Etikett: SM14

Sockar, ”Hallonsaft”

Jag har under några år deltagit i tävlingen ”Sock Madness” som händer på Ravelry. Efter att man har kvalificerat sig blir man placerad i ett lag med ungefär 40 andra stickare. Alla lagen har ett namn och begynnelsebokstaven är olika för alla lagen, alla får vara med och ge förslag på teman för namnen. Dom åren jag har varit med har det varit tropiska blommor, katter, drakar och så ifjol, för att hedra minnet av Adrienne Fong, en av tävlingens moderator och som avled i september 2019, var lagen namngivna efter hennes sockmönster.

Jag var med i team ”Raspberry Lemonade” och därför var det min lagsocka, jag påbörjade självklart ett par och blev klar med en socka och påbörjade skaftet på den andra. Nu inför detta årets ”Sockmadness” kändes det bra att göra klart dom.

Så här såg det utan när jag plockade upp stickningen igen.

Detaljer:

  • Mönster: Raspberry Lemonade av Adrienne Fong
  • Garn: 
    • botten: Schoppel-Wolle Zauberball Crazy, 2254 Wolke (100 gram = 420 meter),
    • mönster: Qualitas Sock, egenfärgat (100 gram = 416 meter)
  • Garnåtgång: 88 gram (51 gram botten och 37 gram mönster)
  • Stickor: Strumpstickor, 2,5 mm
  • Storlek: L

Garn:

”Hallonsaft” stickas med två färger, jag valde att sticka med ett självrandande garn och ett lite melerat garn som jag färgat själv. Till botten valde jag att använda Schoppel-Wolle Zauberball Crazy, det är ett garn som jag haft länge, flera år och jag har inte hittat ett bra mönster att använda det till, men jag tänkte att till detta skulle det passa riktigt bra. Till mönster valde jag ett blått garn som jag färgat själv och det är som jag skrev lätt melerat. När jag såg färgkombinationen tänkte jag på drottningsylt och den innehåll hallon och blåbär, (och är supergott).

Det gick åt mindre garn än jag trodde det skulle, av bottengarnet Schoppel-Wolle Zauberball Crazy gick det åt 51 gram och av mönstergarnet gick det åt 37 gram, så totalt 88 gram.

Här syns det tydligt hur lång kilen blev.

Mönstret:

Mönstret är väldigt enkelt att följa och det var inga större problem. Med ett undantag och det lika mycket mitt fel som mönstrets. I mönstret står inte hur många varv man ska sticka utan det står mått, och det var inga problem på skaftet, jag stickade och mätte. Sen kom jag till hälen och hällappen, och stickar den tills den mäter 2 1/4 inch. Men min stickfasthet stämmer inte på varv när jag stickar fram och tillbaka utan jag har fler varv per centimeter än det står i mönster. Det som då händer är detta. Jag plockar upp maskor för fotkilen och det blir så många som 27 maskor.

Det får konsekvenser för foten. Enligt mönster ska kilen minskas vartannat varv och den ska vara enfärgad, efter kilen ska man fortsätta sticka sex varv enfärgat innan det är dags för mönster igen. Vad som händer för mig är att min fotkil blir väldigt lång eftersom jag har så många maskor som ska minskas, jag plockar därför bort som sex enfärgade varven efter att fotkilen är färdigstickade. Genom att göra det får jag i alla fall några varv mönster på foten.

Man kan fundera på varför jag inte repade upp och stickade om, och det enkla svaret är att sockan har en bra passform och jag känner därför inget behov att repa upp och sticka om. Men om jag skulle sticka ett till par av Adrienne Fong sockar kommer jag att ha det i åtanke.

Så vad tycker jag?

Här syns den skarpa färgbytet som blev med Schoppel-Wolle Zauberball Crazy efter hälen.

Jag gillar garnerna, Schoppel-Wolle Zauberball Crazy, får en fin randning, tyvärr gör hälen att det blir en skarp färgrand när man går över till att sticka runt igen. Om det är något som man tycker stör väldigt mycket får man tänka ett steg längre när man väljer mönster och ha det i åtanke, bandhäl är kanske inte bästa valet för att undvika det.

Sockarna sitter bra på foten och dom är mjuka och härliga. Eftersom det blev mycket garn över kommer dom att få kusiner i framtiden, det ska bli kul att se hur dom kommer att se ut.

Olata sockar

Det här är tävlingsockor, runda fyra i Sockmadness. Som synes blev jag inte klar innan rundan eller för den delen tävlingen var över.

Äntligen färdiga sockar!

Mönstret heter ”lacy not lazy socks” och är gjort av imawale imawale. Jag döpte mina till ”Olata sockar”, det var väl vitsigt! (Särskilt som det har tagit mig så lång tid att sticka dom).

Jag har stickat sockgarn, en tråd vit och den andra är självrandande, med långa partier av varje färg. Dom färdiga sockarna matchar nästa färgmässigt men inte helt.

Det är ett roligt mönster. Mönstret är en kombination av lyfta maskor, spetsstickning och flätstickning. Man stickar vartannat varv i en ljus färg och så i en mörk färg. Kanske att det var lite för lite kontrast mellan mina garner för sulans mönster inte blev så tydligt som jag kunde ha önskat.

När det självrandande garnet blev ljusare syntes mönstret inte lika bra längre.

Eftersom jag har stickat på dom under så lång tid så här jag stickat både här och där. Som i en biltvätt, det enda som ställde till problem var att jag var tvungen att köra fram bilen för polering och torkning.

Jag har också stickat på bussen, på lunchen. Och på bästa stället, ute i solen, helt underbart.

Ena hälen stickade jag färdigt i en biltvätt.

Sockmadness SM14

Jag har varit med ett antal gånger nu i tävlingen Sockmadness som hålls på Ravelry. I år var inget undantag.

Tävlingen går ut på att sticka sockar på tid. Och är upplagd i omgångar där det blir färre och färre kvar för varje omgång. I sista omgången är det bara en per låg kvar som tävlar om första platsen.

Tävlingen drog igång i mars med ett par kvalificerade sockar, alla som kan sticka ett par sockar efter kvalificeringsmönstret går vidare och bli placerade i ett lag. År var vi 25 lag, med omkring 40 deltagare i varje lag.

Mitt lag heter ”Raspberry Lemonade” och alla lagen är döpta efter mönster av Adrienne Fong, en tidigare administratör av gruppen som gick bort i september 2019.

Första paret i är var ”Wohin?” av Caoua Coffee. Jag stickade mina i ett spräckligt garn från Adlibris och mörkblått Fabel. Jag kallade mina sockar ”Hålkrus”, för jag tyckte dom ser ut som vävbindningen hålkrus. Det var nära att jag föll på mållinjen men med 7 timmar tillgodo fick jag iväg mejlet.

Nästa par var ”Diamond Duality” av Liz Harris. Jag stickade mitt par i ett egen färgat sockgarn och i svart fabel. Jag kallade mina sockar ”Diamanter kan brinna”.

Det var en riktig utmaning för mig att sticka dom, inte för att mönstret var svårt utan att jag inte litade på det jag egentligen vet. Och det är att jag stickar mönsterstickning lösare än slätstickning, alltså blev det mycket stickat. Skaftet stickade jag tre gånger och jag måste sticka om en socka en gång till. Den socka som blev bra och som passar min fot stickade jag dem enfägade partierna med stickor 2,5 mm och dom mönstrade med 2 mm.

I tredje rundan var det dags för ”Braidalot” av Dots Dabbles. Jag stickade mina i ett garn från Adlibris och rester av Fabel. Jag kallade mina sockar ”Rosa flätor”. Det som är lite kul med dom är att flera har sagt att dom är så fina, det känns kul att höra.

I runda fyra var det dags för ”Lacy not Lazy Madness Socks” av imawale imawale. Igen stickade jag mina i ett garn från Adlibris och ett vit sockgarn jag hade hemma. Jag kallade mina sockar ”Olata sockar”. Och det är här min tävling tar slut, sticktiden räcker inte till. Jag prioriterade att vara ute med Nova när jag är ledig och var schemalag 7 – 17 på jobbet så orken på kvällarna finns inte där. Men så var det, nästa år så kanske jag kommer förbi runda 4, det skulle vara skoj.

Jag har också två par till som inte är avslutade, det är vår lag socka ”Raspberry Lemonade” av Adrienne Fong. Och en av uppvärmingssockarna Liesl av Sharon Gerstman. Jag kommer att återkomma till dom i framtiden.