Etikett: dagblogg december 2022

Idag är det årets sista dag och jag tänker på det året som varit, ett år som är jobbigt att sammanfatta. Jag tänker också framåt och hur året som är på väg kommer att bli. Men istället för att tänka på tuffa saker så har jag börjat planera för årets odlingar.

Jag vill odla paprika, det skulle vara kul att få till egna paprikor. Sen vill jag odla mangold, svartkål och grönkål, det är för att det är sånt som jag äter, och ganska mycket. Det blir inga rotgrönsaker, de blir bara uppätna, vilket är tråkigt för det är så gott med nyskördade morötter och rädisor.

I höstas när det var frörea så fick Nova välja några fröer som hon ville att vi skulle odla. Hon valde Lyckliga Lotta, eller var det Flitiga Lisa, en av dem var det i alla fall och Blomman för dagen. Det ska bli spännande att testa att odla dem.

Hoppas du har en bra nyårsafton.

Jag har lagt upp och kommit ganska långt på min ”No Limits Sweater” från Lærke Baggers bok sticka. Den är väldigt roliga att sticka, jag stickar med tre trådar och det är en som jag byter färg på och det är kul att sitta och bestämma när och till vilken färg jag ska byta till.

Jag stickar på stickor 10 mm så det går ganska fort. Men det är också jobbigt att sticka med så tjocka stickor, det är på ett annat sätt än det är att sticka på tunnare stickor. Jag börjar också fundera på om jag har tillräckligt med basgarn, men jag kommer inte att beställa nytt förrän jag är helt säker på att det inte kommer att räcka och jag är inte där ännu. Jag har varit och kollat i webbutiken där jag handlat och de har just nu 46 stycken nystan i lager så jag har stora förhoppningar att det ska finnas att beställa om jag behöver mera.

Ikväll kom jag ut på en promenad, det var längesen sist. Det finns flera anledningar till det, den stora är att mina bihålor inte är helt ok efter den jobbiga förkylningen jag hade när några veckor sedan. Jag skulle vilja komma igång med att springa igen men jag vågar inte riktigt ännu.

Ikväll var det faktiskt bättre väder än jag trodde det skulle vara, det har blåst och snöat hela dagen men det lugnade ner det när jag var ute.

Jag har också stickat klart en socka till Nova idag, nu är frågan om jag kommer att drabbas av sss, second sock syndrome, det får tiden utvisa. Jag har i alla fall beslutat att jag ska sticka ett projekt som bara är roligt och det blir en tröja från Lærke Baggers bok.

Att väva i tunn linvarp är ibland krävande, särskilt när det är torrt och kallt ute. Det bidrog till att jag fick två trådbrott ikväll när jag vävde, jag kan ha sagt några fula ord. Det blev inte bättre när jag insåg att jag hade satt den lagde tråden i fel rör i skeden, då kunde jag hålla mig för skratt. Men jag upptäckte det tidigt så det var bara att fixa och sen vävde jag färdigt mina fem rapporter och gjorde kväll.

Ibland är det så att väva, då får man tänka att nästa gång kommer det flyta på bättre. Och inte vänta för länge till nästa gång, får då kan jag lova att det inte kommer bli en bättre vävning, det brukar sällan bli det när man varit borta länge från vävstolen.

Nu sitter jag med en ansiktsmask, dricker te och bara tar det lugnt, det kändes som det behövdes extra mycket ikväll.

Det blev bara inte av att baka pepparkakor och dekorerar pepparkakor innan jul, så det fick bli idag. Nova tyckte vi skulle bygga pepparkakshus men det får vänta till nästa jul.

Det är kul att baka pepparkakor och dekorerar. I jul dekorerade vi färdiga pepparkakor med kristyr och writing gel. Det var viktigt för Nova att vi skulle ha svart färg, men det fanns inte, det fanns däremot choklad för att dekorerar kakor så det vi köpte vi, Nova blev mycket nöjd.

Jag köpte degen och den var inte lika god som den jag brukar göra själv. Degen var också svår att kavla så det gjorde kakorna blev ganska tjocka. Men det var kul att baka och dekorera, och det var det viktiga.

Jag är tillbaka till vävstolen igen, det blev ett uppehåll i och med att mamma gick bort. Nästa år blir min vävpall ”Pisa” 20 år. När jag beställde jag den gick jag på Sätergläntan. Då beställde jag en hylla till vävpallen, den var ett extra tillbehör och det kändes lite lyxigt att beställa den. Jag är så glad att jag gjorde den för att jag försvarar en hel del grejer och småsaker. Just nu har jag också spolar där redo att vävas med.

Mina föräldrar firade sin första jul tillsammans 1972 då tog de också de första bilderna vid julgranen. Det är en tradition som sedan har hållit i sig, det har inte varit lätt varje år men det har blivit en bild. Bilder togs i år också det är en tradition som vi inte vill ska försvinna bara för att mina föräldrar nu är döda.

Så är julen här och i år som många år tidigare känns det som att julafton är ett långt maraton, juldagen däremot älskar jag.

Det har varit en helt ok julafton. Det som gjorde den konstig var att det är första julen utan någon förälder i livet. Det känns mer än konstigt. Det är som att rita om en karta.

Juldagen tycker jag bättre om, det är ett lugn på juldagen som inte finns på julafton. Vi har mest bara varit. Barnen har lekt, jag och Nova byggde lego som hon fick i julklapp och sen åt vi rester från julbordet, en juldag som den borde vara.

Nu är det mindre en vecka kvar av detta året, jag skriver på mitt manifest för 2023, det kommer jag att dela med mig av så snart som jag skrivit klart.

Idag har vi gjort julfint. Det var lite spännande då vi inte visste vart hälften av grejerna var, det har alltid varit mamma som dekorerat för advent.

Det blev en upptäcktsresa där jag också hittade min första napp, mina första glasögon från 90-talet och mer medicinsktekniskutrustning än jag önskade. Vi hittade det mesta, men vart gardinerna håller hus är dock ett mysterium, det kan vara så att de ligger i högen med sånt som ska strykas. Men det blir jul utan julgardiner också.

Nu känns det faktiskt som att det ska bli jul. Imorgon ska jag till Laxsjön och köpa färska vörtbröd och efter det blir det nog julmat för hela slanten.

Idag har jag begravt min mamma. Det blev en fin begravning med släkt och vänner. Tyvärr var det några som inte kunde komma på grund av förkylningar, men så är det denna tiden på året.

Begravningar är ett sätt att få säga hej då och minnas. Nova insåg under begravningen att Momma verkligen var död och då blev det jobbigt. Vi pratade om att sakna någon, att vi alltid kommer att sakna Momma och prata om henne. Ett viktigt samtal att ha, alla känslor behöver finnas och det är viktigt att prata om dem så att barn lär sig att sätta ord på vad de känner.

Idag har jag förberett begravningen. Det sista är nog klart nu. Sista samtalet med begravningsbyrån innan imorgon. Jag sitter nu och skriver ut bilder på äldre släktingar som ska dekorera kistan.

Mamma släktforskade mycket under de sista åren av sitt liv och hon pratade mycket om sin släktforskning och allt det gav henne. Hennes forskning var inte inriktad mot att komma så långt bakåt i tiden som möjligt, hon ville veta om människorna. Hon forskade i böcker, brev och foton. Hon ville veta om det land där dessa människorna levde och verkade i.

Jag jobbar med en hemsida där alla kan få tillgång till det hon skrev, för det hade hon velat.