Månad: september 2017

Recension: Sticka mönster av Ann-Mari Nilsson

För några veckor sedan fick jag frågan om jag ville skriva om Hemslöjdens nya bok ”Sticka mönster” av Ann-Mari Nilsson och det var jag snabb att tacka ja till. Det är den fjärde boken som Hemslöjdens förlag ger ut av Ann-Mari Nilsson, den tredje med stickning som tema, den fjärde är en vävbok.

”Sticka mönster” skiljer sig från Ann-Maris tidigare böcker, här är fokus att få läsaren att skapa själv. Det gör hon genom ett antal mönster i tre olika tekniker: lyfta maskor, ytmönster och klassisk mönsterstickning. Dom som har hennes böcker sedan tidigare kommer att upptäcka att vissa mönster dyker upp igen i denna boken, till exempel mönstret ”skog”. I ”Sticka mönster” får dock ”skog” visa sig som kofta, vantar och mössa. Efter mönstren är det ett antal grundmönster på mössa, vantar, väst, pullover och kofta.

Så vad tycker jag då? Det är en väldigt fin bok med många uppstickade modeller att bli inspirerad av. Om det var något jag tyckte saknades så var det att det inte fanns så många storlekar på grundmönstren, på vantar och mössa bara ”kvinna”, det hade inte skadat med ”herr” och ”barn” också. Och varför valde man att sticka upp ytmönstren i mörkblått?

Men bästa sättet att verkligen känna efter vad man tycker om en hantverksbok är att göra något ur den så jag har börjat sticka ett par vantar. Jag valde att sticka efter ett mönster med lyfta maskor. Jag började med att läsa igenom första kapitlet där Ann-Mari går igenom hur man ska tänka, t ex. om maskorna man ska lägga upp inte går jämnt upp men mönstret. Själv valde jag den enkla vägen och valde ett mönster som gick jämnt upp med antal maskor man skulle lägga upp till vanten. När jag först såg mönstret tänkte jag att jag kommer aldrig lära mig det utantill men det gick fort och lätt när jag hade kommit igång. Det är verkligen roligt att sticka mönster med lyfta maskor. Ann-Maris tips när man stickar mönster med lyfta maskor är att sticka löst, vilket jag inte är så bra på så jag gick upp en storlek på stickorna istället och det blev bra.

Det här är en bok som jag kommer att sträcka mig efter flera gånger. Jag kommer att använda mönsterdelen som ett mönsterbibliotek och använda på andra plagg och det verkar vara tanken med hela boken. Troligtvis kommer jag inte att använda grundmönstren för plagg. Anledningarna till det är flera, jag gillar att ha tumkil på vantar (tycker dom sitter bättre då), ingen av koftorna är i en modell som passar min kroppsform och jag använder inte väst eller pullover. Mössan däremot kommer jag att sticka en som matchar vantarna.

Bokus, Adlibris

En, två, tre Himmeli

Jag har haft en liten himmeli fabrik här hemma. Det började i somras då jag surfade runt på nätet och hittade en beskrivning (här). Det gjorde att jag hittade boken Himmeli Geometrisk halmslöjd förr och nu av Eija Koski (Natur och Kultur). Med den i handen och en bunt sugrör har jag nu gjort tre olika himmelis, (eller hur man nu gör plural av en himmeli, flera himmelis?).

Den första jag gjorde var en liten av gula sugrör, den händer nu i vårt köksfönster. Den känns härligt höstig, björken utanför matchar bättre för var dag som går när den blir mer och mer gul.

Nästa jag gjorde hade en annan modell, och denna gången använde jag mig av svarta sugrör. Den fick min pappa i födelsedagspresent och hänger hemma hos dom. Den tekniken den är jag sugen på att jobba med härnäst och göra en större. 

Den tredje och sista är också den största, den har jag jobbat med ett tag. Främst eftersom jag har gjort den sittandes på golvet när Nova har gymmat i babygymmet, och det är roligt i väldigt olika långa stunder. Som tur var är det en enkel grundform som man snabbt lär sig göra och som man kan avbryta mitt i när någons träningslust tar slut. 

En sak som tilltalar mig med himmeli är att dom inte kräver en massa dyra specialredskap eller material, med det sagt så är originalen oftast gjorda i råghalm inte en stapelvara i dom flesta butiker men det finns inte heller något krav att använda halm heller, jag använder mig som sagt var av sugrör. Det man behöver mer är nål, trå och sax, det har dom flesta redan hemma. Jag använder mig av en lång docknål, det underlättar om man har en lång nål.

Himmeli heter det i Finland i Sverige har dom kallas för bland annat oro och himmel och finns i många olika modeller, Hemslöjden gav för många år sedan ut en bok ”Julträd och Julkrus” red. Katarina Ågren (2001), i den kan man läsa mera om dom olika Svenska traditionerna och hur man gör dom. Den är också en av mina favorit böcker när det kommer till julslöjds inspiration, den dyker upp på antikvariat nu och då.