För fem år sedan var det en helt underbar höstdag. Jag vabbade Nova med allvarligt sjuk barn intyg. Nova är extemprematur och hade syrgasbehandling i hemmet tills hon var 18 månader (14,5 mån korr.). I oktober 2017 kunde hon ibland vara utan syrgas när hon var vaken. Jag kommer ihåg hur skönt det var att kunna ta kortare utflykter utan att behöva ta med syrgastuben.
Det är bara fem år sen men det känns som en livstid sedan, all medicinsk utrustning som vi hade med oss. Eller hur man var tvungen att planera och räkna på syrgas åtgång och vilken tub man skulle ta med sig när man skulle ut på något, kortare eller längre.
En känsla som finns kvar är tacksamheten till sjukvården, och inte minst Nova som klarade den kamp som hon fick utkämpa i början av sitt liv, det var inte självklart under ett antal månader.
