunnare garn med 800 meter/100 gram mot 600m/100 gram som den första stickades i. Jag valde också att inte sticka in pärlorna som är med i mönstret och som jag också stickade in i första sjalen. anledningen till det valet var att jag kände att med pärlor så skulle sjalen aldrig bli klar.
Blockningen
Detta var verkligen en experiment blockning, jag har köpt blockningsvajrar som jag använde för första gången. Och det är bara att konstatera att jag behöver träna mera på det, för det blev inte så bra. Det som gör att jag känner att jag måste blocka om den är att mittlinjen inte är rak utan är böjd, eftersom jag blir så frustrerad på det har jag inget annat val.
Det är inte lätt att ta en bild på sig själv och en hel sjal.
Länkar:
Knitty är en gratis online sticktidning som startades 2002.
Jag och Nova har varit bortresta några dagar, vi har hälsat på hos min mamma. Det har varit härliga dagar och de första var det inga problem att vara ute, sen exploderade det. Japp, det var mygg och broms överallt, vi blev så stungna och bitna. Vi fick helt enkelt hitta på saker inne, när det inte blåste ute då gick det bättre att vara ute.
Nu är vi hemma och sommarens stora projekt ska fortsätta, Mattias har påbörjat det och nu är det dags att jag börjar också. Projektet är att Nova ska få ett eget rum och det innebär ganska mycket jobb. När vi ska flytta runt på saker, jag måste också ordna så att jag kan ha en arbetsplats i vävrummet. Det kan dock inte vara en permanent plats utan jag måste kunna flytta på den när jag ska använda mitt arbetsbord för textiltarbete.
På bilden är mitt arbetsbord som det ser ut just nu så just nu är det bara en hög med grejer där, jag ska nog börja där.
Idag kom den som jag väntat på, ledtråd 2 i Midsummer mkal. Denna ledtråd är större än ledtråd 1 så den kommer nog ta mig några dagar att sticka. Det är extra kul att nu börjar spetsstickningen. Jag gillar verkligen att sticka spetsstickning.
Jag blir så fascinerad av färgen på garnet för när det ligger på den grå soffan ser garnet brunt ut men när det ligger på mina svarta byxor ser det grått ut. Det blir något att tänka på när jag ska börja använda sjalen.
Nova älskar att plocka blommor, det gör hon varje gång hon är ute, även på förskolan. Idag när vi var ute plockade vi därför också blommor, och jag vill att hon ska lära sig namnen på blommorna hon plockar.
Årets favoritblomma är rödblära, det är ett namn som också är nytt för året för Nova. Det är så kul att säga namnen till henne och ibland tycker hon att namnet är alldeles för tokiga som att jag har hittat på som till exempel Betonica. Kan en blomma verkligen heta det?
Idag skulle Nova absolut ha en nyponros från den mest taggiga rosenbusken i världshistorien, hon bara måste få en för den var så fin och rosa. Och vem är jag att förneka henne en nyponros?! Så nu står den i en glasvas i sin skirhet bland ängsblommor och en betonica.
