Den är klar och det samma år som jag påbörjade den, det känns helt underbart. Så nu kan jag lägga ytterligare en sjal till min samling, och det i färger som jag har i min garderob och använder varje dag. Det är som vanligt spännande att sticka en mysteriesjal från Stephen, man kan aldrig räkna ut vad som kommer härnäst.
Detaljer:
- Mönster: Shawlograohy av Stephen West
- Garn:
- Yaku 4/16 (100 gram = 400 meter)
- Färger: Chokladebrun 1857, Mörk sennep 1980, Grön med gult 1844, Braendtkarry 1989 och Natur 1003
- Garnåtgång: 1 nystan + 1 påbörjat nystan av varje färg.
- Stickor: Rundsticka 125 cm, 3,75 mm
Del ett – som en solfjäder
Den första delen kom åttonde oktober, och jag började glad i hågen. Det var verkligen en kul del att sticka, med alla färgerna och kortvarven. När jag stickade tyckte jag att färgerna inte kom fram så bra då de rätstickade ränderna i bottenfärgen täckte mönsterfärgerna. Men min förhoppning var att det skulle ”ordna” sig efter blockning. Del ett kändes som att den var väldigt liten, det var samma sak med förra årets mysteriestickning. Psykologiskt är det bra, till skillnad från ”Speckel and Pop”, mysteriesjalen från 2018??? Då första delen var jättestor och jag tidigt insåg att jag skulle aldrig hinna klart innan del två kom. Det känns alltid bra när man känner sig på bana i alla fall från början.
Del 2 – Nu blir det riktigt roligt
Här blir det riktigt fantasifullt, eller var säger du om bården med de långa looparna av i-cords. De var ganska enkla att göra men tidskrävande då man skulle sticka ungefär hundra korta i-cords. Ok, det var inte hundra det var typ 45 stycken men det kändes som hundra stycken.
Den avslutande bården på del två var valkar och det är ett gäng med varv i slätstickning och så ett varv där man faktiskt gör valkarna, och det är det roliga att se hur valkarna blir till.
Del Tre – två stora trianglar
Del tre bestod av en bård i brioche, det är en variant av patentstickning som Stephen West gärna har med i sina mönster. Hon hade ett alternativ om man inte ville sticka brioche, men det ville jag.
Den stora stickningen var två stora trianglar, en på varje sida. Trianglarna stickades med kortvarv i två färger.
Del fyra – den avslutande bården
Fjärde och sista delen, och dags för den avslutande bården och avmaskning. Hela sjalen avslutades med en bred randig bård i rätstickning med en i-cord som avslutning. Bården stickades med kortvarv, så det var många varv innan den var klar.
Jag ändrade på färgordningen från mönstret. I mönstret står det att man ska varva färgerna A,B,C,D,E,A,B,C,D,E… Jag stickade istället A,B,C,D,E,D,C,B…
Mina tankar om Shawlography
Jag har blandade känslor inför Shawlography. Jag är nöjd med mitt färgval och garnet är helt underbart. Men formen, jag har inte fått till någon fason på hur jag ska bära den. Den vill helst ligga över ryggen så att ändarna går ner fram på varsin sida. Jag tänker att jag kommer få prova mig fram, ska ha den på jobbet och se om jag kan hitta ett bra sätt. Till saken är att jag brukar vilja linda in mig i en sjal, ungefär som en kåldolme. Jag återkommer med bilder, och kanske en film på Instagram.
Jag har förstått på sociala media att många har åsikter om den sista avslutande bården, att den skiljer sig för mycket från resten av sjalen. Vissa har också ändrat på den sista bården och bytt ut den mot något annat. Jag kan också tycka att den känns ”tung” men den stör mig inte så mycket att jag kände att jag behövde byta ut den mot en annan bård.
Nu är det bara två saker kvar att göra, klippa alla trådar och sy fast det lilla tygmärket som följde med garnkitet.
Länkar:
- Mina förberedelser – Inlägget där jag skriver om färgval och mina tankar inför starten
- Mönstret – hittar bland annat på Ravelry.
- Garnet Yaku – 4/16 hittar du hos Tant Kofta eller Stephen & Penelope.