Etikett: kazuyo nomura

Boktips: Väfskolan i Borås 1866-2009 av Åsa Haggren och Kazuyo Nomura (red.)

Jag vill börja med att berätta att jag har skrivit ett kapitel i denna boken. Jag har av den anledningen fått ett exemplar av boken.

Boken handlar om Väfskolan i Borås. Väfskolan startade 1866 och var en skola för handvävning, en skola som utvecklades och när Väfskolan lades ner 2009 var det en utbildning på Textilhögskolan. Totalt är det 19 medförfattare.

Väfskolan i Borås 1866-2009 av Åsa Haggren och Kazuyo Nomura (red.), Högskolan i Borås, 2022, ISBN: 978-91-89271-74-6

Vad innehåller boken?

Boken består av tre olika delar det är Väfskolans historia, Yrkesporträtt och Forskning och Utveckling.

Delen Väfskolans historia består av två kapitel, ett om Väfskolans historia och ett om Väfskolans lokaler. Och det röda huset som så starkt förknippas med Väfskolan.

Den andra delen är yrkesporträtt, totalt nio stycken. De är skrivna av tidigare studenter som på olika sätt har arbetat vidare med vävning. Där ibland jag som har skrivit ett kapitel som heter ”Vävare, slöjdare, bloggare”.

Den sista delen handlar om den forskning och utveckling som har skett på Väfskolan. Den börjar med ett kapitel om Ulla Cyrus-Zetterström och så om Cyrusvävstolen. Sedan kommer det ett kapitel om Christina Rinaldo och hennes arbete med rekonstruktioner, det gjordes många. De två kändaste är nog Drottning Margaretas gyllene kjortel och Tutankhamunds kläder. De övriga fyra kapitlen handlar om olika aspekter av rekonstruktioner, ur olika synvinklar. Delen avslutas med en förteckning över alla analys- och rekonstruktionsprojekt som gjorts på Väfskolan.

Är detta en bok för din bokhylla?

Det här är en bok både för de som är intresserade av Väfskolan, men också för de som är intresserade av analys- och rekonstruktion av äldre vävar.

Det är väldigt intressant att läsa om andra tidigare studenter och hur de arbetar vidare med vävning. Det märks att Åsa och Kazuyo noga har valt ut vilka de vill ha med för att få en så stor spridning som möjligt för att visa på vilken mångfald som finns.

Den del som jag tyckte var mest intressant var den sista delen. Det var kul att få läsa om rekonstrutionsprojekten och olika tankar om hur man jobbar med rekonstruktioner.

Länk

(Länken var korrekt vid publiceringen 2022-10-18)

Boktips: Möten av Kazuyo Nomura och Christina Rinaldo

Ibland kommer böcker som man känner en särskild dragning till, en sån är, ”Möten – Textilier från oasen Siwa med omnejd – Egyptens västra öken” av Kazuyo Nomure och Christina Rinaldo, egen utgivning, ISBN: 978-91-519-5402-8

Boken handlar om textilier från oasen Siwa och närliggande byar som ligger nära den libyska gränsen. Boken tar sitt avstamp i den samling textilier som Christina Rinaldo donerade till Världskulturmuseet 2018.

Boken börjar med ett förord och en inledning, en ”Början” och om Siwa som det varit och hur det är nu. Sen kommer två stora delar, en om textilierna i Siwa och en om dom från ”Beduiner i västra öknen”. Boken avslutas med kortare kapitel med annekdoker, och så ett slutord. Sist bilder på ”Christina Rinaldos textilier från Siwa och omnejd”.

Sjalar från Siwa

Kvinnorna i Siwa har två mycket dekorativa sjalar i sin garderob. En ”troket”, det är en broderad sjal som används första gången vid en kvinnas bröllop, sedan använder hon den vid bröllop och andra festligheter.

”Tarfottet” sys av ett tyg som vävs i väverier som ligger i Kerdassa som ligger utanför Giza nära pyramiderna. ”Tarfottet” består av två våder som sys ihop på mitten och sedan broderas det över sömmen.

Troket och Tarfottet som hänger till försäljning i en affär i Siwa 2006.
”Tarfottet” används fortfarande, så här såg det ut 2006 då en kvinna åker på vagnen till en åsnekärra.

Tält i öknen

Boken tar även upp dom häftiga tälten som kvinnorna syr som har en insida av lapptäcken.

Jag har sovit en natt i ett sånt tält, så vackert, och jag kunde inte låta bli att imponeras av arbetet.

”Möten” innehåller så mycket mer, man får följa jakten på vävare i öknen, dom som fortfarande väver på samma sätt som under faraonernas tid. Det är en bok fylld med ”små ljuvligheter” som Christina skulle ha sagt. Blandningen mellan historiska textilier och dom som är i bruk idag var mycket intressant.

Om du vi köpa boken kan du göra det direkt från Kazuyo Nomura, kontakt uppgifter hittar du på hennes hemsida, eller på Medelhavsmuseet.

(Den som tog mig till Siwa var Christina Rinaldo som då var lektor på Väfskolan/Högskolan i Borås där jag studerade vid då. Christina älskade Egypten och särskilt Siwa, så mycket att hon byggde ett hus där när hon gick i pension. Jag är tacksam för att jag fick följa med ditt.)