Boktips: Väfskolan i Borås 1866-2009 av Åsa Haggren och Kazuyo Nomura (red.)

Jag vill börja med att berätta att jag har skrivit ett kapitel i denna boken. Jag har av den anledningen fått ett exemplar av boken.

Boken handlar om Väfskolan i Borås. Väfskolan startade 1866 och var en skola för handvävning, en skola som utvecklades och när Väfskolan lades ner 2009 var det en utbildning på Textilhögskolan. Totalt är det 19 medförfattare.

Väfskolan i Borås 1866-2009 av Åsa Haggren och Kazuyo Nomura (red.), Högskolan i Borås, 2022, ISBN: 978-91-89271-74-6

Vad innehåller boken?

Boken består av tre olika delar det är Väfskolans historia, Yrkesporträtt och Forskning och Utveckling.

Delen Väfskolans historia består av två kapitel, ett om Väfskolans historia och ett om Väfskolans lokaler. Och det röda huset som så starkt förknippas med Väfskolan.

Den andra delen är yrkesporträtt, totalt nio stycken. De är skrivna av tidigare studenter som på olika sätt har arbetat vidare med vävning. Där ibland jag som har skrivit ett kapitel som heter ”Vävare, slöjdare, bloggare”.

Den sista delen handlar om den forskning och utveckling som har skett på Väfskolan. Den börjar med ett kapitel om Ulla Cyrus-Zetterström och så om Cyrusvävstolen. Sedan kommer det ett kapitel om Christina Rinaldo och hennes arbete med rekonstruktioner, det gjordes många. De två kändaste är nog Drottning Margaretas gyllene kjortel och Tutankhamunds kläder. De övriga fyra kapitlen handlar om olika aspekter av rekonstruktioner, ur olika synvinklar. Delen avslutas med en förteckning över alla analys- och rekonstruktionsprojekt som gjorts på Väfskolan.

Är detta en bok för din bokhylla?

Det här är en bok både för de som är intresserade av Väfskolan, men också för de som är intresserade av analys- och rekonstruktion av äldre vävar.

Det är väldigt intressant att läsa om andra tidigare studenter och hur de arbetar vidare med vävning. Det märks att Åsa och Kazuyo noga har valt ut vilka de vill ha med för att få en så stor spridning som möjligt för att visa på vilken mångfald som finns.

Den del som jag tyckte var mest intressant var den sista delen. Det var kul att få läsa om rekonstrutionsprojekten och olika tankar om hur man jobbar med rekonstruktioner.

Länk

(Länken var korrekt vid publiceringen 2022-10-18)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *