Kategori: Dagbloggen

I morse när jag sprang fick jag använda min nya pannlampa för första gången. För av någon anledning så tycker inte kommunen att lamporna ska vara tända på morgonen. Pannlampan funkade bra och efter lite mer än två varv hade solen kommit upp så långt att jag kunde släcka pannlampan.

Det är nu på säsongen som jag plockar fram alla ljus jag kan hitta. Det är så mysigt att tända ljus på morgonen eller för den delen på kvällen. På söndag börjar vintertiden och då blir det ljusare på morgonen och mörkare på kvällen. Jag ska vara ärlig att jag är inget förespråkare till att ändra tiden. Jag tycker att den kroppsliga omställningen är jobbig och jag ser inte fördelarna. Till sommaren blir det tillslut ljust dygnet runt och på vintern mörkt dygnet runt.

Apropå mörker så är helgens projekt att montera reflexer och lampor på cykeln. För snart kommer det vara mörkt när jag cyklar till och från jobbet, vare sig det är vintertid eller ej.

(Bilden är från förra året, i år har inte salladen hunnit bli riktigt lika stor).

Jag har varit och upplevt ett föredrag, jag skriver upplever för att det var en kroppslig upplevelse. Det var en föredrag av Mary Juusela och var en tankeställare rakt in i hjärtat om hur vi människor är flockdjur, och hur vi ska vara mot varandra. Det handlade om att ifrågasätta våra egna fördomar, om diskriminering och utanförskap.

Mary är en fantastisk föredragshållare och jag, och jag tror de flesta som lyssnad, blev berörda och fick sig en funderare. Som har du möjlighet att lyssna på ett föredrag av Mary, ta den, du kommer inte att ångra dig.

Du kan läsa mera på Lika Olikas hemsida. (Länken var korrekt vid publiceringen 2022-10-27).

Har ni sett att Hemslöjden har lanserat en ny hemsida, det är en ihopslagning av fyra tidigare sidor, bland annat Textil Hemslöjd. Som jag har varit med och digitaliserat vävsedlar till.

Efter att Textil hemslöjd har man inte kommit åt dessa och många andra vävsedlar men nu ligger de där igen och det är härligt. Du hittar både enkla vävar och mer avancerade vävar. Ända sedan vävsedlarna låg på Textil Hemslöjd har jag varit sugen på att väva en anslagstavla, det skulle vara kul att ha. Det kanske är dags för det nu?!

Du hittar Hemslöjdsguiden HÄR.

(Länken var korrekt vid publiceringen 2022-10-26)

Jag ska åka iväg på en tur och håller på att packa. Och som vanligt länger jag ner mera tid på packa ner min stickning och planera vad jag ska ta med. Kläder det löser sig, det går oftast att köpa nya om det skulle behövas, garn är en helt annan sak. Garn säljs inte överallt och inte alltid i den kvalité jag vill ha, och tiden det tar att planera och bestämma ett projekt, det gör man inte på en kafferast.

Denna gången har jag bara med mig ett projekt och det är Westknit MKAL. Jag stickar på ledtråd ett, men har med mig garn till ledtråd två också. Som jag troligtvis inte kommer hinna påbörja men jag vill inte riskera något. En hemsk tanke att stå där utan stickning.

Det kanske verkar som att jag bara stickar just nu, men jag väver också. Jag väver inte varje dag längre. Det jag har i vävstolen just nu är en linvarp som jag väver randiga halvylle tyger i. Det är kul med alla olika ränder och hur färgerna ser olika ut beroende på vilka färgerna som ligger bredvid varandra.

Det är kontrast till att jag har stickat så mycket enfärgat, nu stickar jag randigt också, men det känns som längesen senaste gången. Jag har behövt det enfärgade, det blir för mycket att fokusera på både färg och mönster. Det tror jag är anledningen till att min mysteriesjal växer med bara några varv per dag, det tar så mycket energi.

Sen några år så odlar jag även ätbart under vintern inne i köket. I år har jag ökat dessa odlingar, eller jag planerat att göra det och idag har jag sått en hel del.

Det började egentligen med att vi skulle plantera om Novas gräs. Det är gräs som hon planterade på förskolan i en pappersmugg som hade en bild på henne, gräset skulle se ut som hennes hår. Det var viktigt att bilden följde med till nya krukan, och det var inget problem. Och när jorden var framme så var det fröer som fick komma i jorden.

Det jag satte var två odlingsfat, ett med gråärt och solrosfrön, det ska bli skott. Och sedan blev det ett odlingsfat med kål som jag kommer äta som mikrogrönt. Jag ser fram emot att få börja skörda, det är så härligt att kunna plocka ihop en sallad i köket.

Det är inte säsongens första frost, det var i september, men det är första frosten som låg kvar ända fram till lunch. Nova samlade löv med frost för att hon skulle ta in dem och tvätta av frosten. Jag samlade på några till bilder på frost, jag kan inte få nog av dem.

Det var skönt att veta att jag har vinterdäck på bilen, och ja vi kör dubbat, det är bäst med tanke på de vägar som vi kör på under vintern med minimalt vinterunderhåll. Jag har dock inte hunnit byta till dubbdäck på cykeln, men det verkar som det ska bli varmare i veckan så jag planerar att det ska bli ett projekt för nästa helg. Dubbade skor har jag, två par, ett par kängor och ett par löparskor. Men de behövde jag inte idag, när jag gav mig i väg på min löptur var kockan 15 och ingen frost fanns kvar.

Jag har nu i flera månader tänkt skriva ett inlägg om mitt nu städade vävrum. Men en av anledningarna är så dum, och det är säckarna på bilden som är fyllda av sånt som ska slängas, jag har inte åkt med dem på återvinningen. Jag har också samlat på mig lite mera som ska sorteras och slängas. Fast nu samlar jag på kartonger, det är bra att ha till jul och två födelsedagar som vi har framför oss.

Det ovanpå säckarna är en förvaring för presentpapper, och den ska fyllas med presentpapper, det blir nog lagom till jul då allt presentpapper ska fram.

Ja, det är lite stökigt just nu.

Idag gick jag runt i mitt lokala naturreservat, Tysjöarna. Det var en härlig höstdag. Det var många tankar som fick landa. När jag kom hem så gjorde jag först en lugn stretchning och så Yoga Nidra. Jag gör samma Yoga Nidra med Therése Furudal Hydén (Yoga Stories) varje dag och har gjort nu i över en vecka. Den är 21 minuter lång och jag vet fortfarande inte vad hon säger mellan minut 10 och 15, för då sover jag. Och så vaknar jag lagom till att hon säger att man ska börja röra på sig.

På bilden är det spången man går på i Tysjöarna, och när jag såg den framför mig så kände jag att den kan symbolisera livet. Ibland måste man gå i zigg-zagg men man kommer framåt.

Det var redan i somras när jag lyssnade på Marie Agerhälls sommarprogram som jag började fundera på det där med nyårslöften och att ha ett årets ord. Sen har det skvalpat runt i mitt huvud. Jag tänkte också att jag skulle vara lite förbered och inte sitta på nyårsafton eller andra januari.

Jag har haft ett årets ord tidigare och det har varit både bra och dåligt, det beror kanske på hur mycket man lägger in i det. Jag har kanske inte gjort så mycket med mitt ord utom att ha det med mig, i alla fall periodvis.

I år har jag ett slöjdbingo, det har varit kul att testa men jag känner inte att det ger den motivationen som jag hade önskat. Det har också blivit som talesättet ”Man överskattar oftast vad man kan åstadkomma på ett år, och underskattar vad man kan åstadkomma på tio år.” Det har blivit väldigt tydligt med min slöjdbingo.

Det jag har kommit på, och som jag har börjat jobba med är ett Skapandemanifest för 2023. Jag har börjat att skriva ner vad jag skulle vilja ha med, jag skulle vilja ha tre eller fem punkter. Jag funderar på att ha ett årets ord nästa år, kan vara dags att testa det igen.