Vi har rätt ofta hos mina föräldrar och jag gillar tanken på att ha en handarbetsprojekt liggandes där, redo. I somras började jag sticka på Tant Koftas #denrundafilten. Tanken var först att det skulle bli en filt till barnvagnen, men nu leker jag med tanken på att sticka en stor filt istället.
Filten stickas runt runt och man stickar en slätstickadbotten och så stickar man varv med prickar. Det här är ett tager vad man haver projekt. På vinden hittade jag ett kilo 3-trådigt ullgarn, som jag tror var köpt till en tröja en gång i tiden. Till prickarna, som jag vill ha färg på, så använder jag resterna från mina provfärgningar som jag har knutit ihop. Hur det blir med alla knutarna får vi se, men jag tro det blir super.
Det där med storleken är svårt, jag har till och med glömt hur många härvor jag har använt. Den stora frågan just nu är, ”ska jag sticka upp hela kilot” eller inte. Och jag har inget svar än, en anledning till att sticka upp hela kilot är att då slipper jag har några få härvor liggande som jag inte vet vad jag ska göra med.
När jag har stickat klart så tänker jag tvätta filten för att filta den också, och frågan är hur mycket den kommer att krympa. Den praktiska skulle kanske säga att jag skulle sticka ett prov och provtvätta men jag är lite ”wild and crazy” så jag kommer att köra på.
Det är kul att sticka #denrundafilten, den är perfekt när man har en 1,5 åring hemma för det är inga problem att bara släppa och fortsätta sticka senare. Att man sedan bidrar till Plan Internationals arbete för flickors rättigheter är härligt! För varje filt man stickar ska man skänka minst 50 kronor. Just nu är insamlingen på över 135’000 kronor. Här kommer du till insamlingen.
Den kommer säkert att bli jättefin. Och vilket bra sätt att samla in pengar.
Det tror jag med =)
Ett jättefint initiativ, och det känns extra bra att sticka den.