Som ni säkert har läst så har jag min stora Ulla Cyrus Vävstol uppställd just nu, istället för min Öxabäcks lilla som jag har vävt med under många år. Många saker är likadana men några skiljer sig, den största skillnaden är i min mening trampuppknytningen.
Öxabäcks Lilla
Detta system är det samma som används på Glimåkra vävstolar. Man använder Texsolv snören och vinkelsprintar. I original så har man både korta och långa snören, man fäster snöret runt en kort eller lång latta, slutligen fäster man snöret med en vinkelsprint under trampan.
Jag har vänt på det hela. Snörena sitter fast i tramporna och dom har en och samma längd. När jag gör trampuppknytning fäster jag snörena genom att trä snörena genom hålen på lattorna och fäster med en vinkelsprint, det är mycket enklare än att hålla på under tramporna.
När man ska göra trampuppknytningen behöver man sitta framifrån och det bästa är att göra den innan man har gjort framknytning då man slipper bråka med bomsnörena.
Ulla Cyrus vävstol
Ulla Cyrus vävstolen använder också korta och långa snören, dessa är klippta i exakt rätt längd och avslutas med metallring i ena änden. Lattorna har ringar istället för hål och snörena fästs först i en ring på en latta och därefter träs metallringen på en ten på trampan.
En liten detalj är också att man kan sitta bak i vävstolen vilket underlättar mycket när man ska jobba.
Jag vet också om vävare som gör hela trampuppknytningen utanför vävstolen innan. Det göra man genom att sätta fast snörena i lattorna liggade på ett bord, och sedan sätter man fast lattorna och trä på ringarna på tenen. Det är lättast om vävstolen har fritt hängande lattor, men funkar bra med vanliga lattor också.
För- och nackdelar
Det finns för- och nackdelar med allt. Ulla Cyrus systemet är betydligt snabbare än ”Lillas”, vilket är tacksamt då i alla fall jag med min vävstol har möjlighet att väva med 16 skaft och trampor, det är 256 snören, men det finns också vävstolar med 20 skaft och trampor, det är 400 snören. 400 är många snören, det vet jag av erfarenhet, men tror att man ska bosätta sig där, och när man ska resa sig upp vill man bosätta sig för benen har oftast somnat vid det laget.
Så nackdelar med Ulla Cyrus systemet, det gäller att vara super noga med att alla lattorna hänger horisontellt för om dom inte gör det blir skälet inte bra eftersom det inte går att justera med snörena som redan har sin längd. Med ”Lillas” system ställer du in varje snöre individuellt och då har du möjlighet att justera om någon latta är lite sned, och du kan också experimentera med att medvetet ha lattorna lite lutande uppåt, detta för att göra det mer lättrampad. Men detta att man måste justera varje snöre är också en nackdel det gör att det går långsammare än Ulla Cyrus systemet.
Jag skulle välja Ulla Cyrus systemet varje dag i veckan om jag var tvungen att välja mellan dessa två.
Hej Hanna!
Jag har tittat på dina klipp om vävning på youtube, och nu hittade jag hit.
Det var roligt att läsa att du vävt mycket på en Öxabäcks Lilla, då jag nyligen ”bytt upp mig” till en sån från att tidigare haft en Glimåkra Ideal 80.
Så nu tänkte jag att jag kan rådfråga dig om detta.
Jag har kompletterat min Lilla med trampbeslag, trampsnöre, ringar och öglor, och jag tror det funkar ganska bra, men blir ju aldrig riktigt lika bra som på en Ulla Cyrus.
Jag får till ett hyfsat bra skäl ( jämfört med trissvävstolen är det fantastiskt bra) men däremot så tar liksom skaften i varpen när jag trampar. Jag har klurat på vad detta beror på så jag kan fixa det, då detta stör mig en del. Nu har jag kommit fram till att det kanske beror på att jag knutit upp tramporna lite för högt?! Men jag är inte helt säker.
Jag tror tyvärr inte jag kan bifoga nån bild i kommentaren, men är det här något du känner igen från din vävning med din Öxabäcks Lilla, att skaften liksom tar i/lägger sig på varpen bakom slagbommen? Och har du nån idé om vad det kan tänkas bero på?
Vänliga hälsningar,
Anna Lindström
Hej Anna
Grattis till ett bra köp, jag verkligen gillar min Lilla, just nu har jag den i förrådet men jag har planer på att ta den till stugan. Det vet inte min man om ännu. 🙂
Jag har inte trampbeslag på min så jag kan komma med lite kvalificerade gissningar. Jag försöker fundera på om hur det var på min Lilla, och jag kommer helt ärligt inte ihåg. Det låter som att när du trampar så får du ett större skäl än solven är långa. Jag tror som du att det kan bero på att du har tramporna för högt. Nu antar jag att du har lattorna helt horisontellt. Om jag var du skulle jag testa att sänka tramporna, eller träna in att inte trampa ner trampan helt.
Du får gärna berätta hur det gick när du sänkte tramporna, om inte det funkar får jag ta mig en till funderare vad du skulle kunna göra.
Hälsningar Hanna
Ja😊jag är väldigt nöjd med vävstolen, mycket roligare att väva nu när jag slipper justera med nickepinnar o.s.v. för att få ett någorlunda skäl.
Tack så mycket då är det nog tramporna. Jag ska testa att sinter höja dem så mycket när jag sätter upp nästa väv. Jag tänkte göra det redan nu men det var så bökigt med tygbommen i vägen.
Jag kan berätta hur det gick sen!
Hälsningar Anna
Jag tror du kommer att få till ett riktigt bra skäl när ni har blivit kompisar. 🙂
Jag har någon gång gjort misstaget att göra framknytningen innan trampuppknytningen, det är inte roligt. Det är nog också den enda direkta nackdelen jag kan komma på.
Ska bli spännande att höra hur det går.
Hälsningar Hanna