Denna mattan har jag vävt under det kanske tyngsta året i mitt liv. Den har fått fungera som ett avbrott, att gå till vävstolen och bara fokusera på vävning och inte allt annat som hänt i mitt liv. Nu ligger den där den ska vara i Gamla kyrkan i Östersund och det känns så bra.
Detta är den andra kormattan som jag har skapat tillsammans med Katarina Widegren-Flach. Det är Katarina som har formgivit och jag har därefter översatt den till vävning.
Motivet är en stilisering av Östersunds skyline med ett berg bakom. Vissa element är inspirerade av altaruppsättningen så som strålarna eller soluppgången, träd finns på altartavlan och de är också inspirerade av träden som Anna Göransdotter broderade i det som vi nu kallar Jämtlandssöm. Prickarna är vi som bor i Östersund, och det är mer exakt 50 stycken. Varje prick representerar också 10 innevånare som bodde i Östersund när staden byggdes, och dessa 500 invånare hjälpte till att bygga kyrkan.
Mattan är vävd i rölakansteknik med en linvarp och ullinslag. Den är vävd i två våder som jag sedan har sytt ihop kant i kant. Mattan är avslutad med en orientaliskfläta.
Jag började med att väva ”stadsbården”. Det fanns flera anledningar till det, det är den som är den mest tekniskt krävande och som därför skulle ta längst tid. Eftersom den innehåller diagonallinjer så är den också svårast att anpassa och det var superviktigt att korset och punkten där strålarna uppgår ifrån skulle mötas vid monteringen.
Den andra våden var den med strålarna. När jag vävde den använde jag mig av det band som fick följa med ”stadsvåden” för att jag skulle veta att korset skulle möte strålarnas start.
Jag är mycket nöjd med mattan. Jag tror och hoppas att den kommer att pryda sin plats i kyrkan under lång tid framåt.
