13 mars – solen skiner trots allt

Under många år, i det närmaste 20 år hade jag inflammationer i min högra axel till och från, mest till. Under de åren åt jag ”enorma” mängder antiinflammatoriska läkemedel och gick regelbundet hos sjukgymnast. För 2,5 år sedan byte jag jobb och min axel har funkat så bra, tills nu. Men sen en månad tillbaka är den inte ok igen och idag har jag fått besked att jag har en inflammation igen. Det känns som att vara tillbaka på ruta ett på sätt och vis.

Det finns också en frustration i att förut kunde jag koppla det till vad jag gjorde fysiskt. Jag hade ett fysiskt krävande arbete och jag vävde mycket. Idag har jag ett arbete som inte är särskilt fysiskt krävande och jag väver inte alls lika mycket längre, dock stickar jag desto mer. Det känns som att det liv jag lever idag borde vara skonsammare för min axel, och borde slippa problem. Men det kan också vara så att jag behöver inse att det är så här det är och jag behöver vara extra snäll med min axel.

Det jag vet att jag behöver göra är att börja träna styrka, jag tränar kondition men det har inte blivit så mycket styrka. Jag är fullt medveten om att jag inte ska börja träna axeln nu när jag har en akut inflammation, utan det blir sen. Nu är första delmålet att läka inflammationen och bli smärtfri, gärna så snabbt som möjligt. Sen är målet att hitta en väg med träning och vila som jag kan följa så jag slipper problem i framtiden. (Jag kan av olika anledningar inte äta antiinflammatoriska läkemedel längre så jag kan tyvärr inte få hjälp av det.)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *