Det här är tävlingsockor, runda fyra i Sockmadness. Som synes blev jag inte klar innan rundan eller för den delen tävlingen var över.
Äntligen färdiga sockar!
Mönstret heter ”lacy not lazy socks” och är gjort av imawale imawale. Jag döpte mina till ”Olata sockar”, det var väl vitsigt! (Särskilt som det har tagit mig så lång tid att sticka dom).
Jag har stickat sockgarn, en tråd vit och den andra är självrandande, med långa partier av varje färg. Dom färdiga sockarna matchar nästa färgmässigt men inte helt.
Det är ett roligt mönster. Mönstret är en kombination av lyfta maskor, spetsstickning och flätstickning. Man stickar vartannat varv i en ljus färg och så i en mörk färg. Kanske att det var lite för lite kontrast mellan mina garner för sulans mönster inte blev så tydligt som jag kunde ha önskat.
När det självrandande garnet blev ljusare syntes mönstret inte lika bra längre.
Eftersom jag har stickat på dom under så lång tid så här jag stickat både här och där. Som i en biltvätt, det enda som ställde till problem var att jag var tvungen att köra fram bilen för polering och torkning.
Jag har också stickat på bussen, på lunchen. Och på bästa stället, ute i solen, helt underbart.
Jag har varit med ett antal gånger nu i tävlingen Sockmadness som hålls på Ravelry. I år var inget undantag.
Tävlingen går ut på att sticka sockar på tid. Och är upplagd i omgångar där det blir färre och färre kvar för varje omgång. I sista omgången är det bara en per låg kvar som tävlar om första platsen.
Tävlingen drog igång i mars med ett par kvalificerade sockar, alla som kan sticka ett par sockar efter kvalificeringsmönstret går vidare och bli placerade i ett lag. År var vi 25 lag, med omkring 40 deltagare i varje lag.
Mitt lag heter ”Raspberry Lemonade” och alla lagen är döpta efter mönster av Adrienne Fong, en tidigare administratör av gruppen som gick bort i september 2019.
Första paret i är var ”Wohin?” av Caoua Coffee. Jag stickade mina i ett spräckligt garn från Adlibris och mörkblått Fabel. Jag kallade mina sockar ”Hålkrus”, för jag tyckte dom ser ut som vävbindningen hålkrus. Det var nära att jag föll på mållinjen men med 7 timmar tillgodo fick jag iväg mejlet.
Nästa par var ”Diamond Duality” av Liz Harris. Jag stickade mitt par i ett egen färgat sockgarn och i svart fabel. Jag kallade mina sockar ”Diamanter kan brinna”.
Det var en riktig utmaning för mig att sticka dom, inte för att mönstret var svårt utan att jag inte litade på det jag egentligen vet. Och det är att jag stickar mönsterstickning lösare än slätstickning, alltså blev det mycket stickat. Skaftet stickade jag tre gånger och jag måste sticka om en socka en gång till. Den socka som blev bra och som passar min fot stickade jag dem enfägade partierna med stickor 2,5 mm och dom mönstrade med 2 mm.
I tredje rundan var det dags för ”Braidalot” av Dots Dabbles. Jag stickade mina i ett garn från Adlibris och rester av Fabel. Jag kallade mina sockar ”Rosa flätor”. Det som är lite kul med dom är att flera har sagt att dom är så fina, det känns kul att höra.
I runda fyra var det dags för ”Lacy not Lazy Madness Socks” av imawale imawale. Igen stickade jag mina i ett garn från Adlibris och ett vit sockgarn jag hade hemma. Jag kallade mina sockar ”Olata sockar”. Och det är här min tävling tar slut, sticktiden räcker inte till. Jag prioriterade att vara ute med Nova när jag är ledig och var schemalag 7 – 17 på jobbet så orken på kvällarna finns inte där. Men så var det, nästa år så kanske jag kommer förbi runda 4, det skulle vara skoj.
Jag har också två par till som inte är avslutade, det är vår lag socka ”Raspberry Lemonade” av Adrienne Fong. Och en av uppvärmingssockarna Liesl av Sharon Gerstman. Jag kommer att återkomma till dom i framtiden.
Då var det dags igen, årets stora strumpstickningsmaraton eller tävling. Det är mitt tredje år och jag har ingen chans att vinna men det är trevligt och jag får några nya par sockar. Tävlingen sker på Ravelry i en grupp som heter ”Sockmadness forever”, sista dagen att anmäla sig är den 28 februari, som om du är sugen finns det än lite tid att anmäla sig.
Ifjol köpte jag garn efter det årets materiallista, garn till ungefär 13 par, 8 tävlingspar och så en bunt uppvärmings- och bonuspar. Sen stickade jag två par så jag har massa garn kvar och det är det jag tänker använda i år, det är alltså inte tillåtet att köpa mera garn! Du får självklart köpa hur mycket garn du vill, men jag får det inte! Nu har jag skrivit det några gånger så jag borde komma ihåg det.
Årets uppvärmingssockar är ”13 Memories” ett par i ”spets”, man innan jag får börja med bestämde jag mig för att sticka färdigt ett påbörjat par från ifjol. Förra året gick det superbra tills Nova kom igång med krypandet, då kröp hon helt sonika fram till mig och drog ut en sticka, och där slutade mitt ”sockmadness”. I år får vi se hur det går, det får jag återkomma med. Men förhoppningsvis går det bra.
