Kategori: Dagbloggen

Idag blev den då klar, min första pająki. Det är fascinerande att det kan ta så många tid att bli klar med varje del och så tar det så kort tid att montera ihop den.

Just nu hänger den i Novas garderob i väntan på att jag ska sätta upp en krok i taket på Novas rum så den ska få hänga där. Det jag spontant reagerar på är att det är stor skillnad på vikten på en pająki och en svensk oro. En svensk oro är ofta så lätt att den kan hängas upp i ett hårstrå och att den ska röra sig av luftdrag. En pająki har ofta en stomme av en eller flera metallringar så det behövs något kraftigare än ett hårstrå för att hänga upp den.

Det kommer att längre inlägg snart om denna pająki.

Rapport från sjuksängen. Idag har jag lärt Nova att när man är sjuk får man ta med sig täcket till soffan och ligga där och riktigt mysa. Det har vi gjort idag, vi har inte gjort särskilt mycket annat då både jag och Nova är väldigt trötta.

Jag har broderat vidare på mitt broderi i Jäntlandssöm. Idag blev monogramet klart och en större blomma. Nu har jag fortsatt på själva bården. Det finns en stor risk att brudparet kommer att vara det sista som broderas. Jag titta lite på förlagan på brudparet idag och det är brudgummen så känns häftigast att brodera då hela rocken broderas med täta langettstygn.

I natt kom den, febern. Jag har vabbat idag, en lika däckad Nova så vi har mestadels av dagen legat i varsin soffa i vardagsrummet.

Det enda som jag har gjort är att trä en massa ärtor på olika långa trådar. Enda anledningen är för att jag la dem i blöt igår kväll så jag kände mig lite tvingad.

Nu hänger de på tork och väntar på sista steget som är att montera ihop hela härligheten. Alltså en polsk pająki från Karolina Merskas bok ”Making Mobiles”.

Idag har Novas förkylning blommat ut på riktigt. Igår hade hon bara feber idag kom resten. Själv försöker jag att inte känna efter för mycket, jag hoppas jag slipper vara förkyld den här gången

Jag och Nova har levt våra liv i soffan idag och jag har passat på att göra klart alla blommorna och ringarna som ska vara stommen i papperskronan som jag gör. Imorgon är planen att jag ska trä de trådar som ska hålla ihop hela härligheten.

Först ska vi bara klara av en hostnatt.

Idag har jag varit och tagit emot en utmärkelse. ”Heimbygdas utmärkelse 2022, För utveckling och tolkning av det textila kulturarvet i Jämtland Härjedalen.” Det känns stort och pirrigt att få en utmärkelse, det är både en ära och en sporre. En sporre till att fortsätta utveckla mitt skapande.

Förutom ett diplom som kommer att hamna på min ”pepp”vägg så fick jag en keramikskål skapad av Emma Grelsson. Skålen är inte bara märkt med ”Hemibygda” utan det står under att det ”För utveckling och tolkning av det textila kulturarvet”. Jag planerar att äta min frukost ur den, för hantverk ska användas.

När man står och tar emot ett pris är det svårt hitta orden så jag tänkte ge mig en andra chans och skriva ett tacktal här:

Tack så mycket för denna utmärkelse det känns mycket hedrande att ni har valt att ge mig det.

Jag kommer från en slöjdande familj med rötter i den jämtländska myllan, det tillsammans med ett tidigt historieintresse gjorde att jag från början hittat min inspiration från äldre textilier från Jämtland.

Som tonårig var mitt fokus att försöka kopiera äldre textilier. Under mina utbildningar började jag att leka med hitta ett eget uttryck som har en botten i de äldre textilierna.

Nu framöver så tänker jag fortsätta mitt arbete med att inspirerar och tillgängliggöra vävningen. Och utveckla mitt egen skapande, nu närmast med jämtlandssöm.

Återigen tack så mycket för utmärkelsen.

Idag har varit en dag för tankar. Jag har haft två vårdkontakter som har fått mig att tänka idag. Det är tankar om hur jag vilka förändringar jag kan göra för att bli smärtfri, mindre stressad och mer i balans. Idag har jag fått några förslag på verktyg, nu ska jag testa vilka som passar för mig.

Jag har också bestämt mig för att plocka ner lådan där jag har material till yllebroderi. Jag tror att jag ska starta upp ett nytt yllebroderi bara för att det är kul. Jag behöver också plocka bort en del stickningar då jag måste ta en stickpaus just nu. Jag hoppas att det inte blir en lång paus men realistiskt är att den kommer att vara några månader.

På bokrean köpte jag ”Sticka, sy & skapa” av Erika Åberg, i den finns beskrivet hur man gör en nåldyna av en glasburk. En sån nåldyna tänker jag göra. Nåldynan ska sitta limmat på locket och är sytt av valkat ylletyg. Jag har bestämt mig för att använda mig av vadmalen som jag vävde med egen spunnet inslag när jag gick på Bäckedals folkhögskola.

Det kanske kan verka lyxigt och jag har valt att inte använda det på många år, men nu känner jag att det är lika bra. Nu har det legat på vinden i över 20 år, det är dags att det kommer till användning. Jag tror att jag vet vart jag har det, men jag är inte helt säker. Jag ska ta och leta fram det, kanske redan i helgen.

Glasburken är i alla fall redo att bli en nåldyna.

Jag fortsätter min jakt på hantverk som funkar att göra med min inflammerade axel. Stickning funkar inte, och det är supertråkigt.

Så nu har jag tänkt om och ska prova broderi. Jag har letat fram ett kuddöverdrag som jag påbörjade 2020, det är daterat. Det är sytt i jämtlandssöm och majoriteten är broderat. Det är dock ett brudpar kvar och det är också anledningen till att det stannande av från början. Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp broderandet av brudparet. Det är inte så att jag saknar beskrivning för det har jag det är bara det att jag är nervöst för att det ska bli helt fel och inte se ut som människor utan som två barbapapor.

Nu är det bara att hålla tummarna att det kommer att funka att brodera. Och utifall att ni undrar så har jag inga föreställningar om att jag ska kunna brodera under timmar utan att få ont, men tio minuter hade varit trevligt. Jag återkommer med resultatet.

Idag är dagen då vi medvetet ska rocka sockarna eftersom det är världsdagen för Downs syndrom. Här hemma har Nova gjort det och på förskola har dem dansat till rocka sockarna låten, så den fick vi höra här hemma ikväll. Men tyvärr tog jag inga bilder på rockade sockar.

Efter jag nattat Nova ikväll satt jag en stund i vävstolen, nu har jag hittat hur länge min axel tycker det är ok utan att jag har superont efteråt. Så i 20 minuter vävde jag, det känns som det kommer att ta ett tag innan jag är klar med denna väven. Kul är det i alla fall, och snart är denna randningen klar. Nästa steg är att klippa ner och knyta upp igen och väva nästa randning. Jag klipper ner så jag kan leverera de tyger som jag vävt klart.

Idag är det vårdagjämning det betyder att solen är här för att stanna på riktigt i hela sex månader. Det känns helt underbart. I helgen är det ”massor” av fröer som ska få komma ner i jorden. Jag ser framför mig härligt blommande krukor ute på altanen och bland mina odlingar.

Just nu drivs jag av en längtan att väva bildväv. Jag har ingen skiss ännu på vad jag vill väva, eller i vilken teknik för den delen heller. Jag har tidigare väv bilder i en variant av HV och MMF teknik. Då har man ett botteninslag som man skyttlar och sedan lägger man in ett mönster inslag där man vill ha mönster. Jag funderar på att väva något liknande igen. Men lite krävs lite skissning innan, det ska bli kul.