Idag har vi urnsatt pappa så nu vilar han på kyrkogården. På ett sätt känns det som att cirkel är sluten att han nu vilar där han kommer att vila för alltid. Vi valde att bara var familjen och det var jag och min syster så satte ner urnan. Min man och svåger fyllde igen hålet. Det var en fin stund då alla fick möjlighet att säga några ord och minnas pappa.
När vi kom hem åt vi tårta och pratade om pappa. Tårtan var fylld med rosor då pappa var jätteduktig på att göra marsipanrosor och vid ett barnkalas satt pappa och gjorde marsipanrosor till alla barnen. Året efter var tårtan fylld med rosor så det fanns en till varje barn. Det kände därför helt rätt att vi skulle äta en tårta med så många rosor så att alla kunde få en ros, om man ville de. De var dock inte lika goda som pappas rosor i marsipan.
