Ikväll tog jag mig ut på en löprunda, jag har inte sprungit sedan jag var förkyld. Det var skönt att känna att det inte var kroppen som bestämde längden, jag sprang de fem kilometer som jag hade bestämt mig för innan jag gav mig ut.
När jag springer är det ordning på mina tankar och denna gången kom jag titeln på en bok, om jag någon skulle skriva en. Den skulle heta ”Springa och Sticka; min väg ur utmattning”. För det är det jag hoppas, jag hoppas att min kombination av konditionsträning och handarbete kan vara en del av min väg ur denna utmattningen.
Ikväll var det en otrolig fullmåne, det var helt underbart att se den när den dök upp mellan träden. Det har regnat till och från hela dagen, men som tur var så hade det slutat när jag var ute på min runda.